Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer av betydelse som kan förebygga PVK relaterade komplikationer med fokus på tromboflebit och infektion. Metod: En litteraturstudie som är baserad på 15 artiklar, 2009-2014. Resultat: Faktorer av betydelse för att förebygga tromboflebit och infektion i samband med PVK är inläggningsteknik, anatomisk placering, PVK storlek, slutna- eller öppna system och hur länge en PVK är in situ. Utbildning av personalen och feedback förbättrade handhavandet av PVK och följsamheten till riktlinjer. Slutsats: Flera faktorer påverkar om patienten utvecklar tromboflebit eller infektion i samband med PVK. Flera går att förebygga genom att följsamheten till riktlinjer förbättras och utförda omvårdnadsåtgärder dokumenteras. / Background:About half of all adults who are being cared for in hospital receivea peripheral venous catheter (PVC) for intravenous treatment. There is a risk of mild or serious complications. The most common complication is thrombophlebitis and the most serious is infection. In Sweden it isthe nurse who is responsible for the insertion, management, removal and documentation of PVC. Nursing care in PVCis neglected and the nurse should ensure that their knowledge is up-to-date and evidence-based in order to reduce the risk of complications.Aim:The aim of the studywas to describe factors that can prevent PVCrelated complications with focus on thrombophlebitis and infection.Method:Aliterature review based on 15articles, 2009-2014. Results:Factors of importance to prevent thrombophlebitis and infection associated with the PVCis insertion technique, anatomic location, PVCsize, closed or open system and how long PVCis in situ. Staff training and feedback improved management of PVCand adherence to guidelines. Conclusion:Several factors affect if the patient developsfrom thrombophlebitis or infection associated with PVC. Many are preventable by adherence to the guidelines be improved and performed nursing interventions should be documented.

Bakgrund: Flebit och tromboflebit har visat sig vara vanligt förekommande kärlkomplikationer av en perifer venkateter (PVK). Flebit beskrivs som en lokal inflammation av kärlväggen, som kan ha förekomst av trombosbildning och kallas då tromboflebit. Att etablera och upprätthålla en PVK är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och god kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder för flebit/tromboflebit anses nödvändigt. Ett välfungerande kvalitetsarbete beskrivs som viktigt då flebit/tromboflebit leder till ökad kostnad för vården, förlängd vårdtid samt ett lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har visat sig minska risken för flebit/tromboflebit vid insättande samt användning av perifer venkateter, hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på en syntes av artiklar med kvantitativ ansats och experimentell design. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen MEDLINE. Totalt inkluderades 13 artiklar, publicerade år 2012–2020, för kvalitetsgranskning, vilket genomfördes utifrån Joanna Briggs “Checklist for Randomized Controlled Trials”. Huvudresultat: De två artiklarna som berörde omvårdnadsåtgärder vid insättande av PVK visade inte på någon effekt av interventionerna. Samtliga tretton artiklar berörde användning av PVK, varav sex artiklar visade statistisk signifikans i sina resultat gällande att injektionslås, filter för injektion/infusion och hudbehandlingar har positiva effekter för att förebygga flebit/tromboflebit. Slutsats: Injektionslås, filter för injektion/infusion samt hudbehandlingar visade sig minska risken för flebit/tromboflebit vid användning av PVK, men används inte inom svensk hälso- och sjukvård. Det ses en brist i kvantitativa studier med experimentell design och systematiska litteraturstudier med metaanalys som sammanställer preventiva omvårdnadsåtgärder specifikt för flebit/tromboflebit. Därför rekommenderas vidare forskning för att implementera ett bredare spektrum inom detta område med avseende att öka patientens komfort. / Background: Phlebitis and thrombophlebitis are common vascular complications of a peripheral venous catheter (PVC). Phlebitis is described as a local inflammation of the vascular wall, which could have occurrence of thrombosis and is then called thrombophlebitis. Establishing and maintaining a PVC is a common work task for the nurse anesthetist and good knowledge of preventive care for phlebitis/thrombophlebitis is considered necessary. A well-functioning quality work was described as important due to that phlebitis/thrombophlebitis lead to an increased cost of care, extended care time and suffering for the patient. Aim: The aim was to describe which nursing interventions have been shown to reduce the risk of phlebitis/thrombophlebitis at insertion and use of peripheral venous catheter, in adult patients being hospitalized. Method: Systematic literature review based on a synthesis of articles with quantitative approach and experimental design. Search for scientific articles was made in the MEDLINE database. A total of 13 articles, published in 2012–2020, were included for quality review, which was based on Joanna Briggs” Checklist for Randomized Controlled Trials”. Main result: The two articles which concerned insertion of PVC showed no significant results. All thirteen articles concerned use of PVC, of which six articles showed statistical significance in their results that injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have positive effects on preventing phlebitis/thrombophlebitis. Conclusion: Injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have been found to reduce the risk for phlebitis/thrombophlebitis when using PVC, but it is not used in Swedish health care. There is a lack of quantitative studies with experimental design and systematic literature studies with meta-analysis that compile preventive nursing interventions specifically for phlebitis/thrombophlebitis. Therefore, further research is recommended to implement a broader spectrum in this area to increase patient comfort.

Syftet var att sammanställa vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka betydelsen av regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation av perifer venkateter (PVK) för att minska frekvensen och allvarlighetsgraden av tromboflebit hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Litteraturstudien utfördes systematiskt i sju steg enligt SBU (1993). Totalt inkluderades 10 studier efter databassökningar i PubMed, Cinahl och Cochrane Library. Studierna granskades av två oberoende bedömare utifrån ett modifierat granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006) och evidensgraderades därefter. Resultatet visade motstridiga evidens avseende regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation gällande minskning av frekvens och allvarlighetsgrad av tromboflebit. Fler RCT borde utföras för att med starkare evidens kunna rekommendera vilken av interventionerna som är lämpligast och dessa borde undersöka allvarlighetsgraden. Framtida forskning borde även eftersträva en standardiserad definition av tromboflebit. / The aim was to compile scientific literature to investigate the effect of routine replacement versus clinically indicated resite of peripheral venous catheter (PVC) to reduce the incidence and severity of thrombophlebitis in hospitalized adults.The literature review followed a systematic approach in seven steps according to SBU (1993). A total of 10 studies were included after searches in the databases PubMed, Cinahl and Cochrane Library. The studies were scrutinized with a modified protocol from Willman et al (2006) by two independent readers and were then judged by quality. The result indicated conflicting evidence according to routine replacement and clinically indicated resite to reduce the incidence and severity of thrombophlebitis. More clinical randomized trials with stronger evidence are necessary to be able to recommend which of the interventions that is most appropriate. A standardized definition of thrombophlebitis would be desirable in future research.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner, VRI:er, är ett stort hälsoproblem i Sverige. Genom att förebygga de undvikbara infektioner som drabbar patienter på våra sjukhus skulle vi kunna frigöra uppemot 200 000 vårddygn och 2,2 miljarder kronor per år. PVK:er står för en oklar del av dessa infektioner. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka förekomsten av PVK-relaterade infektioner. Metod: en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Originalstudier som svarade mot studiens syfte söktes i databaserna Ci-nahl och Pubmed, med kriterier att de skulle vara publicerade de senaste 10 åren. Narrativ analys i form av koncentrering och kategorisering av resultatet med en sammanställning i text. Resultat: Tolv studier inkluderades i översikten. Huvudfynden kan sammanfattas som att klorhexidinsprit är bättre än povidonjod, injektionsmembran behöver desinfekteras för att kunna rekommenderas, heparin är inte bättre än natriumklorid för att förebygga komplikat-ioner, valet av förband påverkar inte komplikationsförekomsten och att PVK:er bör bytas på klinisk indikation. Slutsats: Det som genomgående lyfts i de inkluderade studierna är att det saknas underlag för att fastställa förekomsten av PVK-relaterad bakteriemi. Denna litteraturö-versikt visar att för att minska förekomsten av PVK-relaterade infektioner bör klorhexidinsprit användas som desinfektionsmedel och PVK:er bytas på klinisk indikation. Det som tydligt framkommit är att PVK-relaterade infektioner är ett understuderat ämne, det behövs stora stu-dier som mäter förekomsten av infektionerna för att sedan med ytterligare studier kunna mäta effekten av olika interventioner. / Introduction: Healthcare-associated infections, HAI’s, are a major health problem in Sweden. By preventing the avoidable infections that affect patients in our hospitals, we could free up to 200,000 care days and 2.2 billion SEK yearly. PVC’s account for an unclear proportion of these infections. Aim: The aim of the study was to investigate which factors may affect the occurrence of PVC-related infections. Method: a systematic literature review with a qualitative approach. Original studies that responded to the purpose of the study were searched in the data-bases Cinahl and Pubmed, with criteria that they should have been published in the last 10 years. Narrative analysis in the form of concentration and categorization of the results with a compilation in text. Results: Twelve studies were included in the review. The main findings can be summarized as that chlorhexidine alcohol is better than povidone-iodine, injection membranes need to be disinfected to be recommended, heparin is not better than sodium chloride for preventing complications, the choice of dressing does not affect the occurrence of compli-cations and that PVC’s should be changed on clinical indication. Conclusion: What is consistently highlighted in the included studies is that there is a lack of evidence to determine the occurrence of PVC-related bacteraemia. This literature review shows that in order to reduce PVC-related infections, chlorhexidine alcohol should be used as a disinfectant and that PVC’s are to be changed on clinical indication. What has clearly emerged is that PVC-related infections are an understudied topic, large studies are needed that measure the occurrence of the infections in order to then be able to measure the effect of various interventions with further studies.