Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Utifrån grunden att reklam för produkter till barn riktas till både barn och föräldrar, har vi undersökt hur tryckta annonser i tidningar som har målgruppen barn respektive föräldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifrån innehållsanalys och fokuserar på hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns för bilder, symboler och färger, och vad det säger om barn och föräldrar som konsumenter och målgrupp. Reklam som riktas till barn finns inte enbart i barntidningar utan även i föräldratidningar. Därför har vi valt att analysera barntidningar som riktar sig till olika åldrar från liten upp till tonåren, och även föräldratidningar som har specifikt mamma, pappa eller båda som målgrupp. Vi undersöker layout, färg och form i annonserna. Vi tittar även på likheter och skillnader i utformningen utefter om målgruppen är barn eller föräldrar. Det den här studien ska hjälpa till med är alltså att få en inblick i vad det är för reklam som barn och föräldrar stöter på till vardags.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser. S. 77-87: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser. S. 72-83: Bibliografi.

Sammanfattning Detta är en sociologisk studie som med hjälp av kvalitativa intervjuer har undersökt hur föräldrar upplever övergången från par till föräldrar, samt hur föräldraskapet inverkar på jämställdhet. Att bli förälder är något många i vårt samhälle upplever. Denna övergång är fylld av emotioner, krav och förväntningar. I det svenska samhället har jämställdhet länge varit en högaktuell fråga. Lagar har konstituerats, belöningar har skapats för den som förmått vara jämställd i den bemärkelsen att de delat lika på föräldraledighetsdagarna. Att få barn och skapa en familj är ofta förknippat med kärlek och gemenskap, men sällan synonymt med att känna sig ledig. Snarare är det förknippat med oro, stress, ansvar över såväl barn som att sköta om hemmet. Hemmet kräver omsorg och arbete, men vem som ska utföra arbetet har blivit en fråga att diskutera både i politiken och i familjens vardag. Jämställdhet borde innebära lika ansvar och delaktighet i barnomsorg och hushållsarbete för båda föräldrar. Denna studie visar hur övergången från par till föräldrar ökar känslan av trygghet och gemenskap hos individerna, men också att övergången är liktydig med stress och förväntningar om jämställdhet. Studien visar även att dessa föräldrars syn på jämställdhet är förknippat med arbetsdelning och omsorg främst kring barnet. Då arbetsdelning och jämställdhet kring hushållsarbetet och i parrelationen verkar bortprioriteras, kan fädernas engagemang i barnen skapa en skenbar jämställdhet. I vår studie ser vi en anpassning som är gynnsam för männens relation till sina barn, men ogynnsam för kvinnors rättighet till lika möjligheter och samma värde. / Abstract This is a sociological study using qualitative interviews examining how parents experience the transition from couple to parenthood, and how parenthood affects equality. Becoming a parent is something many in our society experience during their lifetime. This transition is full of emotions, needs and expectations. In Swedish society, gender equality has long been a highly topical issue. Legislation has been constituted, and rewards have been created for those who manage to be equal in the sense that they share equally on parental leave days. To have children and create a family is often associated with love and fellowship, but rarely synonymous with feelings of freedom. Rather, it is associated with anxiety, stress and responsibility over children, as well as taking care of the home. The household requires care and work, but who of the parents that will carry out the work has become an issue to discuss, both in politics and in the family's everyday life. Gender equality should mean equal responsibility and involvement in childcare and household work for both parents. This study shows how the transition from couple to parents increases the sense of a stronger connection between the family members, but also that the transition is synonymous with stress and expectations of equality. This study also shows that the parents' views on gender equality are associated with the division of labor and care primarily concerning the child. As the division of labor and gender equality concerning the household work and in the couple’s relationship lack priority, the father’s involvement in the children create an apparent equality. In our study we see an adaptation favorable to men's relationship with their children, but unfavorable for women's rights to equal opportunities and equal value.

Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av bemötande på barnvårdhälsocentral/sjukhus efter genomförd omskärelse av deras son/söner. Metod: Studien hade en kvalitativ och induktiv ansats och genomfördes på en öppen förskola i en förort i Stockholm, hösten 2013 och våren 2014. Urvalet skedde genom att författaren valde föräldrar till barn som hade blivit omskuren och som kunde ge informationsrika beskrivningar av fenomenet. Totalt sju föräldrapar medverkade i studien. Samtliga föräldrar hade omskurit sin son/söner i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrars upplevelse av bemötande efter genomförd omskärelse av sin son/söner sammanfattades i tre teman. I upplevelse av ett tillfredställande och professionellt bemötande beskrev föräldrarna de faktorer som bidrar till ett bra bemötande, där det bland annat framkom att respekt och förståelse för föräldrarnas värderingar är av betydelse för att skapa en trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Föräldrarna beskrev sina upplevelser av ett bristande bemötande genom att uttrycka att vårdpersonal brast i sitt engagemang, var stressade, svåra att få tag på och brast i att ge information och rådgivning. Dessa upplevelser lämnade föräldrar att önska mer av vårdpersonalens bemötande i temat ett önskat bemötande, där föräldrarna uttryckte önskemål om en engagerad vårdpersonal som kommunicerar, ger adekvat information och rådgivning samt har goda kunskaper och utbildning om andra kulturer. Slutsats: Föräldrarna upplevde både positiva och negativa upplevelser med bemötandet hos vårdpersonalen, där bristande transkulturell kunskap hos vårdpersonalen var ett av de största problemen. Kontinuerlig utbildning om transkulturell omvårdnad kan underlätta för vårdpersonalen i deras möte med människor från andra kulturer. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of treatment at child health care/hospital after circumcision of their son/sons. Method: The study had a qualitative and inductive approach and was conducted at a open pre-school in a suburb in Stockholm, in fall 2013 and spring 2014. The author chose the parents of children who had been circumcised and who could provide good information descriptions of the phenomenon. A total of seven pair of parents participated in the study, all whom circumcised their son/sons in Sweden. The data collection was carried out through semi structured interviews which was analyzed with the help of a qualitative content analysis. Result: Parents’ experience of treatment after the circumcision of their son/sons was summarized in three themes. The experience of a satisfactory and professional treatment, parents described the factors that contribute to a good treatment, which among other things, showed that respect and understanding of parents' values are important to create a sense of security and confidence for caregivers. The parents described their experiences of a lack of treatment by expressing that the nursing staff lacked in commitment, was stressed, difficult to reach and lacked in giving information and advice. These experiences left parents wishing for more of the care attitude of the nursing staff in the theme a required treatment, in which the parents wished for a dedicated nursing staff who communicate, provide approriate information and advice and has good knowledge and education about other cultures. Conclusion: Parents experienced both positive and negative experiences with the treatment of nursing staff, where the nursing staffs lack of transcultural knowledge was one of the biggest problems. Continuous education of transcultural care can help nursing staff in their meeting with people from other cultures.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2002. / På omsl. felaktigt: Gustafsson Holmström.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 4 uppsatser.