The study “social services work against youth criminality” purpose is to develop knowledge about how employees in the social services describe the causes of youth criminality and how to prevent and work against youth criminality. Our data has been collected from five interviews with contributors from the social services. The theories used in the study are stigma, empowerment and Payne ́s three perspectives within social work. The collected data shows that the most important social factors that can prevent and get youngster out of criminality are parents, school and the environment itself. This is what the social services mainly works on with their crime prevention work. The study is based on qualitative interviews, with help from a semistructured interview guide. The main results show that youngsters with poor schooling and parenthood are the reason why they end up in a criminal path. This is also what the social services focus on mostly, in order to prevent youth criminality in collaboration between the social services and youngster's environment, which are primarily the school and the parents. / Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur medarbetare inomsocialtjänsten beskriver orsaker till ungdomskriminalitet och arbetar med attmotverka och förebygga ungdomskriminalitet. I studien har femsemistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare inomsocialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i teorierom stigma, empowerment och Paynes tre perspektiv på socialt arbete.Resultatet visar att de sociala faktorer som har mest betydelse för att hindraoch hjälpa ungdomarna ur kriminalitet är föräldrar, skolan och den närmstaomgivningen. Det är vad socialtjänsten främst fokuserar sinabrottsförebyggande insatser på. Vidare visar studien att ungdomar medstrulig skolgång och där det finns brister i föräldraskapet är orsaker bakomatt de hamnar i en kriminell livsstil. Det är även vad socialtjänsten läggermest fokus på. För att förebygga ungdomskriminalitet så krävs det, enligtintervjupersonerna, en samverkan mellan socialtjänsten och ungdomensomgivning som är främst skolan och föräldrarna.

Bakgrund: Föräldrar som drabbats av en cancerdiagnos befinner sig i en sårbar situation där oro över framtiden och rädslan över hur deras barn skulle klara sig utan dem som förälder är stor. Dessa föräldrar ansåg att föräldrarollen är den viktigaste rollen att bibehålla, patientrollen kommer i andra hand. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur cancerdrabbade föräldrars upplevelser inverkar på föräldrarollen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem litterära gestaltningar i form av självbiografier utifrån en induktiv ansats. Insamlad empiri analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att cancerdrabbade föräldrar inte ville uttrycka sina känslor framför sina barn, detta ansågs vara en strategi för att skydda sina barn mot effekten av sjukdomen. Att bibehålla en så normal vardag som möjligt framkom också som mycket vanligt i samband med sjukdomen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Behålla normalitet, Föräldrars existentiella situation, Utmanande föräldraroll och Behovsanpassad kommunikation. Slutsats: Studien visar på att föräldrar är i behov av stöttning, speciellt när det kommer till hur de ska samtala om existentiella frågor med sina barn. Alla föräldrar upplevde detta som svårt och ångestfyllt. Det är därför av betydelse att sjukvården stötta denna patientgrupp och se helheten av patienten där barnen är av största betydelse genom denna svåra sjukdoms situation.

Diss. Göteborg : Univ., 2002.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 5 uppsatser.