Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på. I rekommendationerna utelämnas folkparkshuset eftersom jag tror att kommunen i dagsläget inte vill finansiera den ombyggnad som krävs för att få in någon verksamhet i huset. I stället föreslår jag att öka just parkens attraktivitet för att på så vis öka intresset för att investera i huset.

How can I design a modern Folkets Hus with great respectfor the current and historical structures, based on an analysisof existing Folkets Hus buildings?During my project I have kept an open mind towards all the impressions Igathered during my site visits and conversations with knowledgeable people.This has led to changes in my project, as from being about creatinga new Folkets Hus, to reconstructing a Folkets Hus. I have learned that theFolkets Hus history certainly contains an architectural treasure, and in myproject I have tried to bring the existing qualities to the future.

In 2018, the roof of the old dancing pavilion in Dala-Floda collapsed due to a heavy snowfall. Situated in the folk park Strandbacken, the pavilion was an important node in the local community. It was of course used for dances, but also other kinds of events such as parties, concerts and movie nights. But as of 2018, the more than 60 year old pavilion has been passed on to history. Plans for a new pavilion are on their way and in this thesis project I have used this park to investigate places for gatherings in rural Sweden. Folk Parks (approximately ‘community parks’) are open air centres for leisure and gatherings still functioning within many rural communities around the country. The folk park will work as a point of departure for this thesis project. Questions through this project have been how the parks like this one worked in the past, how the situation is now and what can the parks become in the future. The findings of the research phase have synthesized to become an architectural proposal that takes the historical and cultural values of the site into account and still works as a modern space for meetings and events.

Projektet undersöker för en möjlighet att skapa ett folkets hus i en landsbygdsmiljö i utkanten av Järna. Det stora intresset för hållbar och ekologisk odling som finns i Järna samt att utveckla rekreationsområdet kring Moraån har varit ledande för projektet. Byggnaden är därför en kombination av en koloniträdgård ihop med mötesplatser.  Både utanför och i byggnaden finns möjlighet till odling. Ovanvåningen är klädd i polycarbonat och fungerar som ett växthus. Den södra delen består av kolonilotter medans den norra delen består av en gemensam odlingsyta, i växthuset finns även trävolymer som hushåller mer privata rum.  Växthuset landar på trävolymer på bottenplan, och mellan dessa volymer skapas större mötesplatser. På bottenplan finns en konferenssal med läktare samt en annan samlingslokal som i motsats till konferenssalen tillåter en friare möblering och flexibilitet i användandet.   Genom tomten och byggnaden fortsätter ett gång och cykelstråk som tillsammans med en bro över Moraån knyter samman det bebyggda Järna, rekreationsområdet vid Moraån och jordbrukslandskapet. / The project is investigating an opportunity to create a people's house in a rural environment on the outskirts of Järna. The big interest in sustainable and organic farming that exists in Järna and in developing the recreation area around Moraån has been leading the project. Therefore the building is a combination of allotment gardens and meeting places.  Both inside and outside of the building there are gardening opportunities. The upper floor is clad in polycarbonate and functions as a greenhouse. The south part houses an allotment garden, while the northern part consists of a common cultivation area, and separating these two areas are wood volumes that contain more private rooms.   The greenhouse then lands on wooden volumes on the ground floor, between these volumes larger meeting places are created.  The ground floor contains a conference hall with stands and another meeting room which, in contrast to the conference hall, allows for freer furnishing and more flexibility.  Through the site and the building a walk and bicycle path continues. Together with the bridge over the river, the path connects the built Järna, with the recreation area and the agriculture landscape.

Nørrebro är Köpenhamns (Danmark) mest befolkningstäta stadsdel. Det är även stadsdelen med betydligt minst offentlig grönyta per person. Offentliga grönytor är fundamentala komponenter i urbana ekosystem (World Health Organization, 2019). De är bland annat viktiga för den fysiska och mentala hälsan, hjälper att filtrera skadlig luftförorening, skapar en tillflyktsplats från stadens buller och är en trygg plats för social interaktion och rekreation (ibid.). Trots detta har den lilla parken Folkets Park i Indre Nørrebro varit en återkommande källa till konflikter mellan Köpenhamns kommun, som länge ville bygga bostadshus på ytan, och invånarna i närområdet, som har kämpat för att bevara sin enda lilla gröna yta.Denna uppsats ska undersöka Folkets Park i Nørrebro där fyra manifestationer mellan 1971 och 2014 granskas med fokus på människans rätt till staden. Mänsklig agens och de sociala, politiska och fysiska strukturer som påverkar denna agens analyseras i förhållande till invånarnas kamp för att få utforma sin egna stadsmiljö. Genom att granska fyra manifestationer under Folkets Park ständigt pågående liv kommer vi utforska parkens varierande kvalitéer och de relationer invånarna i området har och har haft till parken. Detta för att se hur olika aktörers handlingar förhåller sig till och påverkas av de socio-politiska strukturer som berör Folkets Park. Även de fysiska strukturer, som är i ständig förändring i Folkets Park, och hur strukturerna påverkas av de olika aktörernas handlingar, analyseras för att öka en platsspecifik förståelse av Folkets Park. Tillgång till gröna rum ska vara en mänsklig rättighet, men till vilken grad och för vilka människor dessa rättighet faktiskt gäller är inte alltid tydligt. / Nørrebro is the most populated borough in Copenhagen, Denmark. It is also the borough with by far the least amount of public green spaces per person. Public green spaces are fundamental components for urban ecosystems (World Health Organization, 2019). They are important for the physical and mental health, help filter out harmful air pollution, gives refuge from noise pollution and offers a safe place for social interaction and recreation (ibid.). Despite all this, the little park Folkets Park in Indre Nørrebro has been a recurring source of conflict between Copenhagen Municipality, who wanted to use the space for more housing, and the inhabitants in the area, who have fought to keep their one, small public green space.This thesis will examine Folkets Park in Nørrebro, where four manifestations between 1971 and 2014 will be considered, focusing on people’s right to the city. Human agency and the social, political and physical structures that affect that agency are analysed in relation to the inhabitants fight for the right to shape and reshape their own urban environment. By investigating four manifestations during Folkets Park’s continuing life, we will examine the park’s varying qualities and the relationship the inhabitants have and have had to the park. This is done in order to understand how actions by the different actors relate to and are affected by the socio-political structures that influence Folkets Park. The physical structures, that are constantly changing and emerging in Folkets Park, and how these structures are affected by the actions of the different actors, is also analysed in order to further improve a site specific understanding of Folkets Park. Access to green spaces should be a human right, but to what degree and to which humans these rights actually apply isn’t always very clear.