En traditionell sånguppvärmning består ofta av att man fonerar (bildar ljud) olika frekvenser (Hz) med varierande ljudstyrka (dB SPL). I viss mån utförs även uppvärmningsövningar såsom stretch av nacke och olika kroppsliga rörelser för att öka blodcirkulationen. En del sångpedagoger förespråkar träning före sång. Några fördelar med fysisk träning före sång kan vara ökat luftflöde, sänkt ”Phonation Threshold Pressure” (PTP) och högre tonsäkerhet. Det finns även studier som visar fördelar med en traditionell sånguppvärmning däribland högre tonsäkerhet och en sänkning av PTP. I denna uppsats undersöks hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning och att jämföra detta med en traditionell sånguppvärmning. Fyra testpersoner rekryterades till studien via personliga kontakter, samtliga män och i 30-årsåldern. Personerna utförde två tester vid två olika tillfällen vardera enligt en counterbalance strategi, det vill säga att två av personerna utförde en traditionell uppvärmning vid det första testtillfället och de andra två utförde en fysisk uppvärmning vid det första testtillfället. Efter att ha utfört en uppvärmning fick de sjunga en sång, utföra en ”Voice range profile” (VRP) samt skatta sina egna upplevelser av testtillfället via enkät. Eftersom det ingick fyra personer i undersökningen går det inte att dra några generella slutsatser men i studien sjöng alla med svagare ljudstyrka (dB SPL) efter utförandet av den fysiska uppvärmningen. Detta kan tyda på en sänkning av PTP. Alla testpersoner hade även ett större frekvensomfång (Hz) efter den fysiska uppvärmningen. Tre av fyra sjöng med högre amplitud (dB SPL) och hade även ett större omfång gällande dB SPL efter den traditionella uppvärmningen. Föreliggande studie visar på fördelar med både den fysiska uppvärmningen och den traditionella. Den som svarade bäst på den fysiska uppvärmningen var den mest erfarne sångaren.