Då matförgiftningarna runt om i världen stadigt ökar, har livsmedelsinspektörernas roll att kontrollera hur livsmedelsföretagen uppfyller livsmedelslagstiftningen blivit allt viktigare. År 2006 ändrades den svenska livsmedelslagstiftningen till att bli mer överensstämmande med EU:s livsmedelslagstiftning. I och med denna förändring ändrades livsmedelsinspektörernas roll till att kontrollera hur väl livsmedelsföretagens rutiner för egenkontroll uppfyller livsmedelslagstiftningen. För att kommunikationen under de kontroller som livsmedelsinspektörerna utför på livsmedelsföretagen ska kunna fungera på ett effektivt och noggrant sätt, krävs det att båda parter hjälps åt. Då forskningen inom det aktuella området idag kan ses som bristfällig, har detta legat till grund för detta examensarbetes inriktning. Syftet med detta examensarbete är att studera hur livsmedelsföretagare som inte har svenska som modersmål upplevde att kommunikationen fungerade vid den senaste kontrollen. I syftet ingick även att undersöka vad kontrollrapporterna hade för betydelse för hur livsmedelsföretagare uppfattade att kommunikationen fungerade under den senaste kontrollen. För att uppnå detta syfte utfördes fem semistrukturerade intervjuer där resultatet analyserades med hjälp av ”öppen kodning”. Resultatet från intervjuerna visade att kommunikationen vid de senaste kontrollerna uppfattades som god, även om vissa hinder uppstod. Dessa hinder bestod främst av språkliga barriärer och okunskap inom den svenska livsmedelslagstiftningen. För att säkra livsmedel ska kunna uppnås, krävs det att den goda kommunikationen under en kontroll bevaras.