(in English) Foreign accent imitation is one of the strategies used in intentional voice disguise. This thesis focuses on imitation of the Russian accent in Czech language by Czech speakers and describes the imitated accent based on auditory and acoustic analysis. Both segmental and suprasegmental features of speech have been analysed based on the comparison of audio recordings of regular speech and speech with imitated Russian accent. The most frequent difference implemented by Czech speakers during the imitation task involved the change of duration of vowels in relation to the position of word stress and included both lengthening of stressed vowels and shortening of unstressed ones. Change of vowel quality has been performed mostly on the vowel [ɪ], resulting in a close vowel [i] or resembling [ɨ]. Consonantal deviations usually concerned Czech sounds [ɦ] and [r̝ ], and palatalization of lateral consonant [l]. Audio recordings of Czech imitators as well as Russian speakers were used in the perception test, in which participants had to judge the authenticity of foreign accent. Four out of ten imitators were rated by the majority of listeners as genuine non-native speakers, whereas two out of five Russian speakers were misjudged for imitators. The accent of successful imitators was characterised by...

key words: Czech English, foreign accent, word stress, word accent, stressed syllable, duration, f0, acoustic cues. This study investigates the acoustic properties of word stress in Czech English. The notion of foreign accent is introduced and its drawbacks are presented. Further on the various influences on the perceived degree, or strength, of foreign accent are discussed. Faulty realization of word stress is identified as one of the factors that contribute to unintelligibility of non-native speech (Benrabah, 1997; Hahn, 2004; Cutler, 1984). In Chapter 2 we compare the results of studies that used speakers of a variety of languages and form a basic theory on the acquisition of acoustic cues to word stress. We are mostly interested in f0 and duration. This theory, based on the feature hypothesis (McAllister et al., 2002 in Lee, Guion & Harada, 2006), states that languages that have a similar stress system to that of English (Dutch, Arabic) use their native cues to signal word stress, while non-contrastive languages (Vietnamese, Czech) prefer cue/s that are phonologically active on segmental level in their native language. Speakers of Vietnamese, a tone language, were found to prefer f0 over duration (Nguyen, 2003), so for Czech, a language that uses phonological vowel duration, it is expected that...

There is a lot of research made on second language (L2) learning (Jesney, 2004). However the relationship between foreign accent, intelligibility and acoustics within pronunciation tutoring is quite an unresearched area (Thorén, 2008). The aim of the study was to analyze how a course in Swedish pronunciation affected foreign accent, intelligibility and acoustics among L2-learners of Swedish. A total of 41 people participated in the study: 16 L2-learners, 4 native Swedish speakers consisting a control group and 21 perceptual assessors with Swedish as native language. The L2-learners foreign accent and intelligibility were rated by the listeners before and after a course in Swedish pronunciation on an eight-point Likert-scale. The listeners also answered a questionnaire on factors potentially affecting the ratings. The acoustic measurements were made on ten words that were read aloud consisting of long and short allophones of five Swedish vowels. Formants, vowel duration and fundamental frequency were measured for the three closest and the three furthest from native pronunciation rated L2-learners. The results indicate that a class in Swedish pronunciation significantly decreased the L2-learners foreign accent. A strong correlation between the foreign accent and intelligibility ratings was found. Despite a strong correlation, no significant improvement concerning intelligibility could be established. The only factor that affected the intelligibility ratings were the assessor’s geographic affiliation. People from the western part of Sweden rated the intelligibility as less intelligible than raters from the eastern part of Sweden. The results from some of the acoustic measurements corresponded with the assessors ratings of foreign accent and intelligibility. The L2-learner rated as closest to native pronunciation was also the one with acousticly measured results close to the reference values regarding vowel duration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) and fundamental frequency (Pegoraro Krook, 1988). The conclusion is that Swedish pronunciation tutoring should be focused on exercises that increase intelligibility because exercises that improve the foreign accent not necessarily increase the intelligibility. / Det finns en hel del forskning kring andraspråksinlärning (Jesney, 2004). Dock är förhållandet mellan brytning, förståelighet och akustiska variabler ett område som inte är lika väl beforskat inom uttalsundervisning i svenska (Thorén, 2008). Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur en kurs i svenskt uttal påverkade brytning, förståelighet och akustiskt mätbara parametrar hos personer med svenska som andraspråk. Totalt medverkade 41 personer i studien varav 16 stycken var andraspråkstalare, 4 stycken var kontrollpersoner och resterande 21 var modersmålstalare av svenska som agerade lyssnarbedömare. Lyssnarbedömarnas skattningar baserades på två inspelningar av andraspråkstalarnas spontantal före och efter en kurs i svenskt uttal. Bedömningen gjordes på en åttagradig Likert-skala gällande grad av brytning samt förståelighet. Bedömarna fick även fylla i ett frågeformulär gällande vilka faktorer som potentiellt kunde påverka skattningen av brytning och förståelighet. De akustiska mätningarna gjordes på tio upplästa ord innehållande fem av svenskans vokaler. Formanter, vokalduration samt grundtonsfrekvens undersöktes hos sex andraspråkstalare, där de tre närmst respektive tre längst ifrån ett modersmålslikt svenskt uttal analyserades. Resultaten i föreliggande studie visade att kursen i svenskt uttal signifikant minskade andraspråkstalarnas brytning. Det fanns dessutom en tydlig korrelation mellan brytning- och förståelighetsskattningarna. Trots detta kunde ingen signifikant förbättring gällande kursdeltagarnas förståelighet påvisas. Den enda faktor som visade sig påverka förståelighetsskattningarna var bedömarnas geografiska tillhörighet där personer från västra Sverige bedömde förståeligheten som sämre jämfört med personer från östra Sverige. Resultaten från några av de akustiska mätningarna överensstämde med bedömarnas uppfattning av kursdeltagarnas grad av brytning och förståelighet. Det betydde att den som skattats närmast ett modersmålslikt svenskt uttal av lyssnarbedömarna också låg närmast referensvärdena vid den akustiska analysen gällande vokalduration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) och grundtonsfrekvens (Pegoraro Krook, 1988). Slutsatsen i denna studie är att uttalsundervisning i svenska bör fokuseras på övningar som förbättrar förståelighet då övningar som förbättrar brytning inte nödvändigtvis gynnar förståeligheten.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andraspråksinlärare. Många studier använder sig av modersmålstalare som har skattat brytning hos andraspråksinlärare på en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mål med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andraspråk uppfattar utländsk brytning i svenska på samma sätt som en modersmålstalare gör och om det fanns något samband mellan förmågan att uppfatta brytning och förmågan att utrycka sig på svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andraspråksinlärare. Designen på studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 språk . Två av grupperna innehöll andraspråksinlärare och den tredje gruppen bestod av modersmålstalare. Samtliga andraspråksinlärare studerade eller hade studerat svenska som andraspråk vid ett universitet eller SFI. Alla deltagare med svenska som andra språk spelades in, när de uttalade ett antal meningar samt beskrev två bilder. Andraspråksinlärarna i den första gruppen och modersmålstalarna i den tredje gruppen fick sedan skatta brytning utifrån det inspelade materialet. Skattningarna utfördes på en 8-gradig Likert-skala där 1 stod för ”ingen brytning” och 8 för ”mycket stark brytning”. Det utfördes även en intervju för att kartlägga olika språkliga och sociala bakgrundsfaktorer hos andraspråksinlärarna i den första gruppen. Under intervjun fick andraspråksinlärarna även göra en självskattning av sin egen brytning. Resultaten visade att andraspråksinlärarna skattade både sin egen och andra andraspråksinlärares brytning högre än modersmålstalarna. Det fanns även tendenser till samband mellan brytningsgrad i det egna uttalet och likhet i skattning av brytning jämfört med modersmålstalare. Resultaten visade också att andraspråksinlärarna och modersmålstalarna i viss mån uppfattade olika fenomen i svenska språket som brytning. Det märktes tydligast då accenter förekom i meningarna vilket andraspråksinlärarna tycktes vara känsliga för i skattning av brytning. Slutsatsen av föreliggande studie är att olika faktorer i svenska språket ger upphov till grad av uppfattad brytning och att andraspråksinlärare och modersmålstalare delvis uppfattar brytning på olika sätt. / The results showed that the second language learners were more critical in their ratings of foreign accent of other second language learners than the native speakers. The results also indicated a correlation between native-like rating of foreign accent and the rating of one’s own perceived foreign accent among the second language learners.  Correlations between gender and native-like rating and correlation between friendship with native speakers and native-like rating showed no significant results. Second language learners and native speakers perceived different factors in Swedish as foreign accent. This was most distinct when word stress occurred in the sentences, which the second language learners appeared to be more sensitive to in perceived foreign accent rating than the native Swedish speakers. The conclusion of this study is that a variety of factors in Swedish affect perceived foreign accent and that second language learners and native speakers of Swedish to some extent perceive foreign accent in similar ways, and to some extent deviate from each other.

No description available.

This study presents detailed phonetic and acoustic analyses of the speech characteristics of two new cases of Foreign Accent Syndrome (FAS). Participants include a 48-year-old female who began speaking with an "Eastern European" accent following a traumatic brain injury, and a 45-year-old male who presented with a "British" accent following a subcortical cerebral vascular accident (CVA). Identical samples of the participants' pre- and post-morbid speech were obtained, thus affording a new level of control in the study of Foreign Accent Syndrome. The speech tasks consisted of oral readings of the Grandfather Passage and 18 real words comprised of the stop consonants /p/, /t/, /k/, /b/, /d/, /g/ combined with the peripheral vowels /i/, /a/ and /u/ and ending in a voiceless stop. Computer-based acoustic measures included: 1) voice onset time (VOT), 2) vowel durations, 3) whole word durations, 4) first, second and third formant frequencies, and 5) fundamental frequency. Formant frequencies were measured at three points in the vowel duration: a) 20%, b) 50%, and c) 80% to assess differences in vowel 'onglides' and 'offglides'. The phonetic analysis provided perceptual identification of the major phonetic features associated with the foreign quality of participant's FAS speech, while acoustic measures allowed precise quantification of these features. Results indicated evidence of backing of consonant and vowel productions for both participants. The implications for future research and clinical applications are also considered.