Syftet med den här studien är att undersöka utvecklingen av tidningsspråk i utvalda artiklar från 1915–2015 med nedslag vart tionde år. Tesen är att språket har blivit informellare under 2000-talet i jämförelse med tidigt 1900-tal. Det som undersöks är utvecklingen av LIX, andel långa ord, genomsnittlig meningslängd, vänstertunga meningar, rubrikslängd, particip, manlig form och epitet. Dessa kategorier kopplas till formellt språk.      Resultaten visar att från 1915 till 2015 har LIX-värde, andel långa ord och meningslängd minskat medan vänstertunga meningar och rubrikslängd har blivit kortare. Meningslängd och vänstertunga meningar har halverats under 100 år och rubrikslängden har blivit kortare för att underrubriker har flyttats till brödtexten. Particip, manlig form och epitet upphör helt i de yngsta artiklarna. Alla kategorier förutom vänstertunga meningar och epitet uppvisar en nedåtgående trend.     Jag drar slutsatsen att språket i dessa nyhetsartiklar har blivit informellare, vilket kan kopplas till en generell utveckling mot informellt språk inom alla medier under 2000-talet. En orsak till ett mer informellt språk kan vara att längden på dessa nyhetsartiklar har förändrats. Äldre artiklar liknar notiser i jämförelse med yngre artiklar. De sistnämnda tillåter utveckling av resonemang som tidigare inte fått ta plats i artiklarna och språket har på så sätt blivit mer informellt.

Denna studie berör lärares uppfattningar om nyanlända elevers matematiska svårigheter i årskurs 1–3. Flera nyanlända elever börjar i den svenska skolan, vissa av dem har skolbakgrund och vissa saknar det. Oavsett vilket är det skolans och lärarens plikt att handleda och stötta eleverna i deras studier. Tidigare forskning visar att de nyanlända eleverna ofta presterar sämre än andra elever i matematikundervisningen, speciellt när de stöter på textbaserade uppgifter. Det har framkommit tydligt att de nyanlända elevernas matematiska svårigheter uppstår på grund av att de saknar det svenska språket. I denna studie kommer det att presenteras vilka svårigheter några lärare upplever att nyanlända elever har i matematikundervisning och på vilket sätt lärarna stödjer dessa elever i matematikundervisningen. Denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts för att besvara forskningsfrågorna. Tre matematiklärare och tre SvA-lärare har deltagit och bidragit med sina tankar och resonerat kring studiens valda problemområde. Studien tar avstamp från det interkulturella perspektivet. Det framkommer i resultatet från de sex respondenterna att språket spelar en stor roll för de nyanlända elevernas lärande i ämnet matematik. I resultatet framkommer att lärarna hade liknande resonemang och tankar kring hur de ska uttala sig vid genomgångar och tydliggöra olika matematiska begrepp, termer och symboler. Studiens slutsats är att användning av studiehandledning, modersmål samt formellt och informellt språk är olika sätt att underlätta för nyanlända elever i matematikundervisningen. Vidare framkom att de modersmål som de nyanlända eleverna har kan utnyttjas för att öka elevernas förståelse för begrepp, termer och symboler i matematikundervisningen. Detta betyder att språket kan spela en stor roll i de nyanlända elevernas kunskapsutveckling. / This study deals with teachers’ views of mathematical difficulties for newly arrived students in Grades 1-3. Several newly arrived students have started in the Swedish schools, some of them have a school background and some do not. Either way, it is the duty of the school and the teacher to manage and support the students in their education. Previous research show that newly arrived pupils often perform worse than other pupils in mathematics education, especially when the instruction relies on text-based assignments. It has become clear that the newly arrived pupils’ mathematical difficulties arise partly because they lack the Swedish language. This study will present what difficulties some teachers of newly arrived students have in mathematics instruction and in what way they support newly arrived students in their mathematics teaching. This study is a qualitative study where semi-structured interviews have been done to answer the research questions. Three mathematics teachers and three Swedish as second language teachers have participated and contributed with their thoughts and reasoned about the study's chosen problem. The study has taken off from the intercultural perspective. The results from the six respondents clearly show that language plays a significant role in the newly arrived students' learning abilities in mathematics. The result shows that the teachers had similar thoughts and opinions about how they should express themselves during lectures and how to clarify different mathematical concepts, terms and symbols. The study's conclusion is that study guidance, mother tongue as well as formal and informal language is strategies to advance mathematics teaching for the newly arrived students. In addition, it was found that the native languages that the newly arrived students have can be appointed to increase the students' understanding of concepts, terms and symbols in mathematics education. This means that language plays an important role in the newly arrived students' development of knowledge.