No description available.

No description available.

SOS-barnbyar är ett hem för omhändertagna barn och finns som världsomfattande verksamhet och i vårt grannland Finland. Här placeras barn som på grund av biologiska föräldrars bristande föräldraförmåga inte längre kan bo kvar hemma. Målet med SOS-barnbyar är att alla barn ska få en trygg familj att växa upp i där de får sina behov tillgodosedda och en familjär uppväxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor på SOS-barnbyar i Finland ser på barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll är gällande att främja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som genom kodning och kategorisering. Resultatet visar att barnhemsmammorna har tidigare erfarenheter av arbete med barn genom socialt och omvårdnadsarbete där de också kommit i kontakt med SOS-barnbyar. Det handlar om en vilja att hjälpa samhällets utsatta genom stort engagemang och kärlek. Kvinnorna uppskattar den professionella hjälp och de nätverk som SOS-barnbyar erbjuder och menar att arbetet som barnhemsmamma jämfört med biologiskt föräldraskap kan vara lättare i dessa avseenden. Att vara god barnhemsmamma handlar om tillgänglighet, mogenhet och stabilitet. Att ha en förståelse och öppenhet för barn med närvarenhet och deltagande vid barns liv. Kvinnorna beskriver deras mammaroll men också som anställd som ska främja och reparera kontakten med de biologiska föräldrarna och hålla kontakten med de sociala myndigheterna. Genom förtroende, tillit och regler skapas grunden för en god anknytning som möjliggörs genom mottaglighet hos både den vuxne och barnet. Återkommande händelser och regler samt rutiner ger framtidstro. Ett arbete som barnhemsmamma handlar om en livsstil där man bör hitta en "vi" känsla tillsammans med barnet och inte skilja på arbetsplats och hem. STudien bekräftar min litteraturgenomgång men skildrar också fosterföräldraskap från ett annorlunda perspektiv med fokus på utbildning, nätverk och kunskap.

Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö. Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete. / This study is about foster family care in Sweden during a period at the beginning of the twentieth century, when many children were placed in foster homes. Because of the law regulating society’s children care (lag om samhällets barnavård) which came into force in 1926, children’s welfare boards (barnavårdsnämnder) were raised in the municipalities of Sweden. These boards got the responsibility for the supervising of foster care and for placing children with suitable foster parents. Then what was meant by foster parents being suitable? In this study the children’s welfare boards documented suitability tests of foster parents and foster homes are being analysed in a local context. It’s primarily language and argumentation which are being focused upon in this analysis. The local study has been located to Växjö during the period of 1926 to 1935. The result of the study shows that the foster children often were placed in foster homes in the local surroundings. The children’s welfare board preferred to place children with married couples who were living in the countryside without children of their own. Furthermore it was considered necessary that there was a woman in the foster home who took care of the children and the home. The foster parents’ care of the children was inspected by the board. How the foster parents took care of the children was essential, and the material conditions were important in this context, but also feelings and the relationship between the children and the adults. Problems in the foster homes which drew the attention of the board could be lack of good enough material conditions, illness or unsuitable lodgers. But the opinions about what was proper or improper could differ – children, parents and foster parents sometimes thought differently about this than the board did. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes taking place between the involved. Conclusively, this study has pointed out the significance of economy at the suitability tests carried out on the foster homes. If the foster parents did not receive any economic compensation for the foster child, the demands on the suitability of a foster home could be lower.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.</p>

Sammanfattning Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.

Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar. Syftet med denna studie är att förstå hur fosterföräldrarna upplevde sin roll, och hur de samarbetade med de biologiska föräldrarna och vilken roll socialtjänsten hade i detta samarbete. För att få svar på detta så gjorde vi kvalitativa intervjuer med åtta familjehem. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt Goffmans (2006) dramaturgiska perspektiv som belyser samspelet mellan olika aktörer. Fosterföräldrarna upplevde att de hade höga krav på sig själva, socialtjänsten och allmänheten. Resultatet visade att respondenterna hade olika erfarenheter, både positiva och negativa, av samarbetet med de biologiska föräldrarna och socialtjänsten. Fosterföräldrarna påtalade att det många gånger var problematiskt att samarbeta med de biologiska föräldrarna och att socialtjänsten hade stor betydelse för att samarbetet skulle bli bra. Fosterfamiljerna lyfte fram att de upplevde det svårt att få en kontinuerlig kontakt med sina socialsekreterare. / Family home placement plays a contributing roll in social childcare. The demand is great for family homes and the need in finding new homes is ever increasing. The way in which family homecare is looked upon has changed and it is no longer regarded as a permanent replacement home but instead as a complementary home for the child. This means that the child who is placed in a family home must be encouraged to have contact and spend time with the biological parents in the aim that the child will return home. Therefore cooperation is necessary between foster parents and the child's biological parents. The aim of this study is to gain a better understanding of how the foster parents see their roll and how they interact with the biological parents, as well as the cooperation they receive from social services. In order to answer these questions we have implemented qualitative interviews with eight family homes. We chose to use Goffman's dramaturgical perspective as our theoretical basis in order to highlight the interplay between the different actors. Foster parents felt that they had high expectations of themselves, of the social workers and of the general public. The results of this study show that the respondents had different experiences, both positive and negative in regard to cooperation between the biological parents and the social services. Foster parents complained of difficulties working with the biological parents and that the social services played an important roll in making sure that cooperation between both parties was achieved. Foster families revealed that they found it difficult to uphold regular contact with their social secretary.

<p>Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö.</p><p>Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.</p> / <p>This study is about foster family care in Sweden during a period at the beginning of the twentieth century, when many children were placed in foster homes. Because of the law regulating society’s children care (lag om samhällets barnavård) which came into force in 1926, children’s welfare boards (barnavårdsnämnder) were raised in the municipalities of Sweden. These boards got the responsibility for the supervising of foster care and for placing children with suitable foster parents. Then what was meant by foster parents being suitable? In this study the children’s welfare boards documented suitability tests of foster parents and foster homes are being analysed in a local context. It’s primarily language and argumentation which are being focused upon in this analysis. The local study has been located to Växjö during the period of 1926 to 1935.</p><p>The result of the study shows that the foster children often were placed in foster homes in the local surroundings. The children’s welfare board preferred to place children with married couples who were living in the countryside without children of their own. Furthermore it was considered necessary that there was a woman in the foster home who took care of the children and the home. The foster parents’ care of the children was inspected by the board. How the foster parents took care of the children was essential, and the material conditions were important in this context, but also feelings and the relationship between the children and the adults. Problems in the foster homes which drew the attention of the board could be lack of good enough material conditions, illness or unsuitable lodgers. But the opinions about what was proper or improper could differ – children, parents and foster parents sometimes thought differently about this than the board did. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes taking place between the involved. Conclusively, this study has pointed out the significance of economy at the suitability tests carried out on the foster homes. If the foster parents did not receive any economic compensation for the foster child, the demands on the suitability of a foster home could be lower.</p>

<p>Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar. Syftet med denna studie är att förstå hur fosterföräldrarna upplevde sin roll, och hur de samarbetade med de biologiska föräldrarna och vilken roll socialtjänsten hade i detta samarbete. För att få svar på detta så gjorde vi kvalitativa intervjuer med åtta familjehem. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt Goffmans (2006) dramaturgiska perspektiv som belyser samspelet mellan olika aktörer. Fosterföräldrarna upplevde att de hade höga krav på sig själva, socialtjänsten och allmänheten. Resultatet visade att respondenterna hade olika erfarenheter, både positiva och negativa, av samarbetet med de biologiska föräldrarna och socialtjänsten. Fosterföräldrarna påtalade att det många gånger var problematiskt att samarbeta med de biologiska föräldrarna och att socialtjänsten hade stor betydelse för att samarbetet skulle bli bra. Fosterfamiljerna lyfte fram att de upplevde det svårt att få en kontinuerlig kontakt med sina socialsekreterare.</p> / <p>Family home placement plays a contributing roll in social childcare. The demand is great for family homes and the need in finding new homes is ever increasing. The way in which family homecare is looked upon has changed and it is no longer regarded as a permanent replacement home but instead as a complementary home for the child. This means that the child who is placed in a family home must be encouraged to have contact and spend time with the biological parents in the aim that the child will return home. Therefore cooperation is necessary between foster parents and the child's biological parents. The aim of this study is to gain a better understanding of how the foster parents see their roll and how they interact with the biological parents, as well as the cooperation they receive from social services. In order to answer these questions we have implemented qualitative interviews with eight family homes. We chose to use Goffman's dramaturgical perspective as our theoretical basis in order to highlight the interplay between the different actors. Foster parents felt that they had high expectations of themselves, of the social workers and of the general public. The results of this study show that the respondents had different experiences, both positive and negative in regard to cooperation between the biological parents and the social services. Foster parents complained of difficulties working with the biological parents and that the social services played an important roll in making sure that cooperation between both parties was achieved. Foster families revealed that they found it difficult to uphold regular contact with their social secretary.</p>