Glaspärlor är en viktig del av vikingatidens dräkt. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur befolkningen i Fröjel såg på och använde pärlor. Aktörskap som teori används i studien. Undersökningsmaterialet är 100 glaspärlor som kan dateras mellan 900–1000 e.v.t och har hittats i Fröjel, genom Fröjel Discovery Programme. Pärltyperna sorterades med Callmers typologi och har tillsammans med pärlornas fyndplats analyserats och diskuterats. Undersökningsmaterialet har diskuterats utifrån tidigare forskning kring vikingatiden, handelssystem och glaspärlor, som ett material och föremål. Callmers typologi bidrog till att urskilja pärlornas ursprung vilka stämmer med Fröjels handelsvägar. Studien visar, med hjälp av Callmers typologi och rumslig spridning, att pärlorna är av värde och ett resultat av social struktur, handel och val gjorda av både individen och grupper vilket ökar relevansen av aktörskap vad gäller individers val och kläddetaljer. / Glass beads have long been a part of the viking age costume. The purpose of this study is to get an insight to how the population of Fröjel viewed and used the beads. Agency as a theory was used in the study. The research material is 100 glass beads that can be dated between 900-1000 CE, have been found in Fröjel, through Fröjel Discovery Programme. The bead types have been sorted with Callmers typology and along with the location of the finds have been analyzed and discussed. The research material has been discussed based on previous research surrounding the viking age, trade systems and glass beads as a material and item. The origins of the beads which could be distinguished through Callmers typology matches with Fröjels trade networks. The study shows, with the help of Callmer’s typology and the spatial spread of the beads, that the beads are an accessory of value and a result of social structure, such as trade, and choices made by both the individual and groups which heightens the relevance of agency regarding individuals and clothing details.