Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera en del av de framgångsfaktorer och hinder som existerar i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning. För att kunna undersöka detta ställdes två frågor, Vilka framgångsfaktorer finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning?  samt Vilka hinder finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? Genom att genomföra en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC, ERC, SwePub, Google scholar och Diva-portal fann vi de artiklar som denna kunskapsöversikt bygger på. I processen har boolesk söklogik i kombination med trunkering och specifika sökord använts för att få ett så precist resultat som möjligt. Även kedjesökningar har genomförts. Totalt valdes 19 artiklar ut för granskning.  För att möjliggöra en tydlig presentation har resultatet delats in i fyra delar:  inkludering i relation till elever med stor tillgång till matematik, inkludering i relation till elever i matematiksvårigheter, framgångsfaktorer för inkluderande matematikundervisning samt hinder för inkluderande matematikundervisning. Resultatet speglar både hinder och framgångsfaktorer i arbete mot en inkluderande matematikundervisning. Framgångsfaktorer som identifierats är bland annat CRA-metoden (Concrete, representational, abstract) vilket innebär att eleverna arbetar med konkret material för att nå det abstrakta tänkandet, differentierad undervisning och kooperativt lärande. De hinder som identifierats och som påverkar möjligheten till inkludering på ett negativt sätt är tid för att planera och ta vara på kunskaperna som finns inom skolorganisationen samt kunskap om hur lärarna ska möta alla elevers olikheter i klassrummet.  Forskning kring inkludering i relation till skolämnet matematik visar på att den mest betydande framgångsfaktorn för inkludering är differentierad undervisning. Av resultatet går det att utläsa att den gemensamma nämnaren för de allra flesta hinder i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning är tid för samplanering och kunskapsutbyte.   Nyckelord: Differentierad matematikundervisning, framgångsfaktorer och hinder för inkludering, grundskolans tidiga år och kooperativt lärande.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hinder och framgångsfaktorer för följsamhet av egenvården för vuxna personer med diabetes typ 2. Bakgrund: Typ 2-diabetes är en epidemi i världen och kommer enligt studier bara att bli värre med tiden. För en patient med typ 2-diabetes är egenvård en nödvändig del för att behandla sjukdomen, detta består av att upprätthålla glykemisk kontroll med läkemedel, insulin, självövervakning av blodsockernivåer men det är också viktigt med korrekt diabetesvänlig kost och motion. Metod: En litteraturöversikt av 15 studier med vuxna diabetes typ 2-patienter utan kognitiv svikt. En tematisk analys gjordes av de insamlade uppgifterna. Resultat: Mentala hinder var en av de största faktorerna, som fungerade som både framgångsfaktor och hinder för egenvård. Andra stora framgångsfaktorer var demografiska faktorer och sociala faktorer. Andra hinder för egenvårds följsamhet med störst förekomst i studierna var fysiska faktorer, livsfaktorer och ekonomiska faktorer. Slutsats: Alla faktorer verkar vara kopplade till att påverka patientens psykiska hälsa därför följsamhet, genom att skapa olika miljöer med olika stöd och möjligheter. I enlighet med Orems egenvårdsunderskottsteorin. Klinisk tillämpning: Resultaten kan användas för att förbättra sjuksköterskans vård genom att anpassa vården till patientens omständigheter. / Objective: The objective of this literature review study was to examine a patients self-care adherence facilitators and barriers. Background: Diabetes type 2 is an epidemic in the world and will get according to studies only worse with time. For a patient with diabetes type 2 is the self-care a necessary part to treat the disease, this consists of maintaining glycemic control with medicines, insulin, self-monitoring of plasma glucose levels but it´s also important with proper diabetes friendly diet and exercise. Method: A literature review of 15 studies with adult diabetes type 2 patients without cognitive impairment. A thematic analysis was done of the data collected. Result: Mental barriers was one of the biggest factors, working as both facilitator and barrier to self-care adherence. Other major self-care facilitators were demographic factors, social factors. Other selfcare- adherence barriers with most occurrence in the studies were physical factors, life circumstances factors and economic factors. Conclusion: All factors seem to be connected to affect the patient’s mental health therefore the adherence, by creating different environments with different support and opportunities. In accordance with Orem´s Self-care Deficit Nursing theory. Clinical implications: The results can be used to improve nurse´s care by customize the care to the patient’s circumstance.

Studien handlar om olika myndigheters samverkan kring frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa. I undersökningen studeras hur samverkan fungerar och vad målet med samverkan är. Dessutom identifieras framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Studien görs utifrån PSSgruppens perspektiv, PSS-gruppen är en mindre samverkansgrupp mellan polis, skola och socialtjänst i Haparanda kommun. Studien är genomförd med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från respektive yrkesgrupp som i dagsläget deltar i PSS-gruppen. Det förebyggande arbetet är en orsak till att kommunen började samverka enligt samverkansmodellen. Studien visar att samverkan upplevs vara fungerande men att det i dagsläget behövs nya tag för att effektivisera det förebyggande arbetet. Samverkan har tidigare varit beroende av särskilt engagerade personer, så kallade eldsjälar, vars frånvaro i dagsläget påverkat samverkansgruppen negativt. Det framkommer både av intervjuerna som från tidigare forskning att ett väl strukturerat arbete med tydlig ledningsfunktion, planering och struktur skapar förutsättningar för en framgångsrik samverkan.