This theses treats the question of business activities development of the company Adam Rujbr Architects s.r.o.. The company provides a complex range or architectural services including design and engineering and their aim is to be a respected, reliable and comprehensive service supplier. Based on analyses of the relevant company business information I have suggested a solution of further company development. My proposal includes suggestion of collateral business activities using a franchising model for run network of a multipurpose apartments.

This dissertation examines whether the regulation of the franchise sector is effective in achieving two of the stated goals of the Franchising Code of Conduct. These two goals are redressing the imbalance of power in the relationship and increasing levels of certainty for participants in the sector. Based on the ‘new learning’ in regulation, this dissertation takes an expansive approach to the concept of regulation. It considers how, in a ‘multi-layered system of governance’, the layers of regulation of the franchising sector contribute to these goals. The results of the analysis suggest that private, self-regulation through the layers of market and contract sets up a relationship where there is an imbalance of power in favour of a franchisor and uncertainty for a franchisee. The market interaction between the parties establishes these conditions, which are reinforced by the contract, in particular by the interaction of the standard form and relational qualities of the contract. A public layer of governance, direct intervention in the form of the Franchising Code of Conduct, relies largely on selfregulatory tools such as disclosure and is also ineffective in addressing the imbalance of power in the relationship and in increasing levels of certainty for franchisees. Because neither self-regulatory mechanisms nor legislative intervention achieves the stated goals of redressing imbalance of power and uncertainty in the franchise relationship, the analysis concludes that a reframing of regulation is necessary. The recommended revised regulatory program features collaborative, participative, democratic process to gather and assess good measurements that inform the identification of problems and the selection of tools appropriate to address those problems.

This paper examines franchising regulation in Australia as a case study for the analysis of regulation based on established regulatory theory. A literature review is conducted to establish and critique the theory of regulation based on the four main areas of established theory; regulatory purpose, regulatory strategies, rulemaking and enforcement. Case study data is drawn from primary source material and academic commentary on franchising regulation and presented according to the eras of franchising regulation in Australia, moving from the first proposals for legislation in the 1970s to the prescribed mandatory Franchising Code of Conduct model adopted in 1998 and refinements made to that scheme up to 2006. An analysis is then conducted on each major aspect of Australian franchising regulation using the established theoretical principles and analytical constructs available in the literature. The study concludes that the Franchising Code of Conduct regime, as a culmination of the experience gained and study undertaken in the preceding eras, is characterised by the availability of a broad range of enforcement options from harsh deterrence-oriented measures to more gentle and cooperative compliance-oriented options constituting an effective regulatory pyramid. The effectiveness of the regime is further bolstered by the presence of a credible regulatory strategy pyramid which emphasises the real possibility of escalated intervention, coupled with skilful deployment by the Australian Competition and Consumer Commission as enforcement agency. The principal weakness of the scheme is identified as unnecessarily ambiguous drafting in some areas, which compromises the quality of the otherwise highly transparent ruleset. It is suggested that the choice of regulatory strategy, often a focus of superficial examinations of regulation, is largely irrelevant to the nature of the regulation, with other features such as enforcement strategy, legitimacy, and availability of credible sanctions proving much more important. A proposal for an analytical framework based on the established theory is developed based on the experience of applying that theory to the case study. While this outlined framework assists in broadening focus across the entire regulatory regime to encourage assessment of the component parts, a lack of cohesion and linkage amongst the components highlights a shortcoming in the development of regulatory theory and an opportunity for further research.

This paper examines franchising regulation in Australia as a case study for the analysis of regulation based on established regulatory theory. A literature review is conducted to establish and critique the theory of regulation based on the four main areas of established theory; regulatory purpose, regulatory strategies, rulemaking and enforcement. Case study data is drawn from primary source material and academic commentary on franchising regulation and presented according to the eras of franchising regulation in Australia, moving from the first proposals for legislation in the 1970s to the prescribed mandatory Franchising Code of Conduct model adopted in 1998 and refinements made to that scheme up to 2006. An analysis is then conducted on each major aspect of Australian franchising regulation using the established theoretical principles and analytical constructs available in the literature. The study concludes that the Franchising Code of Conduct regime, as a culmination of the experience gained and study undertaken in the preceding eras, is characterised by the availability of a broad range of enforcement options from harsh deterrence-oriented measures to more gentle and cooperative compliance-oriented options constituting an effective regulatory pyramid. The effectiveness of the regime is further bolstered by the presence of a credible regulatory strategy pyramid which emphasises the real possibility of escalated intervention, coupled with skilful deployment by the Australian Competition and Consumer Commission as enforcement agency. The principal weakness of the scheme is identified as unnecessarily ambiguous drafting in some areas, which compromises the quality of the otherwise highly transparent ruleset. It is suggested that the choice of regulatory strategy, often a focus of superficial examinations of regulation, is largely irrelevant to the nature of the regulation, with other features such as enforcement strategy, legitimacy, and availability of credible sanctions proving much more important. A proposal for an analytical framework based on the established theory is developed based on the experience of applying that theory to the case study. While this outlined framework assists in broadening focus across the entire regulatory regime to encourage assessment of the component parts, a lack of cohesion and linkage amongst the components highlights a shortcoming in the development of regulatory theory and an opportunity for further research.

<p>Franchiseavtal är en typ av vertikalt avtal och bedöms på ett generösare sätt än horisontella avtal, dock kan även denna typ av avtal innebära skadeverkningar på konkurrensen. EU</p><p>strävar efter att uppnå fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvändigt att undersöka hur detta bäst säkerställs. Den amerikanska antitrusträtten syftar till att säkerställa konsumenternas välfärd, vilket anses bäst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på franchiseavtal är inom dessa två rättsystem och se</p><p>vilka effekter som ett franchiseavtal kan ha på konkurrensen. Franchising kännetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som måste leva upp till en viss standard och tillämpa vissa metoder vid försäljning av de produkter som tillhandahålls av</p><p>franchisegivaren. Risken att denna typ av avtal skulle innebära skador på konkurrensen är små, men trots detta faller franchiseavtalen inom tillämpningsområdet för till exempel artikel 81 EGF och sektion ett i Sherman Act. Då konkurrensrätten är starkt influerad av ekonomiskt tänkande, blir ekonomiska skolor av intresse vid bedömningen av franchiseavtal. Ekonomiska skolor som kommer att tas upp är Chicagoskolan och post-Chicagoskolan. Ekonomerna inom dessa skolor tenderar att behandla franchiseavtal som en typ av avtal som har små skadliga effekter på konkurrensen och ofta har positiva</p><p>konsekvenser för konsumenter.</p><p>Både amerikanska och europeiska konkurrensmyndigheter tenderar att ha en positiv bild av franchising då avtalsformen ofta gynnar alla parter. Genom rättsfall och beslut har det framkommit att franchiseavtalens laglighet beror på vilka klausuler som är inkorporerade i avtalet och att bedömningen görs från fall till fall. Klausuler som vanligtvis anses hämma konkurrensen är sådana som leder till att marknaden delas upp och klausuler som inte tillåter att franchisetagaren deltar i priskonkurrens. Problem kan dock uppstå genom att skyddet för franchisegivaren är alltför långtgående och att vissa klausuler som anses nödvändiga för att skydda franchisenätverkets identitet och rykte kan ha skadeverkningar.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna. </p><p><strong>Metod: </strong>I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen.</p><p><strong>Teori: </strong>Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. <strong></strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna.</p><p><strong>Resultat:       </strong></p><ul><li>Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. <strong></strong></li><li>Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal. </li><li>Företaget bör ha kunden i fokus vid investeringar, då detta kan resultera i en nöjdare kund som även kan bidra till att öka företagets intäkter. </li></ul><p>Företaget bör se till så att klyftan mellan ledningens och butikschefernas intresse ligger väldigt nära varandra, så att båda parter arbetar mot samma mål.</p>

<p>Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken.</p><p>Enligt Uppsalamodellen (Johanson & Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna.  Metod: I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen. Teori: Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. Empiri: Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna. Resultat:       Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal. Företaget bör ha kunden i fokus vid investeringar, då detta kan resultera i en nöjdare kund som även kan bidra till att öka företagets intäkter. Företaget bör se till så att klyftan mellan ledningens och butikschefernas intresse ligger väldigt nära varandra, så att båda parter arbetar mot samma mål.

Franchiseavtal är en typ av vertikalt avtal och bedöms på ett generösare sätt än horisontella avtal, dock kan även denna typ av avtal innebära skadeverkningar på konkurrensen. EU strävar efter att uppnå fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvändigt att undersöka hur detta bäst säkerställs. Den amerikanska antitrusträtten syftar till att säkerställa konsumenternas välfärd, vilket anses bäst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på franchiseavtal är inom dessa två rättsystem och se vilka effekter som ett franchiseavtal kan ha på konkurrensen. Franchising kännetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som måste leva upp till en viss standard och tillämpa vissa metoder vid försäljning av de produkter som tillhandahålls av franchisegivaren. Risken att denna typ av avtal skulle innebära skador på konkurrensen är små, men trots detta faller franchiseavtalen inom tillämpningsområdet för till exempel artikel 81 EGF och sektion ett i Sherman Act. Då konkurrensrätten är starkt influerad av ekonomiskt tänkande, blir ekonomiska skolor av intresse vid bedömningen av franchiseavtal. Ekonomiska skolor som kommer att tas upp är Chicagoskolan och post-Chicagoskolan. Ekonomerna inom dessa skolor tenderar att behandla franchiseavtal som en typ av avtal som har små skadliga effekter på konkurrensen och ofta har positiva konsekvenser för konsumenter. Både amerikanska och europeiska konkurrensmyndigheter tenderar att ha en positiv bild av franchising då avtalsformen ofta gynnar alla parter. Genom rättsfall och beslut har det framkommit att franchiseavtalens laglighet beror på vilka klausuler som är inkorporerade i avtalet och att bedömningen görs från fall till fall. Klausuler som vanligtvis anses hämma konkurrensen är sådana som leder till att marknaden delas upp och klausuler som inte tillåter att franchisetagaren deltar i priskonkurrens. Problem kan dock uppstå genom att skyddet för franchisegivaren är alltför långtgående och att vissa klausuler som anses nödvändiga för att skydda franchisenätverkets identitet och rykte kan ha skadeverkningar.

Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&amp;M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&amp;M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken. Enligt Uppsalamodellen (Johanson &amp; Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&amp;M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&amp;M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.