<p>Denna uppsats undersöker vad som har hänt med den bilaterala handeln mellan EU och Chile sedan associeringsavtalet mellan dem trädde i kraft för fyra år sedan. Teorin om effekter av tullsänkningar säger att ett borttagande av en tull bör leda till välfärdsvinster genom prissänkningar. I uppsatsen framkommer att det är tveksamt om några sådana uppstått då tullarna redan innan avtalet var låga och inte många tullar har sänkts. Inte någon av parternas export tycks ha ökat avsevärt till följd av avtalet. Analysen av varuhandeln visar att parterna varken före eller efter utnyttjar några stordriftsfördelar i handeln utan att det snarare handlar om en typisk nord-syd-handel med användande av komparativa fördelar.</p><p>Uppsatsen avslutas med ett ifrågasättande om huruvida ökad handel till följd av tullsänkningar och en större gemensam marknad egentligen var parternas syfte med att inleda samarbetet.</p>

Denna uppsats undersöker vad som har hänt med den bilaterala handeln mellan EU och Chile sedan associeringsavtalet mellan dem trädde i kraft för fyra år sedan. Teorin om effekter av tullsänkningar säger att ett borttagande av en tull bör leda till välfärdsvinster genom prissänkningar. I uppsatsen framkommer att det är tveksamt om några sådana uppstått då tullarna redan innan avtalet var låga och inte många tullar har sänkts. Inte någon av parternas export tycks ha ökat avsevärt till följd av avtalet. Analysen av varuhandeln visar att parterna varken före eller efter utnyttjar några stordriftsfördelar i handeln utan att det snarare handlar om en typisk nord-syd-handel med användande av komparativa fördelar. Uppsatsen avslutas med ett ifrågasättande om huruvida ökad handel till följd av tullsänkningar och en större gemensam marknad egentligen var parternas syfte med att inleda samarbetet.

No description available.

Problem: Japan är en av Sveriges största exportmarknader med 127 miljoner konsumenter och en intressant marknad för svenska företag. Den japanska marknaden innehar många hinder och utmaningar och har tidigare varit restriktiv mot utländska företag. Svenska små och medelstora företag har oftast mindre kapital och resurser än stora företag vilket kan påverka deras val av etableringsstrategier samt vilka hinder och utmaningar de stöter på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka etableringsstrategier som svenska företag kan använda för att göra affärer i Japan. Metod: I denna studie har det använts en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt sex informanter. Intervjuerna har genomförts med tre företag som har verksamhet i Japan. De övriga tre intervjuer var med en universitetslektor samt statliga/halvstatliga organisationer. Slutsatser: Hinder som framkommit är icke tariffära barriärer som komplicerade administrativa procedurer, lagar och regler, förståelse av den japanska affärsmiljön samt de höga konsumentkraven. Utmaningar som framkommit är det japanska språket, höga operationskostnader, konkurrensintensiteten (främst på B2B-marknaden) samt långsiktiga relationer och förtroende som tar lång tid att bygga upp. Ursprung och nätverk är något som bör tas hänsyn till då de kan underlätta etableringen på den japanska marknaden. Svenskt ursprung är något som uppskattas i Japan och nätverk kan bidra till att lokala kunskaper och erfarenheter tas vara på. Etableringsstrategier som svenska företag kan använda sig av i Japan är direkt eller kooperativ export samt etablering genom intermediate modes som exempelvis joint venture och mellanhand. Dessa etableringsstrategier respekterar värden som förtroende och långsiktiga relationer vilket är essentiellt för att göra affärer i Japan. / Problem: Japan is one of Sweden’s largest export markets with 127 million consumers and an interesting market for Swedish companies. The Japanese market has many obstacles and challenges and has previously been restrictive to foreign companies. Swedish SMEs usually have less capital and resources than large companies which can affect their choice of establishment strategies as well as the obstacles and challenges they encounter. Purpose: The purpose of this study is to investigate the entry strategies that Swedish companies can use to do business in Japan. Methodology: In this study, a qualitative method was used in which semi-structured interviews were conducted with a total of six informants. The interviews were conducted with three companies operating in Japan. The other three interviews were with a university lecturer and state / semi-governmental organizations. Conclusions: Obstacles that emerged in this study are non-tariff barriers such as complicated administrative procedures and laws and regulations, understanding of the Japanese business environment and high consumer demands. Challenges that have emerged are the Japanese language, high operational costs, the intensity of competition (mainly in the B2B-market), as well as long-term relationships and trust that take a long time to build. Origin and networks are something that should be taken into account as they can facilitate the entry in the Japanese market. Swedish origin is something that is appreciated in Japan and networks can help to utilize local knowledge and experience. Entry strategies that Swedish companies can use in Japan are direct or cooperative exports and intermediate modes such as joint venture. These entry strategies respect values such as trust and long-term relationships, which are essential for doing business in Japan.

This bachelor thesis examines if a Free Trade Agreement (FTA hereafter) has a positive effect or not on trade flows. There are many FTAs in the world beside World Trade Organization (WTO hereafter) membership. Many empirical studies have been performed by different methods and most of them show a significant influence on trade flows. In this thesis the impact on the FTA between the European Union (EU hereafter) and South Korea is studied by using the Gravity Model in period between 2007 and 2016. Dummy variables which capture the impact on the implementation of the FTA since 2011 are constructed into the standard trade Gravity equation. In addition, several dummy variables, such as the distance between countries and culture characteristic variables are utilized. The results of two different regression models show that both a positive and a negative impact on the EU’s import from South Korea and a negative impact on South Korea’s import from the EU. Overall, all estimated coefficients used in the models show a significant effect on import trade flows between countries.