Förundersökningsmedgivande (MFÖ) är ett avtal som upprättas på frivillig grund mellan Svenska kraftnät och fastighetsägaren. Är fastighetsägaren inte villig att ingå MFÖ-avtal söker Svenska kraftnät istället förundersökningstillstånd hos Länsstyrelsen för att på så sätt få tvångsvist tillträde till fastigheter för att genomföra förundersökningsarbeten inför kommande ledningsprojekt. I det här arbetet genomfördes en studie av MFÖ-avtal och förundersökningstillstånd för att ta reda på hur Svenska kraftnät kan få fler fastighetsägare att ingå frivilliga överenskommelser. Detta för att på så sätt få tillträde till fastigheter för att utföra förundersökningsarbeten på frivilliga grunder. Fyra rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen studeras för att undersöka på vilka grunder som fastighetsägare överklagade Länsstyrelsens beviljade förundersökningstillstånd åt Svenska kraftnät. Vidare genomfördes fyra intervjuer med sakkunniga inom Svenska kraftnät för att besvara två frågor. Den första var vilken motvilja som de upplevde att det fanns från fastighetsägares sida att ingå MFÖavtal med Svenska kraftnät. Den andra frågan var vad som Svenska kraftnät kunde göra för att öka andelen fastighetsägare att ingå MFÖ-avtal. Resultatet av studien visade att fastighetsägares yrkanden till domstol stämmer överens med de orsaker som sakkunniga inom Svenska kraftnät menade inverkade på fastighetsägares motvilja att ingå MFÖ-avtal. Fastighetsägare lade stor fokus på vad som kan komma att hända i senare skeden i ledningsprojekten, bland annat med avseende på ledningens placering och teknikval. För att få fler fastighetsägare att ingå MFÖ-avtal behövdes det ske bättre kommunikation med fastighetsägare gällande avtalets innebörd. Däremot kunde detta vara lättare sagt än gjort pågrund av hur resurskrävande en sådan åtgärd kan vara. / Preliminary investigation consent (PIC, or MFÖ in Swedish) is an agreement established on a voluntary basis between the Swedish power grid authority, Svenska kraftnät, and property owners. If the property owner is not willing to enter into a MFÖ-agreement, Svenska kraftnät instead seeks a preliminary investigation permit from the Swedish County Administrative Board, Länsstyrelsen, in order to obtain forced access to real estate to carry out preliminary investigations for future power grid projects. In this study, research was carried out on MFÖ-agreements and pre-emption permits to find out how Svenska kraftnät could get more real estate owners to enter into voluntary agreements. This, in order to gain access to real estate on a voluntary basis. Four cases from the Swedish Supreme Administrative Court was studied to investigate the grounds on which property owners appealed the County Administrative Board's granted preliminary investigation permit for Svenska kraftnät. Furthermore four interviews were conducted with people at Svenska kraftnät that works with these tasks to answer two questions. The first was what they felt were the reasons why real estate owners did not want to enter into MFÖ agreements with Svenska kraftnät.The second question was what Svenska kraftnät could do to increase the proportion of property owners to enter MFÖ-agreements. The result of the study showed that property owners' claims to court are consistent with the reasons that experts at Svenska kraftnät meant that property owners were reluctant to conclude MFÖ-agreements. Property owners focused a great deal on what might happen in the later stages of the power grid projects, including in terms of power line location and technology choice. In order to get more property owners to enter into MFÖ-agreements, better communication with property owners was required regarding the meaning of the agreement. However, this could be easier said than done on the basis of how resource-intensive such a measure might be.

Denna rapport undersöker vilka förutsättningar som krävs för att frivilliga överenskommelser på klimatområdet inom universitet- och högskolesektorn ska fungera, där efterlevnaden av Klimatramverket undersöks som en fallstudie. Främst utrönas vilka förutsättningar som historiskt har varit viktiga för effektiva frivilliga överenskommelser i tidigare forskning, där en jämförelse med Klimatramverket görs för att undersöka vilka av dessa ramverket uppfyller. Vidare undersöks efterlevnaden av Klimatramverket mer djupgående för att dra slutsatser om de uppfyllda förutsättningarna har bidragit till en effektiv efterlevnad av Klimatramverket.  För att besvara rapportens frågeställning har en litteraturstudie, litteraturstudiejämförelse, enkätundersökning, intervjuer samt en webbplatsundersökning tillämpats som metoder. Litteraturstudien avsåg att undersöka vilka förutsättningar som tidigare visats leda till effektiva frivilliga överenskommelser, samt att utröna uppkomsten och karaktären av Klimatramverket. I litteraturstudiejämförelsen drogs paralleller mellan förutsättningarna och Klimatramverket för att utröna vilka av förutsättningarna ramverket uppfyller. En enkätundersökning skickades ut till de svenska högskolor och universitet som är anslutna till Klimatramverket, i syfte att undersöka efterlevnaden samt hur nära lärosätena är att uppfylla ramverkets uppsatta mål. För en djupare inblick i olika lärosätens arbete med Klimatramverket utfördes intervjuer med representanter från tre olika lärosäten. Vidare granskades ett urval av lärosätenas webbplatser i syfte att undersöka om lärosätena kommunicerar sitt klimatarbete, vilket är ett åtagande i enlighet med Klimatramverket. Resultaten från undersökningen tyder på att de av litteraturstudien funna förutsättningar för att frivilliga överenskommelser ska fungera effektivt i stor utsträckning kan tillämpas på högskole- och universitetssektorn. Från litteraturstudiejämförelsen konstateras att Klimatramverket främst uppfyller de kontextuella förutsättningarna för effektiva överenskommelser, medan de innehållsmässiga förutsättningarna åläggs de enskilda lärosätena, vilket har gjorts av flexibilitetsskäl men äventyrar även i sig effektiviteten. Resultatet bekräftas i fallstudien, där det framkommer att ett fåtal av lärosätena bedömer att de kommer uppnå ramverkets uppsatta mål, vilket indikerar att Klimatramverket hittills inte bidragit till att uppfylla nationella och internationella klimatåtaganden i större omfattning. / This thesis examines the conditions which lead to effective environmental voluntary agreements within higher education institutions (HEIs), where the Climate Framework is examined as a case study. Primarily, conditions which historically have led to successful voluntary agreements will be examined, where a comparison with the Climate Framework is made to identify which of these conditions it fulfills. Furthermore, the compliance of the Climate Framework is examined more profoundly in order to draw conclusions about whether the fulfilled conditions have led to a successful compliance of the Climate Framework.  In order to answer the questions posted in this thesis, methods such as literature review, literature review comparison, survey, interviews and a website analysis have been applied. The aim for the literature review was to examine which conditions have led to effective voluntary agreements in the past, as well as to ascertain the emergence and the nature of the Climate Framework. In the literature review comparison, parallels were drawn between the conditions and the Climate Framework to determine which of the conditions the Framework fulfills. The survey was sent to all of the Swedish HEIs affiliated with the Climate Framework, in order to investigate the compliance and how close the institutions are to fulfill the Frameworks’ set goals. In order to get a deeper insight regarding different institutions’ work with the Climate Framework, interviews were made with representatives from three different HEIs. Furthermore, a selection of HEIs’ websites was examined in order to investigate whether they are communicating their climate work, which is a commitment in accordance with the Climate Framework.   The findings from the study suggests that conditions for successful voluntary agreements identified in the literature review can largely be applied to HEIs. The literature review comparison indicates that the Climate Framework primarily fulfills the contextual conditions for effective agreements, while the content-related conditions are imposed on individual HEIs. This was made hence to flexibility reasons, but it is also jeopardizing the effectiveness of the agreement. The results are confirmed in the case study, which also reveals that only a few of the HEIs estimate that they will achieve the Frameworks’ set goals, which indicates that the Climate Framework has not so far significantly contributed to fulfilling national and international climate commitments.