Webbens centrala position i det moderna informationssamhället kan svårligen ifrågasättas. Men övergången till ett digitalt informationssamhälle kan också innebära problem för en grupp människor i samhället. I takt med webbens tilltagande inflytande i samhället ökar den demokratiska betydelsen av att innehållet är tillgängligt för alla som vill ta del av det, oavsett fysiska och kognitiva förutsättningar. För att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att använda internet växte begreppet webbtillgänglighet fram. Trots ämnets ökade relevans har studier konstaterat att webben av idag är behäftad med stora tillgänglighetsbarriärer. Webbutvecklare är dem yrkeskategori som har störst inflytande över webbplatsers tekniska utformning och således ett starkt inflytande över webbens tillgänglighet. Den här studien undersöker varför professionella webbutvecklare inte efterlever standarder och inte skapar tillgängliga webbplatser – trots att en rad uppsättning riktlinjer och verktyg finns tillhands för att åstadkomma detta. Studien följer en interpretativ forskningsansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem professionella webbutvecklare. Ett av studiens grundläggande slutsatser är att webbtillgänglighet idag ofta är nedprioriterad aspekt som endast beaktas explicit om beställaren efterfrågar detta. Ett hinder utvecklare möter i arbetet med att skapa tillgängliga webbplatser är således brist på efterfrågan från beställare vilket i sin tur ger begränsade tids- och budgetresurser och affärsmässiga incitament. I de fall där tillgänglighet efterfrågas görs det nästan uteslutande av företrädare från offentliga organisationer vars regelmässiga kontext kräver det. I dessa sammanhang kan otydliga riktlinjer samt otillräckliga kunskaper vara en faktorer som försvårar arbetet med tillgänglighet. WCAG-riktlinjer upplevs av webbutvecklare som alltför omfattande och omoderna vilket medför att riktlinjerna inte fungerar som den stödjande resurs som är avsikten. Dessutom verkar det råda förvirring kring vad som definierar god tillgänglighet och hur en webbplats tillgänglighet ska utvärderas. Avsaknaden av moderna och lättillgängliga riktlinjer tillsammans med tydligt definierade mätpunkter och tillhörande utvärderingsverktyg är ett hinder för utvecklare i arbetet med webbtillgänglighet.

Cross-platform frameworks enable development for multiple platforms, such as iOS and Android, using the same codebase. Evaluation of cross-platform frameworks has traditionally been geared towards technical assessments and, more seldom, targeted usability, leaving a gap to be explored. This paper presents a usability analysis of Flutter and React Native, supported by a user study using the Cognitive Dimensions of Notations framework (CDN framework). Six developers were recruited and interviewed with the CDN framework questionnaire and a thematic analysis was performed where several usability issues, benefits and design trade-offs were identified. A recurring topic amongst the React Native developers was issues regarding hooks, while the Flutter developers unanimously identified problems relating to layout design. React Native was highlighted for its abstraction and progressive evaluation capabilities, indicating an edge toward Flutter. In contrast, comments regarding Flutters tooling capabilities and UI libraries showed an edge towards React Native. The identified usability benefits and trade-off characteristics give insight into each framework’s strengths and weaknesses. / “Cross-platform”-ramverk möjliggör applikationsutveckling till ett flertal plattformar såsom iOS och Android genom användning av samma kodbas. Flutter och React Native är i dagsläget två av de mest eftersökta “cross-platform”-ramverken. Utvärdering av dessa ramverk har vanligtvis utvärderat den tekniska aspekten, och mer sällan fokuserat på användbarhet. Denna masteruppsats presenterar en användbarhetsanalys av Flutter och React Native genom en användarstudie med utgångpunkt i ramverket “Cognitive Dimensions of Notations” (CDN-ramverket). Sex utvecklare rekryterades och intervjuades genom ett formulär tillhörande CDN-ramverket. En tematisk analys genomfördes på den insamlade datan och identifierade ett flertal problem och överväganden gällande design. Ett återkommande tema bland React Native-utvecklarna var problem relaterat till “hooks” medan Flutter-utvecklarna beskrev problem avseende layout-design. React Native mottog positiva kommentarer relaterat till abstraktionkapacitet och progressiv utvärdering jämfört med Flutter. Flutter mottog positiv kritik angående verktyg samt tillhörande UI-bibliotek jämfört med React Native. Utvärderingen av Flutter och React Native ger insyn i respektive ramverks styrkor och svagheter.