<p>Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.</p><p>Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.</p><p>Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.</p><p>Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats. Utifrån intervjusvaren redovisas risker och förbättringsförslag med deras arbete för fuktsäkert byggande.</p><p>Resultatet av fallstudien visar att det finns en del förbättringar att genomföra. I fallstudien upprättar inte beställaren några specifika fukttekniska krav. Beställaren bör upprätta en tydlig kravformulering som fastställer tekniska krav, krav på kompetens, rutiner och egenkontroller för projektet. Kravformuleringen bör också redovisa hur kraven ska verifieras samt vilken aktör som ansvarar för att kraven uppfylls. Då beställaren upprättar en sådan kravformulering minskar oklarheter i ansvarsfrågan som vilken aktör som ansvarar för vad.</p><p>I fallstudien skickar konstruktör sina bygghandlingar till beställare som vidarebefordrar dessa till entreprenör. För att minimera kunskapsförluster och missförstånd, mellan projektering och produktion, så bör konstruktören träffa entreprenören för att konstruktören ska kunna överföra avsikter och information med sina bygghandlingar.</p><p>I studerat projekt så tar arkitekten i första hand hjälp av materialleverantörer. Det bör kopplas fler kompetensområden, i första hand en oberoende fuktsakkunnig, till projektet i ett tidigare skede. Detta ökar möjligheten för att skapa ett välutformat program.</p><p>Studerat fall är projekterat enligt tidigare BBR, men om projektet skulle vara projekterat enligt gällande BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22) skulle vissa förändringar behöva genomföras. För att uppfylla de nya kraven från Boverket bör en fuktsäkerhetsprojektering utföras, och till detta ska rätt kunskap anlitas om det inte redan ingår i projektet. Vidare måste entreprenören ändra sina rutiner vid mottagningskontrollen av materialet. Idag utförs inte någon fuktkvotsmätning av virket, vilket måste genomföras för att säkerhetsställa att virket inte överstiger det kritiska fukttillståndet som Boverket fastställt.</p> / <p>Previous studies show that the responsibility of humidity is vague and that the transference of the knowledge between the building project actors fails. This can lead to health problem among the users of the building.</p><p>The first of June 2006 Boverket released a new collection with rules of construction which contains more specified rules to guarantee a secure humidity construction.</p><p>The purpose with this report is to clarify what kind of changes the actors need to do, to fulfil the new rules of construction from Boverket. The purpose is also to clarify risks with how the information is transferred between actors and what kind of responsibility the actors have in the different phases of the building project.</p><p>The report is based on a study of different literary works which in theory describes how the actors should pursue their work for securing humidity and also describes which actor is responsible in the different phases of the building project. For the report a specific building project is studied where different actors in different phases of the project has been interwieved. From the replys of the interwievs the risks and improvements for securing humidity is showed.</p><p>The result of the study clarifies that improvements can be done in this project. The orderer of the project doesn’t create demands from humidity point of view. To minimize misunderstanding of where the responsible lies in the different phases of the project, the orderer should create demands and also clarify which actor who is responsible for fulfilling the demands.</p><p>In this case the design engineer sends his building papers to the orderer of the project which further sends the paper to the contractor. To minimize misunderstandings between planning and production, the design engineer should meet up with the contractor to explain his intendancy with his building papers.</p><p>In this building project the architect often listens to the supplier of material. If more knowledge is connected to an earlier phase of the building project, most of all a humidity expert, it will increase the chance for a well formed program.</p><p>To fulfil the new rules of construction from Boverket the contractor needs to change his routine for the receiving of materials.</p>

<p>Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen. En studie över lagar och förordningar har gjorts för att se vilka krav som ställs på en byggnad ur fuktsynpunkt samt hur branschregler tillämpas så att fuktproblem inte uppstår i byggnader. Intervjuer har gjorts för att se vilken roll byggnadsnämnden, entreprenören, konstruktören och leverantören har när det gäller att ställa krav på fuktsäkring. Arbetet är avgränsat till uppförandet av flerbostadshus i Karlstad där man bygger i egen regi. Resultatet visar att fuktskador riskerar att grundläggas i alla skeden i byggprocessen och att alla aktörer i projektet kan bidra till riskerna. Resultatet visar även att man är medvetna om fuktproblematiken och att större krav på dokumentation och erfarenhetsåterföring skulle minska riskerna för fuktskador. För att förbättra fuktskyddet skall man redan i programskedet upprätta en projektspecifik fuktskyddsbeskrivning gjord i samarbete med en fuktskyddssakkunnig. Man borde också informera/utbilda alla parter som riskerar bidra till fuktproblem i byggnader.</p> / <p>According to Swedish law you are not allowed to construct buildings in a way that may result in jeopardizing people’s health. Despite this fact buildings are constructed in such way that health problems accurse. This composition deals with a building-project and how its actors works regarding to humidity that effects buildings. The purpose of this essay is to look into how in a project one works with eliminating risks concerning humidity and also the level of demands that are made to secure the construction. The objective is to point out where in the building-process risks appears when it comes to securing humidity in buildings, but also to suggest how to make improvements. The method is based on a study of laws and ordinances that concerns humidity in buildings. The way the building line, and the knowledge within it, is used in a project to secure the building from humidity has also been studied. Interviews has been made to look into in what the role building department, entrepreneur, constructor and supplier has regarding to humidity in buildings. This essay is demarcated to multifamily buildings in Karlstad built in own-regime. The result shows that the risk of damage as a consequence of humidity is founded in all phases in the building-process and that all actors of the process are a part of the problem. The result also shows that actors in the project is well averred of the problem with humidity but that there is not enough demands on documentation and on how to work with experiences from earlier project. To work in a more efficient way one should draw up a description for the project regarding to the risk of humidity in the building. This description should be made in co-operation with someone who has the right knowledge concerning how to draw up a description, and that also makes the project safe from humidity point of view. The result also shows that it is necessary to educate all actors that risks contributing to the problem with humidity in buildings.</p>

Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen. En studie över lagar och förordningar har gjorts för att se vilka krav som ställs på en byggnad ur fuktsynpunkt samt hur branschregler tillämpas så att fuktproblem inte uppstår i byggnader. Intervjuer har gjorts för att se vilken roll byggnadsnämnden, entreprenören, konstruktören och leverantören har när det gäller att ställa krav på fuktsäkring. Arbetet är avgränsat till uppförandet av flerbostadshus i Karlstad där man bygger i egen regi. Resultatet visar att fuktskador riskerar att grundläggas i alla skeden i byggprocessen och att alla aktörer i projektet kan bidra till riskerna. Resultatet visar även att man är medvetna om fuktproblematiken och att större krav på dokumentation och erfarenhetsåterföring skulle minska riskerna för fuktskador. För att förbättra fuktskyddet skall man redan i programskedet upprätta en projektspecifik fuktskyddsbeskrivning gjord i samarbete med en fuktskyddssakkunnig. Man borde också informera/utbilda alla parter som riskerar bidra till fuktproblem i byggnader. / According to Swedish law you are not allowed to construct buildings in a way that may result in jeopardizing people’s health. Despite this fact buildings are constructed in such way that health problems accurse. This composition deals with a building-project and how its actors works regarding to humidity that effects buildings. The purpose of this essay is to look into how in a project one works with eliminating risks concerning humidity and also the level of demands that are made to secure the construction. The objective is to point out where in the building-process risks appears when it comes to securing humidity in buildings, but also to suggest how to make improvements. The method is based on a study of laws and ordinances that concerns humidity in buildings. The way the building line, and the knowledge within it, is used in a project to secure the building from humidity has also been studied. Interviews has been made to look into in what the role building department, entrepreneur, constructor and supplier has regarding to humidity in buildings. This essay is demarcated to multifamily buildings in Karlstad built in own-regime. The result shows that the risk of damage as a consequence of humidity is founded in all phases in the building-process and that all actors of the process are a part of the problem. The result also shows that actors in the project is well averred of the problem with humidity but that there is not enough demands on documentation and on how to work with experiences from earlier project. To work in a more efficient way one should draw up a description for the project regarding to the risk of humidity in the building. This description should be made in co-operation with someone who has the right knowledge concerning how to draw up a description, and that also makes the project safe from humidity point of view. The result also shows that it is necessary to educate all actors that risks contributing to the problem with humidity in buildings.

Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende. Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande. Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten. Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats. Utifrån intervjusvaren redovisas risker och förbättringsförslag med deras arbete för fuktsäkert byggande. Resultatet av fallstudien visar att det finns en del förbättringar att genomföra. I fallstudien upprättar inte beställaren några specifika fukttekniska krav. Beställaren bör upprätta en tydlig kravformulering som fastställer tekniska krav, krav på kompetens, rutiner och egenkontroller för projektet. Kravformuleringen bör också redovisa hur kraven ska verifieras samt vilken aktör som ansvarar för att kraven uppfylls. Då beställaren upprättar en sådan kravformulering minskar oklarheter i ansvarsfrågan som vilken aktör som ansvarar för vad. I fallstudien skickar konstruktör sina bygghandlingar till beställare som vidarebefordrar dessa till entreprenör. För att minimera kunskapsförluster och missförstånd, mellan projektering och produktion, så bör konstruktören träffa entreprenören för att konstruktören ska kunna överföra avsikter och information med sina bygghandlingar. I studerat projekt så tar arkitekten i första hand hjälp av materialleverantörer. Det bör kopplas fler kompetensområden, i första hand en oberoende fuktsakkunnig, till projektet i ett tidigare skede. Detta ökar möjligheten för att skapa ett välutformat program. Studerat fall är projekterat enligt tidigare BBR, men om projektet skulle vara projekterat enligt gällande BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22) skulle vissa förändringar behöva genomföras. För att uppfylla de nya kraven från Boverket bör en fuktsäkerhetsprojektering utföras, och till detta ska rätt kunskap anlitas om det inte redan ingår i projektet. Vidare måste entreprenören ändra sina rutiner vid mottagningskontrollen av materialet. Idag utförs inte någon fuktkvotsmätning av virket, vilket måste genomföras för att säkerhetsställa att virket inte överstiger det kritiska fukttillståndet som Boverket fastställt. / Previous studies show that the responsibility of humidity is vague and that the transference of the knowledge between the building project actors fails. This can lead to health problem among the users of the building. The first of June 2006 Boverket released a new collection with rules of construction which contains more specified rules to guarantee a secure humidity construction. The purpose with this report is to clarify what kind of changes the actors need to do, to fulfil the new rules of construction from Boverket. The purpose is also to clarify risks with how the information is transferred between actors and what kind of responsibility the actors have in the different phases of the building project. The report is based on a study of different literary works which in theory describes how the actors should pursue their work for securing humidity and also describes which actor is responsible in the different phases of the building project. For the report a specific building project is studied where different actors in different phases of the project has been interwieved. From the replys of the interwievs the risks and improvements for securing humidity is showed. The result of the study clarifies that improvements can be done in this project. The orderer of the project doesn’t create demands from humidity point of view. To minimize misunderstanding of where the responsible lies in the different phases of the project, the orderer should create demands and also clarify which actor who is responsible for fulfilling the demands. In this case the design engineer sends his building papers to the orderer of the project which further sends the paper to the contractor. To minimize misunderstandings between planning and production, the design engineer should meet up with the contractor to explain his intendancy with his building papers. In this building project the architect often listens to the supplier of material. If more knowledge is connected to an earlier phase of the building project, most of all a humidity expert, it will increase the chance for a well formed program. To fulfil the new rules of construction from Boverket the contractor needs to change his routine for the receiving of materials.

Att bygga med trästommar är något som blir allt vanligare i takt med att medvetenheten om byggbranschens klimatavtryck ökar. Men att bygga med trä medför problem eftersom trä är ett organiskt material som är känsligt för mikrobiell påväxt till följd av fuktiga miljöer. Enligt Boverkets byggregler får mikrobiell påväxt på ett material inte påverka inomhusmiljöns hygien och hälsa. En trästomme löper stor risk för kritisk uppfuktning under montageskedet. I detta examensarbete har det därför undersökts ett urval av olika åtgärder som kan skydda en trästomme från kritisk uppfuktning, förebygga påväxt av mögel på materialet, eller sanera eventuell mögelpåväxt, under just produktionen. Examensarbetet genomfördes i samarbete med NCC Building Uppsala, Gävle, Dala, i syfte att ta fram rekommendationer för fukthanteringsåtgärder som kan tillämpas under produktionsskedet av en trästomme. De åtgärder som undersöktes var heltäckande väderskydd, lackering, tryckimpregnering, lokal intäckning manuell vattenborttagning, mobilt väderskydd, fuktmätning, hyvling, slipning, blästring och kemisk sanering. För att undersöka dessa åtgärdsförslag och besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie, en intervjustudie, en simuleringsstudie samt studerades ett referensobjekt i form av Magasin X som på uppdrag av Vasakronan byggs av NCC i centrala Uppsala och är vid färdigställande Sveriges största kontorsbyggnad med trästomme. I litteraturstudien behandlades böcker och rapporter med inriktning på de föreslagna åtgärderna samt trä, fukt,  mögel. Intervjustudien genomfördes för att ge bild av hur branschen hanterar fuktproblemet i dagsläget och belysa problemen från flera yrkesgruppers synvinklar. Syftet med simuleringsstudien var att visa hur snabbt en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå på ett oskyddat KL-bjälklag, simuleringar utfördes för städerna Luleå, Stockholm och Lund för att visa på eventuella skillnader mellan de olika geografiska platserna, detta för att belysa vikten av att hantera problemet. Studien av referensobjektet Magasin X skulle visa hur fuktproblematiken kan hanteras i praktiken inför montaget av en trästomme. Resultatet av simuleringsstudien visade att en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå efter endast ett dygn i samtliga städer under juli, för Stockholm och Lund under oktober samt för Stockholm under april. Resultatet visade även att antalet dygn det tog innan mögelpåväxt kunde börja uppstå ökade när temperaturen och luftfuktigheten sjönk. Resultaten från de övriga undersökningarna visar att ett heltäckande väderskydd är den fuktskyddsåtgärd som ger det bästa skyddet från nederbörd och därmed bäst  förebygger förekomst av mögelpåväxt. Ett mobilt väderskydd kan även rekommenderas då dess utformning och funktion är mycket likt det heltäckande väderskyddets, dock tillför ett mobilt väderskydd en större risk för uppfuktning då dessa ofta inte är heltäckande och därmed är skyddet mot nederbörd begränsat. Oavsett vilken eller vilka fuktskyddsåtgärder som väljs bör regelbunden fuktmätning tillämpas för att säkerställa att fuktkvoten i materialet inte överstiger gränsvärdena för kritiskt fukttillstånd. Lackering av konstruktionsdelar kan fungera som en kompletterande åtgärd. Användning av kemiska behandlingar bör undvikas med hänsyn till risken för farliga emissioner som kan avges och påverka inomhusmiljön negativt. De fukthanteringsåtgärder som i allmänhet kan rekommenderas är de som från början förhindrar uppfuktning av trästommen är att föredra, saneringsåtgärder som hyvling, slipning och blästring är inte att betrakta som en förstahandslösning utan något som tillämpas när fukten inte lyckats hanteras och mögelproblem redan har uppstått. / Building with wooden frames causes problems because wood is an organic material that is sensitive to microbial growth due to humid environments. According to Boverkets building regulations, microbial growth on a material must not affect the hygiene and health of the indoor environment. A wooden frame carries a high risk of critical wetting during the installation phase. In this degree project, a selection of different measures have been investigated that can protect a wooden frame from critical moistening, prevent mold from growing on the material, or sanitize any mold on the material, during the production. The degree project was carried out in collaboration with NCC building Uppsala, Gävle, Dala, with the aim of developing recommendations for moisture management measures that can be applied during the production phase of a wooden frame. To investigate the selected measures and answer the question, a literature study, an interview study, a simulation study was conducted and a reference object was studied in the form of Magazine X, which was commissioned by Vasakronan, is being built by NCC in central Uppsala. The results of the simulation study showed that a favorable environment for mold growth can occur after only one day in all cities in July, for Stockholm and Lund in October and for Stockholm also in April. The result also showed that the number of days it took before mold growth could begin to rise as the temperature and humidity dropped. The results of the other studies show that a comprehensive weather protection is the moisture protection measure that provides the best protection from rainfall and thus best prevents the occurrence of mold growth. A mobile weather protection can also be recommended as its design and function is very similar to the comprehensive weather protection. Regardless of which moisture protection measures are selected, regular moisture measurement should be applied to ensure that the moisture ratio in the material does not exceed the critical moisture condition limits. Varnishing of structural parts can serve as a complementary measure. The use of chemical treatments should be avoided due to the risk of hazardous emissions that can be emitted and adversely affect the indoor environment. The moisture management measures generally recommended are those that initially prevent moistening of the wood frame. remediation measures such as planing, grinding and blasting are something that is applied when the moisture has not been managed and mold problems have already occurred.

The construction industry stands in front of several challenges when it comes to sustainability where the choice of material can affect the carbon dioxide emissions. The interest to use CLT has increased the last years probably due to increased environmental awareness. Studies have shown that there is a research need when it comes to moisture in CLT which this report have looked deeper in to. The purpose was to create a bigger understanding for moisture protection of CLT in the design phase. The method was a qualitive case study where the main data collection was interviews. Complimentary material to the primary data was gathered through a document study to answer the first research question. This created a triangulation and strengthened the reliability of the study. A literature search was implemented to create a scientific foundation to the study.  Three reference objects were the basis for the study where architects, constructors, contractors and moisture consultants were interviewed. The results of this study showed that the industry standard for building moisture safe constructions ByggaF is used as a foundation for the moisture work but is adjusted to the project. The work with moisture protection begins in the project planning document phase and continues throughout the whole process of the project. The moisture consultant reviews and follow up the work continually. The study also shows that there is lack of experience when it comes to CLT in the industry. Challenges that occurred were inadequate communication between different disciplines. The areas for improvement in the industry are that a library with standard details should be developed. It also occurred that it is important to include a moisture consultant and supplier of CLT early in the project. The study showed that there is shortage in experience when it comes to moisture control of CLT. Shortage in experience can result in CLT being deselected as an alternative to concrete. It also appears that there are challenges with the communication to production which is probably a consequence of lack of experiences. The possibilities of CLT are many since it is a sustainable material, easy to assemble and creates a nice environment. By further education and sharing experiences, the knowledge regarding CLT and moisture in the industry can increase. For an easier design phase, a library with standard details should be developed as well as further tools in the form of an agenda that treats general moisture control. The question regarding weather protection is something that has been discussed which sets different requirements for the design phase and there is a need for further research regarding this question.