Bostadssegregationens problematiska omfattning i miljonprogramsområden medför många negativa konsekvenser och skapar därmed enorma utmaningar för samhällsplanerare. Fysisk förtätning har utvecklats till ett stadsplaneringsideal för hållbara städer, vilket denna studie har valt att fokusera på. Syftet med studien är att analysera hur förtätning kan minska bostadssegregationen i Stockholmsförorten Rinkeby, samt studera hur detta ideal fungerar ihop med en faktor som blandade boendemiljöer.   Arbetet tog form efter en fallstudie, där olika empiriska data samlades in. Intervjuer med kunniga aktörer inom samhällsplanering genomfördes för att få en bättre inblick i ämnena fysisk förtätning och bostadssegregation. Inför studien på plats i Rinkeby utformades en analysmatris för att på ett strukturerat sätt kunna analysera samtliga Stockholmsförorter som besöktes. Därefter utfördes två gåturer i det utvalda området Rinkeby och en gåtur i Tensta, Bredäng och Vårberg, för att få en sammanhängande och fysisk bild över dessa miljonprogramsområden.   Genom analyser av tidigare forskning, och de egna resultaten, framkommer det att blandade boendemiljöer är den faktorn som är mest optimal ihop med fysisk förtätning. Studien visar att fysisk förtätning bör fungera som ett verktyg, snarare än att som en ensam beståndsdel försöka motverka bostadssegregation. Blandade boendemiljöer motverkar polarisering samt segregation, och skapar förutsättningar för de boende att stanna kvar i sina områden och göra bostadskarriär, istället för att flytta till andra stadsdelar.   Genom förtätning undviks rivning och onödiga efterkommande kostnader för samhället, vilket gör att fysisk förtätning ihop med blandade boendemiljöer förblir det ultimata verktyget för att kunna motverka bostadssegregation i Rinkeby. / The problematic extent of housing segregation in million programme areas has many negative consequences, which creates huge challenges for the Swedish planners. Densification has evolved into an urban planning ideal for sustainable cities, which this study has chosen to focus on. The aim of this study is to analyze how densification can decrease residential segregation in the Stockholm suburb of Rinkeby, as well as study how this ideal works together with a factor like mixed housing.   The work was shaped after a case study, where different empirical data were collected. Interviews were made with experts in densification and segregation, in order to get more detailed information about the subject. An analysis matrix was constructed for the study, in order to analyze the Stockholm suburbs that were visited in a structured manner. Thereafter two walkthrough studies were conducted in Rinkeby, and one walkthrough study in Tensta, Bredäng and Vårberg. This method was done to evaluate and to form a visual perception in the chosen areas.   By analyzing previous research and the results, it appears that mixed housing are the factors that work best together with urban densification, to counteract housing segregation in Rinkeby. The study shows that densification should be used as a tool rather than attempting to counter residential segregation as a sole element. Mixed housing counteract polarization as well as segregation, and facilitate the possibility for residents to stay in their neighbourhood and accomplish a housing career, within their own neighbourhood. Demolition and unnecessary consequential costs to society can be avoided through densification, which means that physical densification together with mixed housing are the best ways to counter residential segregation in Rinkeby.

Fysisk förtätning är en strategi som i Sverige har fått ett stort genomslag. Städer har traditionellt i första hand vuxit utåt och tagit upp onödigt mycket mark och resurser i processen. I nutid har fysisk förtätning i stora drag blivit synonymt med den hållbara utvecklingen men har samtidigt stött på mycket kritik. Denna studie avser att undersöka hur fysisk förtätning kan bidra till att främja och implementera social hållbarhet och jämställdhet.  Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag som bidrar till att göra en plats i Sandvikens centrum mer levande och förstärka det stadsmässiga rummet. I kapitel 2.1 beskrivs närmare vad som i denna studie menas med stadsmässig rumslighet och social hållbarhet. Uppsatsen inleds med en djupgående litteraturstudie inom ämnet. Val av plats har skett genom ett platsbesök, en SWOT- analys och en kompletterande platsanalys. Inom ramen för uppsatsen har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tjänstemän brukats som utgångspunkt och kunskapskälla till gestaltningsförslaget.  Gestaltningsförslaget har utformats med fokus på sociala hållbarhetsfaktorer och element som främjar jämställdhet och följaktligen trygghet. Dessa är: kvarter i rutnät med korta avstånd, naturliga stråk, grönska, god genomströmning, lätt orientering, belysning, sittplatser, faciliteter och goda siktvägar. Faktorerna har använts i studien för att implementera och stärka jämställdhetsintegreringen inom fysisk förtätning. Förslaget framhåller en mångfunktionell markanvändning som möjliggör en mer dynamisk miljö för boende och besökare i området. Vidare föreslår studien nya bostäder och verksamheter tillsammans med ett nytt parkområde som skapar liv och rörelse. Social hållbarhet har i gestaltningsförslaget hanterats genom att främja sociala interaktioner och etableringen av fler mötesplatser. Detta har stärkts genom ny bebyggelse med blandade upplåtelseformer i kombination med nya verksamheter. Studien fortsätter med en diskussion som motiverar gestaltningsförslagets utformning och förfarande. Diskussionen avrundas med en avslutande metodkritik tillsammans med öppningar som behandlar fortsatta studier. Denna studie har därmed medverkat till framtagandet av en utformning i samband med fysisk förtätning som bidrar till aspekter lämpliga för främjandet av social hållbarhet och jämställdhet. Denna studie har därmed medverkat till en flexibel och dynamisk utformning, som syftar till att attrahera människor. / The compact city and urban densification is a popular strategy in Sweden. Since cities mostly have been growing horizontally and occupied unnecessary land and resources in the process, the concept of the compact city reveals a new and improved way to build cities. This new way of building cities has become synonymous with sustainable development. This study is an intention on research in regard to how the compact city and urban densification can conduce to promoting and implementing social sustainability and gender equality.  The aim of the study is to create a proposal on urban densification for an area in Sandviken municipality, in the county of Gävleborg, Sweden. The proposal aims to make an area of choice with apparent shortcomings in social sustainability and equality more vibrant and to contribute to making Sandviken more urbane. Chapter 2.1 describes more precisely what in this study is meant by urbane. An analysis of shortcomings in social sustainability will be described in chapter 2.1. The report begins with a profound literature review of the topics that has been chosen. An assorted selection of location has been carried out, followed by a SWOT analysis and a site analysis. Semi structured interviews with urban planners have also been done. The purpose of the site selection has been to sort out an appropriate place for the study based on social sustainability and gender equality.  New housing with mixed use and a green area that function as a social meeting point is the core of the proposal. The proposal has been designed with a focus on social sustainability factors and elements that promote gender equality at the site of the study. These factors are specified in Chapter 2.2. A final methodological criticism along with ideas regarding further studies summarized the discussion. This study has thus contributed to the development of a design that contributes to factors that are appropriate for promoting gender equality and social sustainability in connection with urban densification.