Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som krävs för att ett krigsbrott ska föreligga enligt folkrätten, och illustrera detta genom Rysslands angrepp på Ukraina perioden 2014 fram till idag. Den kvalitativa metoden ligger till grund för arbetet, där information hämtats från folkrättsliga källor, såsom internationell sedvanerätt, konventioner och deklarationer, litteratur, pressmeddelanden och artiklar. Ett krigsbrott är en överträdelse av de seder och lagar som finns i krig. Exempel är attacker mot civila och dess egendom, tagande av gisslan, samt användning av viss typ av stridsmedel. Resultatet av analysen visar att Ryssland har gjort sig skyldiga till en rad folkrättsbrott i Ukraina. Ryssland har inte respekterat suveränitetsprincipen, och de har gjort sig skyldiga till brott mot FN-stadgans våldsförbud. De har attackerat civilbefolkningen vilket strider mot Internationell humanitär rätt. Rysk militär har brutit mot Genèvekonventionen om behandlingen av civila, militära och krigsfångar, och de har utsatt Ukraina för cyberattacker. Omvärlden tog tidigt ställning i konflikten genom att sanktionera bland annat ryska medborgare och företag. Internationella brottmålsdomstolen agerade genom att utfärda en arresteringsorder mot president Vladimir Putin och ryska barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova, för deportering av ukrainska barn.