<p>ABSTRAKT</p><p>Andreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007</p><p>Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället.</p><p>Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.</p><p>Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ intervjumetod och genomfört våra intervjuer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.</p><p>Analysen har skett genom att vi sammankopplat vår insamlade data och med hjälp av våra valda teorier analyserat vårt arbete.</p><p>Vi pekar i uppsatsen på att den stigmatisering som kan ske på individnivå har en motsvarighet på samhällsnivå där hela stadsdelar pekas som mer problemtyngda och kriminella än andra. Detta drabbar samtliga som bor där. Upplevelserna av hur det är att bo eller arbeta i stadsdelen kan dock skilja sig från den mediala bilden. Det finns dock samtidigt en risk att denna påverkar de boendes egna uppfattningar om bostadsområdet. Vi tycker oss ha funnit stöd både för detta och för motsatsen, nämligen att dem som bor och verksamma i området har en annan bild av ungdomsbrottsligheten än media.</p>

No description available.

ABSTRAKT Andreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007 Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället. Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg. Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ intervjumetod och genomfört våra intervjuer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Analysen har skett genom att vi sammankopplat vår insamlade data och med hjälp av våra valda teorier analyserat vårt arbete. Vi pekar i uppsatsen på att den stigmatisering som kan ske på individnivå har en motsvarighet på samhällsnivå där hela stadsdelar pekas som mer problemtyngda och kriminella än andra. Detta drabbar samtliga som bor där. Upplevelserna av hur det är att bo eller arbeta i stadsdelen kan dock skilja sig från den mediala bilden. Det finns dock samtidigt en risk att denna påverkar de boendes egna uppfattningar om bostadsområdet. Vi tycker oss ha funnit stöd både för detta och för motsatsen, nämligen att dem som bor och verksamma i området har en annan bild av ungdomsbrottsligheten än media.

No description available.

Hur massmedia framställer verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frågor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tänkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den värld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som målas upp. Min utgångspunkt är den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlägga och ifrågasätta den verklighet som målas upp av kravallerna i Göteborg 2001.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Vi lever idag i en värld vars klimat är under förändring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivån har stigit och även i framtiden kommer att fortsätta att stiga. När havsnivån stiger kommer kustnära områden vara tvungna att på något sätt skydda sig emot de högre vattennivåerna. Huvudstudien är över Göteborgs stad, där intervju genomfördes med Ulf Moback på Göteborgs stad. För att få perspektiv på Göteborgs stads arbete gjordes valet att även studera en annan stad med liknande problematik, Malmö. Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden från den stigande havsnivån. För att uppnå studiens syfte genomfördes dels en intervju och dels en dokumentstudie. Intervjun genomfördes med Ulf Moback som arbetar som landskapsarkitekt på Göteborgs stad. I dokumentstudien studerades Malmö Stads framtida planer för att skydda sig mot den stigande havsnivån. De resultat som framkom analyserades sedan utifrån fem olika steg som Länsstyrelsen (2011) anser vara viktiga i arbetet med att anpassa städer för att klara stigande havsnivåer. Studiens syfte och frågeställningar uppfylldes och resultatet belyser att städerna vidtar flera olika åtgärder för att skydda sig från en stigande havsnivå. Det finns också en mängd likheter i de båda städernas tankar kring hur de skall skydda sig för det stigande havet. En gemensam nämnare i deras arbete är att båda städerna har för avsikt att anlägga ett större översvämningsskydd i form av olika typer av barriärer. En annan gemensam nämnare i städernas arbete är att de verkar se konsekvenslindring som en viktig åtgärd. Denna konsekvenslindring består framförallt av att en anpassning av byggnader sker för att de skall tåla en eventuell översvämning. Ett ytterligare resultat som framkom i studien var att dessa två svenska städer ser Nederländerna som ett gott exempel när det gäller arbetet med att skydda sig mot de stigande havsnivåerna. De hämtar också mycket tips och erfarenheter från Nederländerna när det gäller att bygga olika former av översvämningsskydd.