A qualitative study regarding the situation of an extensive number of people who have joined violent Islamic extremism groups, such as the Islamic state, from the city of Gothenburg, Sweden. The study is based on previous research and relevant material on violent islamic extremism as well as interviews conducted with experts in the field. The study sheds light towards the growing problem that individuals from Gothenburg have traveled and are currently travelling to mainly Syria and fight for organizations like the Islamic state. The study aims to investigate the present situation in Gothenburg, trends that have been noted by experts, as well as who the people whom have joined violent Islamic extremist organizations in Gothenburg are. The result of the study indicates that it is legitimate to say that the city of Gothenburg are facing big issues with violent Islamic extremism. Contributing factors are, among many others, segregation, unemployment, low income, exclusion and individuals failure in work and education. Aspects such as propaganda in social media and networks of friends who think alike are expected to be two reasons why young individuals in Gothenburg have been radicalized. It is problematic to determine a typical case or stereotype of individuals in Gothenburg who have been radicalized or are in the risk zone of radicalization. However, some aspects such as a troublesome background and residing in a segregated suburbian area may increase the risk. The reason that the study focuses on violent Islamic extremism is that Swedish security police officials presently classify it as the most security threatening form of extremism in Sweden. The study focuses on Gothenburg due to the fact that it has been pointed out to be the hub for violent Islamic extremism in Sweden.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur planeraren påverkas av digitaliseringsarbetet i Göteborgs Stad, samt hur en framtida digital stad byggs. Vidare undersöks digitaliseringsstrategierna för Göteborg- Stockholm-, och Malmö Stad för att se vad dessa har för likheter och skillnader. För att undersöka detta och svara på vår frågeställning har vårt teoretiska ramverk tagit sin utgångspunkt i forskning som har problematiserat digitalisering. Bland annat har vi använt oss av forskning som berör: vad digitalisering innebär, vad Geografiska Informationssystem (GIS) är och hur det används inom planeringen, neoliberalism och dess inverkan på planering, samt vad olika algoritmer och koder haft för innebörd för digitaliseringen. Den tidigare forskningen visar på de fördelar som digitaliseringen ger, bland annat gällande hur det finns mer information att tillgå, hur olika arbetsprocesser effektiviseras och hur det blir enklare att kommunicera. Den tidigare forskningen pekar även på de nackdelar som ett mer digitaliserat samhälle medför, till exempel att människor kan bli utsatta då den stora mängd information som samlas in kan användas felaktigt. För att kunna svara på syfte och frågeställning har vi dels genomfört intervjuer med två stycken tjänstemän i Göteborgs Stad. Vidare har vi studerat de tre olika kommunernas digitaliseringsstrategier för att ta reda på vad de har för mål, samt vilka möjligheter och effekter de tre kommunerna ser med digitalisering. Resultatet av den insamlade datan visar på att digitaliseringen innebär ändade arbetssätt för planeraren i de aspekter att det blir ett effektivare arbete, eftersom det finns mer och bättre information att tillgå. Vidare går det att utläsa i resultatet hur de tre kommunerna vill implementera digitalisering för att bli smarta och attraktiva, samt att de använder information för att skapa nytta. Det läggs fokus på att planera för medborgaren, besökaren och företagen, för att möjliggöra de mest åtråvärda effekterna genom goda digitala kommunikationer. De slutsatser vi kan dra är att digitalisering har haft och fortsätter ha stora effekter på det vardagliga livet. Att det digitala samhället ställer krav på städer att implementera digitala lösningar för att kunna dra nytta av de möjligheter digitalisering ger för att möjliggöra ökade hjälpmedel för att planera mot den framtida staden. Ytterligare slutsatser som vi kan dra är att i dagens samhälle innebär digitaliseringen för planerarens roll att visserligen skapar det större möjligheter för en starkare och bättre planering, samtidigt leder det även till förändrade arbetssätt som planeraren måste anpassa sig till.

No description available.

Uppsatsens första syfte är att undersöka hur Göteborg stad förhåller sig till gentrifiering. Det andra syftet är att undersöka vilken gentrifieringsdiskurs planeringen av Masthuggskajen vilar på. Utöver det är uppsatsens tredje och sista syfte att undersöka hur gentrifiering påverkar stadsutvecklingen i form av social hållbarhet och integration. Uppsatsen har tagit inspiration från diskursanalytiskt förhållningssätt och använt kvalitativa metoder i form av tre dokumentanalyser och sex semistrukturerade intervjuer. I analysen kopplade vi samman empirin med det teoretiska ramverket, genom en tematisk analys. Vår diskussion pekar på att planeringen av Masthuggskajen kan tolkas som ett exempel på nyliberal urbanism och går att härleda till emancipatory-diskursen. Det finns det en medvetenhet kring gentrifiering och dess problematik hos samtliga informanter, dock återspeglades inte det i de granskade dokumenten. Masthuggskajen har ett väl förankrat hållbarhetsperspektiv vilket bland annat återspeglas i deras hållbarhetsprogram, dock kvarstår risken att projektet kan orsaka negativa gentrifierings följder i Göteborg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tillgänglighet till lekplatser och identifiera sociala och demografiska variationer i förhållande till detta, vilket exemplifieras genom en studie av Göteborgs stad. Detta har analyserats utifrån teori om framför allt rättvis planering och fördelning. I studien har kvantitativa metoder använts, i huvudsak GIS-baserad nätverksanalys och statistisk regressionsanalys. Resultaten visar att ungefär 65% av Göteborgs befolkning bor i områden där stadens riktlinje om att en lekplats bör finnas inom 500 meter från bostaden är uppfylld. Det finns dock stora variationer mellan olika mellanområden, där andelen med tillgång till lekplats inom 500 meter varierar från 0,1–98,6%. De områden med allra sämst tillgång är ofta resursstarka. Flera andra resurssvagare områden bedöms dock vara värre drabbade av bristande tillgänglighet, genom att de både har större behov och efterfrågan, varför dessa bör prioriteras. Regressionsanalysen visar att demografiska snarare än sociala faktorer avgör tillgången till lekplatser, där befolkningstäthet och bostadstyp är signifikanta variabler.

Studien syftar till att beskriva vad DIY-konserter betyder för Göteborg som musikstad. Studien har en geografisk avgränsning till arrangörer och föreningar i Göteborg, samt engenrebaserad avgränsning till rockmusik framförd av bandkonstellationer. Undersökningen är framtagen genom litteraturstudier och marxistisk analys baserad på marxistisk och postmarxistisk teoribildning. Studien fokuserar på DIY-konsertens plats i Göteborgs musikliv idag, men tar historiska, kulturella och internationella jämförelser i beaktning för att ge en djupare förståelse för ämnet. Studiens resultat visar på de skillnader som finns mellan olika typer av rockkonsertevenemang i Göteborg och diskuterar dessa utifrån marxistisk teori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                       De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                       För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                       Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus. Denna föreställda gemenskap kan emellertid även appliceras på Göteborg International Film Festival och dess bestämning som en internationell publik festival, med hänsyn till dess faktiska demografi med övervägande del lokala besökare.

För att uppnå social hållbarhet är det grundläggande att människor känner en trygghet i sina bostadsområden. Syftet med studien är att undersöka den brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan Trygg i Göteborg som sedan 2015 bedrivs mellan stadsdelar och polis i Göteborg. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer av representanter från fyra stadsdelar och polis ansvariga för dessa stadsdelar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det föreligger ett gott arbetsklimat och tillit mellan de samverkande parterna, men att organisationen inom staden kan vara en försvårande faktor främst för trygghetssamordnaren i staden. Vidare uppfattas inte den evidensbaserade modellen vara till fullo tillämpad i alla stadsdelar. / To obtain social sustainability it is crucial that people feel safe in their neighborhoods. The purpose of this study is to examine the crime preventative and safety building inter-organizational cooperation called Trygg i Göteborg (Safe in Gothenburg) between the city districts and police in the city of Gothenburg. A case study was made using interviews with representatives from four city districts and the police responsible for these districts. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results show that there is a good working climate and trust between the two parties, but that organizational issues within the city can be an aggravating factor mainly for the city’s representative. Furthermore the evidence based model does not seem to be fully applied in all city districts.

This BA thesis studies Göteborg Film Festival from a feminist theoretical perspective. It examines how the festival responds to recent efforts of working towards gender equality in the film industry. Through an interview with Göteborg Film Festivals Artistic Director topics on gender equality, representation and initiatives on gender equality reforms are discussed and analysed with the help from literature in film festival studies, film studies and feminist studies alongside other printed materials such as the festival´s website, press releases and interviews. The thesis also examines the festival´s way of marketing itself during their 5050 Vision initiative. It further discusses how the festival’s work with gender equality and inclusion could at the same time be consolidating a normative social order in society. The thesis concludes that Göteborg Film Festival is a progressive festival with regards to its work towards gender equality. Measures include attempts towards a more gender balanced film festival programming as well as hosting seminars and summits discussing gender equality in the festival sector and in film production. Although Göteborg Film Festival has not yet achieved gender equality, it provides a role model for how festivals can take a stand in a contested cultural arena.

Sweden’s association for local authorities and Regions (SKR) has issued guidance to further institutionalise and systematise citizen dialogue in Swedish municipalities and regions. Gothenburg has ramped up citizen dialogue, particularly since the adoption of 7 principles for citizen dialogue in 2014. Since then, citizen dialogue has been developed using new methods to expand representation, engaging more citizens as well as to collect different new forms of knowledge. 7 interviewees working with citizen dialogue in various ways were interviewed to see their perceptions on citizen dialogue and to use those perceptions to analyse how the balance of power rests within the city of Gothenburg based on power and knowledge use as well as to what degree citizens participation in planning has improved since the adoption of the principles