In today’s modern society people tend to travel more due to the globalization and the fact that people are spending more money. As a result of the increasing competition within the field of tourism it has become even more important for destinations to create a clear profile and a target group when marketing destinations; it is extremely essential to have a positive image, which is genuine and perceived by visitors. This essay is written to explore how tourists experience Gothenburg as a tourist destination and how marketing is creating the city image. The study is qualitative and consists of interviews with visitors of Gothenburg to see how they perceived the city. Further one interview is performed with the communication manager of Göteborg & Co to explore how they want to be perceived by tourists. The entire essay is written in Swedish. The result of the essay shows that the image does reflect how the city wants to be perceived, but Gothenburg needs to better their marketing to gain more tourists in the future. / Idag reser jordens befolkning allt mer, konkurrensen är hård och det krävs omfattande strategier som destinationsmarknadsförare för att attrahera turister. Flera studier har gjorts i huruvida destinationer skall differentiera sig på en överbelastad marknad, forskare syftar till att turistattraktioner och unika miljöer är en bidragande faktor till ökat inflöde av turister.I denna uppsats studeras Göteborg som turistdestination, studien utformas av kvalitativa intervjuer med respondenter som under de senaste två åren besökt och turistat i Göteborg. De frågor som ställdes utformades för att få inblick i hur staden uppfattas av turister och vad som påverkar deras imagebildande av Göteborg som turistdestination. Ytterligare intervju gjordes med Göteborg & Co’s press- och kommunikationschef Stefan Gadd för att få förståelse i hur de arbetar för att skapa positiva och genuina bilder av Göteborg. Utgångspunkten för studien var att få svar på om Göteborgs identitet stämmer överens med den image som besökaren uppfattar. Studiens resultat visade på att imagen överensstämde med hur Göteborg önskar bli uppfattade, men att staden bör förbättra sin marknadsföring för att attrahera mer turister i framtiden.

Synen på vad som är bäst för barnet då modern sitter på anstalt har förändrats. Det har visat sig att det bästa för barnet i många fall är att stanna hos sin moder trots fängelsevistelse, snarare än att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rådande uppfattningen. Mitt förslag är ett ställningstagande i en nu rådande het debatt.

Bakgrund: Incidensen av hjärtstillestånd i Sverige uppskattas till 5000 fall varje år. Barn drabbas också av hjärtstopp hos tandläkare, därför är det viktigt att tandläkare har kunskap inom HLR till barn för att öka chansen för överlevnad. Syfte: Att ta reda på hur mycket kunskap tandläkarstudenter på tandläkarutbildningar i Stockholm, Göteborg och Malmö har om HLR till barn och att undersöka om tandläkarstudenterna behöver ytterligare utbildning i HLR till barn för att säkerställa kunskaper inom området. Material & Metod: Webbaserad enkätstudie där tandläkarstudenter på sista terminen på utbildningsorterna; Stockholm, Göteborg och Malmö tillfrågades om deltagande och att besvara 20 frågor om hantering och kunskaper gällande barn-HLR. Resultat: Totalt tillfrågades 263 tandläkarstudenter från Stockholm, Göteborg och Malmö, och 90 personer av dessa svarade 34,2 %. Av alla tandläkarstudenter uppvisade 31,1 % korrekt kunskap i alla steg att kunna utföra HLR i rätt ordning, som bröstkompressioner samt skapandet av fria luftvägar. Av Göteborgs tandläkarstudenter uppvisade 54,5 % rätt kunskap medan motsvarande siffror för Malmö och Stockholm var 23,8 % respektive 23,1 %. Av de svarande önskade 85,6 % mer information om att hantera en situation vid hjärtstopp av barn.  Slutsats: Fler studier med ett större antal deltagare behövs för att kunna kartlägga kunskapen hos tandläkarstudenter om akut hantering och omhändertagande av situationen vid hjärtstopp och andningsstopp hos barn. Genom framtida samarbete mellan tandläkarutbildningar så kan flera möjligheter erbjudas till studenter för att uppnå högre kunskapsnivå. Det kan även finnas ett behov att erbjuda HLR-utbildning för att öka kunskapen i samhället. / Background: The incidence of cardiac arrest in Sweden is estimated to be 5,000 cases per year.  Cardiac arrest also happens at the dentist, therefore it is important that dentists have knowledge in CPR for children. The aim: To investigate how much knowledge dental students in Stockholm, Gothenburg and Malmö have about CPR for children and investigate whether students need additional training. Material & Method: Web-based survey where dental students in their last semester in Stockholm, Gothenburg and Malmö, were asked to participate in answering 20 questions about  children-CPR. Results: A total of 263 dental students from Stockholm, Gothenburg and Malmö, and 90 of them responded 34.2%. Of all dental students, 31.1% demonstrated correct knowledge in all stages to be able to perform CPR in the correct sequence, such as chest compressions and the creation of free airways. Of Gothenburg's dental students, 54.5% demonstrated the correct knowledge, while the corresponding figures for Malmö and Stockholm were 23.8% and 23.1% respectively. Of the respondents, 85.6% wanted more information about handling a situation in the event of cardiac arrest in children. Conclusion: More studies with a larger number of participants are needed to be able to assess the level of knowledge of dental students about emergency management of situations of cardiac arrest and respiratory arrest. Through future collaboration, several opportunities can be offered to students to achieve a higher level of knowledge. There may also be a need to offer CPR training at both adult and child level.

Vår vana av att ha möjlighet att besöka evenemang fick ett plötsligt avbrott i och med spridningen av Covid-19 och dess restriktioner som infördes. Vidare har Covid-19 viruset bidragit till rädsla, polarisering, isolering, restriktioner och dödsfall. Evenemangsbranschen var minst sagt hårt drabbad och många aktörer stod inför beslutet av att ställa in sina planerade evenemang eller hitta nya sätt för att överleva krisen. Pandemin tvingade fram andra lösningar, såsom digitalisering och livestreaming av evenemang, vilket kan ha resulterat i att fler och nya deltagare kan delta vid evenemang under Covid-19, men även på lång sikt efter pandemin. Ur ett innovationsperspektiv kan en kris som pandemin vara något positivt genom att öppna upp för nya perspektiv och lösningar, där den brådskande känslan som krisen frambringar leder till en nödvändighet av förändring. Av pandemins erfarenheter, vet vi att vi lever i en föränderlig värld och det kan vara svårt att spekulera i om Covid-19 kommer tillbaka eller inte. Av den anledning fyller den här studien viktig kunskap för yrkesverksamma i evenemangssektorn inom risk management. För att eventarrangörer ska fortsätta erbjuda sina evenemangstjänster behöver de hitta nya strategier för att genomföra evenemang på ett ansvarsfullt och säkert sätt som går i enlighet med den nya normaliteten kring Covid-19. Vilka lärdomar kommer man att ta vara på efter pandemin och vilka innovationer har skapats, påskyndats eller gjorts om i följd av krisen. Denna uppsats är skriven på svenska. / Our habit of being able to attend events was interrupted abruptly by the spread of Covid-19 and its restrictions. Furthermore, the Covid-19 virus has contributed to fear, polarization, isolation, restrictions and death. The events industry was greatly affected, and many organizations were faced with the decision to cancel their scheduled events or find new ways to survive the crisis. Other solutions had to be made during the pandemic, such as digitization and live streaming of events, which may have opened up for more and new participants in the long term even after Covid-19. From an innovation perspective, a crisis such as the pandemic can be something positive that opens up new perspectives and solutions, where the urgent feeling that the crisis produces leads to a necessity for change. From the experience of the pandemic, we know that we live in a changing world, and it can be difficult to speculate whether Covid-19 will return or not. For this reason, this study fills important knowledge for professionals in the event sector in risk management. In order to organize events, it will continue to offer its event services that need to find new strategies for conducting events in a responsible and safe manner that is in line with the new normality surrounding Covid-19. What lessons will be learned after the pandemic and what innovations have been created, accelerated or redone as a result of the crisis. This study will be written in Swedish.

Göteborg är en stad som växer snabbt. Det har satt högt tryck på kollektivtrafiksystemet, speciellt för spårvagn. Under 2019 reste 141 miljoner passagerare med spårvagn i Göteborg. Under åren 2020 och 2021 gick den siffran dessvärre ner, men som snabbt återhämtat sig. Redan under 2022 är resandet tillbaka på 2019s nivåer och prognosen är att det kommer fortsätta öka. Detta kommer skapa ett högre tryck på kollektivtrafiken och speciellt för spårvagn. Syftet med det här arbetet är att analysera framkomligheten för spårvagn på Skånegatan i Göteborg. Spårvagnshållplatserna som studerats är Ullevi Södra, Scandinavium och Korsvägen. För att svara på frågorna har en metod i form av tidsstudier och observationer utförts. Tidsstudierna har mätt tiden mellan stopp och hur länge det tar för passagagerare att ta sig av och på spårvagnarna. Observationerna har utförts för att identifiera specifika problemområden under sträckan och vad det är för faktorer som påverkar framkomligheten på dessa områden. Ett tidtagarur samt en GPS Tracker har använts för att mäta tiden. Resultatet av den här studien visar på att det finns två huvudsakliga problemområden, fyrvägskorsningen vid Ullevi Södra och rondellen söder om Scandinavium. De problem som identifierats här är främst trafiksignalerna samt att Ullevi Södra enbart har kapacitet för en spårvagn åt gången. Vidare visar resultatet att spårvagnar redan är sena när de kör in på Skånegatan och att de anländer ungefär samma tider. Den schemalagda tiden för en spårvagn att köra genom Skånegatan är 3 minuter räknat från Ullevi Södra till Korsvägen och 3 minuter från Korsvägen till Ullevi Södra. Men genom analysering visar det sig att medelvärdet för spårvagnarna som kör den givna sträckan har en tid på 3,5 – 4 minuter vilket är högre en den planerade körtiden. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna uppsats har undersökt kommunal arbetslöshet i 22 kommuner, vilka är geografiskt anslutande till Sveriges tre storstadsområden – Stockholm, Göteborg och Malmö. Uppsatsen har ämnat undersöka huruvida det föreligger signifikanta orsakssamband som påverkar kommunal arbetslöshet. Uppsatsen har även avsett undersöka om det finns tydliga skillnader i faktorer som påverkar arbetslöshetsnivån i de undersökta regionerna, samt förorts- och storstadskommuner emellan. För att besvara syftet har det i studien genomförts en regressionsanalys med paneldata för de undersökta kommunerna mellan åren 1996-2014. Förklaringsvariablerna, vilka ämnar förklara kommunal arbetslöshetsnivå, har varit kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, andel med minst tre års eftergymnasial utbildning, befolkningstäthet och andel utrikesfödda. Resultaten påvisar positiva samband för variablerna kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, befolkningstäthet och utrikesfödda, vilket innebär att när dessa faktorer förändras påverkas även kommunal arbetslöshetsnivå i motsvarande riktning. Den enskilda förklaringsvariabel som har ett negativt samband med arbetslöshet är andel med eftergymnasial utbildning, vilket innebär att när denna faktor förändras påverkas kommunal arbetslöshet i motsatt riktning. Resultaten visar skillnader i kommunal inkomstskattenivås påverkan på arbetslöshet storstads- och förortskommuner emellan, då storstadskommuner visar ett starkare sådant samband. Inga övriga skillnader i variablernas påverkan på arbetslöshet kan tydligt urskiljas ur resultaten. Den tydligaste skillnaden regionerna emellan är sambandet mellan utrikesfödda och arbetslöshet, vilket är positivt för Stockholmsregionen, men negativt för Malmö- och Göteborgsregionerna. Resultaten påvisar också skillnader i hur starkt variablerna kommunal inkomstskattenivå och andel med eftergymnasial utbildning påverkar arbetslösheten. Sambandet mellan kommunal inkomstskattenivå och arbetslöshet är starkast i Göteborgsområdet, i förhållande till övriga undersökta områden, och variabeln eftergymnasial utbildning har starkast påverkan på arbetslöshetsnivån i Malmöområdet, i relation till övriga två områden. / This thesis has examined the unemployment rate in 22 municipalities that are geographically connected to the metropolitan areas of Stockholm, Gothenburg and Malmö. The aim has been to examine whether there are distinct differences in factors that effect the municipal unemployment rate. The thesis has also aimed to investigate distinct differences in municipal unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities. A regression analysis of panel data between the years 1996-2014 has been estimated and the explanatory variables are level of municipal income tax, average annual income, proportion of individuals with a higher educational level of three years or more, population density and proportion of foreign born.   The results indicate positive relationships between the variables municipal income tax, average annual income, population density and foreign born, which means that whenever these factors alter – the municipal unemployment rate does so as well. The sole explanatory variable with a negative relationship to municipal unemployment rate is education, which means that if the level of education changes, the unemployment rate alters in the opposit direction. The results also indicate differences in how strongly the municipal income tax effect the unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities, since metropolitan municipalities indicate a stronger relationship between this variable and the unemployment rate. Moreover, there are no clear differences in the variables’ effect on the municipal unemployment rate. The most distinct disparity between the three regions is the relationship between the proportion of foreign born and municipal unemployment rate, which solely is positive for the region of Stockholm and negative for the regions of Malmö and Gothenburg. The results also indicate differences in how strongly the variables of municipal income tax and level of education affect the unemployment rate. The relationship between municipal income tax and unemployment rate is most powerful in the region of Gothenburg, in comparison to the other two regions, and the variable of level of education effect the region of Malmö the most.

Denna studie syftar till att studera arbetsmotivationen hos de anställda i organisationsförändringar inspirerade av Lean på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Genom de senaste två decennierna har få förändringar, utvecklingar eller förbättringar skett. Arbetsuppgifterna var krävande på ett onödigt sätt genom att vara tidskrävande på grund av brist på standardisering. Samtidigt hade de anställda ingen direktör och berövades därmed stöd. Ett försök gjordes att ändra arbetsrutiner och arbetsstämningen med hjälp av en konsult som arbetar som chef utan direkt personalansvar. Konsulten använde Lean tänkande och verktyg för att göra de nödvändiga förändringarna. Syftet med vår studie var att undersöka effekten Lean har på arbetsmotivationen.Skillnaderna i åsikterna om Lean ligger i huruvida arbetsmetoden är arbetseffektiv och medarbetarvänlig, eller om det bara är ett nytt sätt att skapa massproduktion. Medan vissa forskare ser det som ett sätt att uppnå prestanda i världsklass med positiva effekter för de anställda, har andra använt termer som &quot;management av stress&quot; för att förmedla de negativa effekterna av Lean på motivation och välbefinnande. Denna studie syftar till att undersöka det arbete motivationen hos de anställda genom organisationsförändringar inspirerade av Lean på stadsplaneringskontoret i Göteborg.Studien är byggd på en kvalitativ forskningsansats som bygger på enskilda intervjuer. Vår studie är begränsad till tre avdelningar på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Vi intervjuade totalt åtta anställda där två av dem är avdelningschefer. Vi har även studerat tidigare vetenskapligt publicerad forskning som innefattar teorier arbetsmotivation och organisationsförändringar med Lean. Baserat på vår datainsamling och referensram har vi kunnat svara på vår fråga:– Hur påverkas arbetsmotivationen av en Lean - inspirerad organisationsförändring i en offentlig förvaltning?Resultaten funna i vår studie var att motivationsteorier som finns presenterar liknande faktorer som är betydande när man analyserar en anställds motivation och intresse att arbeta. Några av de viktigaste faktorerna och förutsättningarna är arbetsintresse och arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang, meningsfullhet och en helhetssyn, inflytande och delaktighet i beslutsfattandet och förändringar. En slutsats blev att det inte fanns någon ”management by stress” i den offentliga förvaltningen. Lean verktygen förde med sig struktur och mindre stress med en positiv effekt på den totala arbetsmiljön och motivationen.

<p>Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben.</p><p>Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare?</p><p>Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen:</p><p>♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital?</p><p>♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna?</p><p>♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?</p>

Health-related quality of life (HRQL) has become an important outcome in asthma, since traditional outcomes, such as respiratory symptoms and pulmonary function, might not entirely express the patient’s perception of the limitations caused by the disease. The aim of this thesis was to study HRQL in asthma and to analyse if HRQL was related to asthma onset and prognosis. Other aims were to identify determinants of low HRQL in clinically-verified asthmatics, and to study whether low HRQL was a predictor of mortality. In 1990, a self-administered questionnaire was completed by 12,560 individuals from three age groups (16, 30-39, and 60-69 years) in two counties of Sweden. In a second phase, all subjects who reported a history of obstructive respiratory symptoms (n = 1,851) and 600 randomly-selected controls were invited to a clinical investigation including spirometry, allergy testing, and assessment of HRQL with the Gothenburg Quality of Life instrument. In 2003, the eligible subjects in the cohort (n=11,282) were sent a new questionnaire. Mortality data in the cohort was followed up during 1990–2008 using data from the National Board of Health and Welfare Mortality Database. The 616 subjects with clinically-verified asthma 1990 had significantly lower HRQL than subjects without asthma. In the 2003 follow-up, the 305 subjects with persistent asthma had a lower HRQL than the 155 subjects who showed improvement in asthma during the follow-up. Subjects who had developed asthma by the follow-up had a significantly lower HRQL at baseline than those who did not develop asthma. Significant determinants of quality of life in asthma were female sex, smoking habits, higher airway responsiveness to irritants, respiratory symptom severity, positive skin prick test, and absenteeism from work or school. Low HRQL was related to increased mortality, but this association was not found when analyzing the asthmatic group alone. In conclusion, measurements of HRQL are of value for evaluating both the impact and progression of asthma.

Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben. Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare? Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen: ♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital? ♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna? ♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?