Göteborg är en stad som växer snabbt. Det har satt högt tryck på kollektivtrafiksystemet, speciellt för spårvagn. Under 2019 reste 141 miljoner passagerare med spårvagn i Göteborg. Under åren 2020 och 2021 gick den siffran dessvärre ner, men som snabbt återhämtat sig. Redan under 2022 är resandet tillbaka på 2019s nivåer och prognosen är att det kommer fortsätta öka. Detta kommer skapa ett högre tryck på kollektivtrafiken och speciellt för spårvagn. Syftet med det här arbetet är att analysera framkomligheten för spårvagn på Skånegatan i Göteborg. Spårvagnshållplatserna som studerats är Ullevi Södra, Scandinavium och Korsvägen. För att svara på frågorna har en metod i form av tidsstudier och observationer utförts. Tidsstudierna har mätt tiden mellan stopp och hur länge det tar för passagagerare att ta sig av och på spårvagnarna. Observationerna har utförts för att identifiera specifika problemområden under sträckan och vad det är för faktorer som påverkar framkomligheten på dessa områden. Ett tidtagarur samt en GPS Tracker har använts för att mäta tiden. Resultatet av den här studien visar på att det finns två huvudsakliga problemområden, fyrvägskorsningen vid Ullevi Södra och rondellen söder om Scandinavium. De problem som identifierats här är främst trafiksignalerna samt att Ullevi Södra enbart har kapacitet för en spårvagn åt gången. Vidare visar resultatet att spårvagnar redan är sena när de kör in på Skånegatan och att de anländer ungefär samma tider. Den schemalagda tiden för en spårvagn att köra genom Skånegatan är 3 minuter räknat från Ullevi Södra till Korsvägen och 3 minuter från Korsvägen till Ullevi Södra. Men genom analysering visar det sig att medelvärdet för spårvagnarna som kör den givna sträckan har en tid på 3,5 – 4 minuter vilket är högre en den planerade körtiden. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>