Bilar har en fortsatt tillväxt världen över där trafikinfrastruktur och trafikledning parallellt blir ett svårt område att hantera och reglera där en fortsatt tillväxt resulterar i olika slags trafikproblem för privatpersoner och verksamheter. Vidare påverkar byggnationer framkomlighet i trafiken där trafikstockningar uppstår vilket har en negativ påverkan på miljön. Därav har studiens syfte utgått ifrån att utreda huruvida ett trafikledningssystem kan komma att förbättra trafikflödet kring en byggnation i en specifik kommun. Vidare har en beskrivning kring hur företag kan förbereda sig inför en sådan implementation inkluderats i studiens syfte för att uppnå maximal effekt kring utvecklandet av trafikledningssystem. Därav har följande frågeställningar formulerats: F1: Vilka beståndsdelar bör ingå i ett digitalt TLS? F2: Hur kan trafikflöden förbättras genom digitala TLS? F3: Vilka förberedelser krävs inom en organisation för att implementera ett digitalt TLS? För att utreda dessa frågor har skribenterna valt att genomföra en fallstudie för att få ett brett och holistiskt perspektiv kring detta område. Då forskning om implementerandet av ett trafikledningssystem kring byggnationer har visat sig vara ett outforskat område var valet att genomföra en fallstudie det mest lämpliga. Vidare nyttjades även en abduktiv ansats för att få en omfattande bild kring ämnet som studerades. Därmed har en litteraturinsamling initierats för att inkludera utforskad fakta kring trafikledningssystem och implementerandet av en sådan förändring. För att styrka samt komplettera litteraturinsamlingen valde skribenterna att genomföra ett antal semistrukturerade intervjuer med aktörer som har erfarenhet och kunskap kring utveckling samt implementering av trafikledningssystem. Vidare intervjuades även aktörer från det företag studien arbetar med för att få kunskap och skapa en bild kring huruvida de är redo att ta emot en sådan lösning eller inte. Efter samtliga intervjuer fick skribenterna ta del av ytterligare information kring det ämne studien behandlar vilket resulterade i vidare sökningar bland sökmotorer och databaser för information. Sammanfattningsvis kom skribenterna fram till att ett digitalt TLS bör innehålla någon form av datainsamlingsmetod vilket i detta fall var antingen data från Google eller mikrovågssensorer beroende på huruvida trafikläget i fallkommunen ser ut. Vidare inkluderas det i studien en algoritm och ett datorkort som har till uppgift att bearbeta den insamlade trafikdata och, i de fall där en omdirigering av trafik krävs, generera vidare data till digitala meddelandeskyltar för att formulera nya eventuella trafiksituationer till trafikanterna. De resulterade algoritmer syftade till att beräkna tidsåtgången för ett antal rutter för att kunna identifiera och dirigera trafiken till den snabbaste rutten. Slutligen har denna studie konkluderat att ett trafikledningssystem inte bör implementeras eller utvecklas utan prioriterandet av en förändringsledning och ett formande av en datadriven kultur.Nyckelord: Trängsel, Arbetszon, Rusningstid, Trafik, Trafikledningssystem, Trafikljus, Sensorer, Dynamiska meddelandeskyltar, Förändringsledning, Datadrivet beslutsfattande, Genomförande av förändring.