Beläget i Göteborgs norra skärgård, ligger detta kallbadhus på pelare 40 meter ute i havet. Det är en plats för sociala interaktioner, vila och återhämtning. Med närvaron av havet och möjligheten till ett bastubad utvidgas badsäsongen till en helårsupplevelse. Min ambition är att skapa en plats som får människor att kliva i vattnet oavsett tid på året, oavsett ålder och oavsett väder. Under utvecklingen av detta projekt har jag fokuserat mycket på tekniska detaljer och material. Med återanvända fragment från den typiska sjöboden och materialval som trä och sten kommer denna byggnad att skapa en bekant och fridfull upplevelse för användaren. / Located in Gothenburg’s northern archipelago, this cold bath house sits on slim pillars 40 meters out in the ocean. It’s a place for social interactions, rest and recovery. With the presence of the sea and possibility of a sauna bath, the bathing season will be extended to a year-round experience. My ambition is to create a place that will make people enter the water whatever time of the year, whatever their age and whatever the weather. In the development of this project I’ve focused alot on the technical details and materials. With reused fragments from the typical boathouse and choice of materials such as wood and stone, this building will create a familiar and peaceful experience for the user.

No description available.

Segregation ses som ett betydande problem i dagens Sverige inom politik, media och forskning. Områden som klassificeras som utsatta hamnar ofta i fokus i debatten och återkommande kopplas problemet med segregation och dess lösningar till den fysiska miljön. I samband med denna uppmålade problembild har segregationsfrågan kommit att bli högaktuell inom fysisk planering. Samtidigt finns det studier som visar på ett samband mellan segregationsmönster och stigmatisering av enskilda områden och dess invånare. På samma gång är strategisk fysisk planering central för en kommuns långsiktiga utveckling, där översiktsplaner är ett vägledande dokument som pekar ut vilka problem som är relevanta för kommunen och hur en ska förhålla sig till dem. Med tanke på den maktposition och det demokratiska ansvar som kommunal strategisk fysisk planering har är det viktigt att dess språkbruk präglas av saklighet och inte skuldbelägger områden eller invånare. Vi ser det därför som relevant att undersöka hur segregation problematiseras inom kommunal fysisk planering. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur segregation konstrueras diskursivt inom kommunal strategisk fysisk planering. Detta undersöker vi genom frågan: Hur konstrueras segregation som problem i Göteborgs Stads strategiska fysiska planering? Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv och bygger på metoden “What’s the problem represented to be?”, vilket ämnar synliggöra hur ett problem är konstruerat genom att studera de lösningar som föreslås. I studien analyseras segregationsbegreppet i strategiska plandokument framtagna av Göteborgs Stads från 2009 fram till idag. Utifrån analysen dras slutsatsen att segregation framställs som ett brett, negativt och ohållbart problem som bör motverkas. Det målas upp en bild av att segregation kan motverkas genom fysisk planering, där problemet främst ämnar lösas genom fysiska åtgärder för att stimulera social interaktion. På så sätt framställs stadens fysiska miljöer som orsak till segregation, där människor som bor rumsligt uppdelat hindras av den fysiska miljön från att interagera med varandra och leva tillsammans i en stor gemenskap, vilket framställs som idealet. Om segregation är ett brett och strukturellt problem finns det anledning för Göteborgs Stads strategiska fysiska planering att rikta mer fokus på att hantera och motverka de möjliga negativa konsekvenserna av segregationen, som är relativt frånvarande i plandokumenten, än att generellt rikta in sig på att påverka segregationen i sig.

Staden är en central plats i våra vardagliga liv. Samlingen av människor, funktioner och verksamheter skapar en närhet vilket gör staden till en knutpunkt för både sociala, ekonomiska och kulturella utbyten. Ett begrepp som relaterar till stadens liv är urbanitet vilket översiktligt kan förklaras som hur- och i vilken grad människor interagerar och använder staden. Efter många år med den modernistiska stadsplaneringen med en funktionsuppdelning av samhället har urbaniteten i våra städer försämrats på grund av exempelvis externa köpcentrum, stadsrummens omvandling till parkeringar och bilens högre hastigheter. Efter modernismen kom nya stadbyggnadsideal om att återigen skapa en levande och tät blandstad. Men flera av nutidens stadsutvecklingsprojekt har inte nått upp till målbilden utan fortsätter att skapa enformiga och monofunktionella stadsrum, utan den närhet och mångfald som är stadens attraktionskraft. Studiens syfte utgår från att undersöka vad i stadens fysiska och ekonomiska form som främjar urbaniteten i staden. Vilka strukturer påverkar hur människor interagerar med den byggda miljön och hur dessa bör utformas för att interaktionen kan öka. För att möjliggöra detta har studien två underliggande frågeställningar: ”Vilka gestaltningsprinciper är viktiga för att främja urbanitet?” och ”Vad skapar diversitet och närhet i en stad?”. De element som undersöks är stadens morfologiska enheter: gatu-, kvarters-, fastighet- och byggnadsstrukturen. Detta görs genom en kvalitativ textanalys och genom att analysera tre stadskvarters fysiska och ekonomiska strukturer. Utifrån det insamlade kunskapsunderlaget framställs flera gestaltningsprinciper för hur de morfologiska elementen bör utformas för att främja urbaniteten i staden. Gestaltningsprinciperna appliceras sedan genom ett planförslag för hur området kring Tysklandsterminalen i Göteborg kan utvecklas.

The purpose of this thesis is to investigate the relation to gender equality and power structures with-in a larger corporation. Through interviewing personnel at Göteborg Energi AB I have reached adiscussion about my research concepts – power, decision-making and gender equality. I have inves-tigated the perception of power and domination in relation to gender roles. My underlying core is agenuine interest in the question of what happens when we put equality in relation to power struc-tures. Normally these two concepts are often said to be opposed to each other. Furthermore, I hopeto highlight the discussion of gender and human rights from a power perspective to the agenda. Mytheoretical approach is based within the ongoing research on power, and the main theory is StevenLukes and his theory on a three dimensional power concept. My methodological approach is basedon general social science qualitative methods, interview techniques and research into gender. Theresults of the field study show us that Göteborg Energi AB is a technical business with a majority ofmen personnel. I can also see tendencies that power is not divided properly, as it should be withindemocratic frames. We can easily outline an existing hierarchy within the organization and theboard and senior management seem to have different understanding of how the corporation is go-verned.

Detta arbete handlar om social hållbarhet och hur det appliceras i fysisk planering. Social hållbarhet är en av de främsta aspekterna inom fysisk planering. Problemet uppstår när begreppet ska definieras. Det finns ingen enig tolkning om vad social hållbarhet faktiskt innebär. Forskare argumenterar för dess för- och nackdelar, och vilka dimensioner det omfattar. Vilket innebär att flera olika fysiska miljöer beskrivs som ”hållbara”.  Brundtlands reportage från år 1987 definierade hållbarhet som ett sätt att planera på som förbättrar dagens problem och motverkar framtida. Den här tolkningen av social hållbarhet har gett upphov till en rad olika dimensioner, vilket kan tolkas utifrån fyra sociala värden: rättvisa, social sammanhållning, välbefinnande & livskvalité och livsmiljön. Men även dessa fyra sociala värden har en rad olika tolkningar. Rättvisa omfattar flera dimensioner som till exempel, rättvis fördelning av resurser, eller rättvisa förutsättningar. Social sammanhållning omfattar den upplevda gemenskapen och tilliten människor känner till varandra, och hur mycket människor interagerar med varandra. Välbefinnande & livskvalité är en subjektiv känsla människor känner i relation till psykisk och fysisk hälsa. Livsmiljön är den fysiska miljön som människor bor och vistas i. Dessa fyra begrepp används som centrala begrepp i det teoretiska ramverket, och används för att undersöka hur Göteborg, Malmö och Uppsala förhåller sig till dessa begrepp. Resultatet visar att fysisk planering skapar förutsättningar för rättvisa, social sammanhållning, välbefinnande & livskvalité och livsmiljön, men det är ingenting fysisk planering kan garantera. Kommunerna har liknande uppfattningar om vad social hållbarhet är och förhålles sig till Agenda 2030 mål för hållbar utveckling. Kommunerna eftersträvar liknande mål, såsom delaktighet, tillgänglighet, demokrati, jämlikhet och hälsa. Men skiljer sig i strategier och hur kommunerna förhåller sig till social hållbarhet. Skillnaderna i hur kommunerna förhåller sig till social hållbarhet påverkas av några huvudaspekter, nämligen geografiskt läge, stadskaraktär, invånares förutsättningar, kultur, befolkning och resurser.

Om arkitekturen är en spegling av vår samtid, då måste bostaden vara en spegling av vårt sätt att leva. Är det då arkitekten som bestämmer hur vi lever, eller är det hur vi lever som bestämmer hur arkitekten ritar? Bostaden  skapas utifrån de förutsättningar som finns d.v.s regelverk, ekonomi och ideal m.m. något som kan summeras som marknadskrav. Marknadens utmaning ligger inte i att producera bra bostäder utan att producera bra bostäder till rätt pris.   Baserat på studier av tid, uttalanden från dagens politiker och historiska referenser kan jag på ett kritiskt sätt utveckla och utforma en bostadsmodell anpassad för befintliga byggnader som har ett annat ursprungligt syfte än bostad. I mitt arbete tar jag mig an SKFs fabrik i Gamlestaden, Göteborg. Genom bevarandet kan vi upprätthålla det kulturhistoriska värdet och samtidigt arbeta för klimatmålen och mot gentrifiering samt den pågående rivningshysterin som endast gagnar marknaden.  Det är dags att rationalisera bostaden efter dagens behov, marknadens bostadsmodell är påväg att bli utdaterad medan staten tar allt mindre ansvar för bostadsfrågan. Bostaden som rättighet är hotad och en rättighet bör inte vara till salu!

Allt eftersom turismen ökat genom åren har även konkurrensen hårdnat och detta har resulterat i en ökad marknadsföring och taktik för att locka turisterna till destinationer. Många forskare har visat att ett bra sätt att förankra en destination hos den tilltänkta turisten är att marknadsföra den med hjälp av personlighetsdrag för att göra destinationen mer mänsklig.I denna uppsats har vi valt att fördjupa oss i Göteborg med hjälp av intervjuer med befattningshavare på Göteborg & Co. De svar vi fick lade grund för vår enkätundersökning. Enkäterna delades ut till turister som fick svara på ett antal frågor om hur de uppfattade Göteborg och vilka personlighetsdrag som passade bäst in på staden. Det vi ville undersöka var om det fanns en skillnad mellan vad turister tycker om Göteborg och hur Göteborg & Co vill att Göteborg ska uppfattas.När marknadsförare kommunicerar en destination är det bra att känna till vem som faktiskt definierar sig som en turist eller inte. En av dagens utmaningar är att många turister inte vill titulera sig som turister utan vill känna sig som en del av lokalbefolkningen.Slutligen har vi kommit fram till att Göteborg & Co vill att Göteborg ska förknippas med personlighetsdragen mänsklig, pluralistisk och inspirerande. Dessutom vill organisationen att turister ska känna att Göteborg är en välkomnande, avslappnad och härlig stad. Genom att ha genomfört en enkätundersökning mot turister i Göteborg kan vi se att dessa personlighetsdrag till stor del stämmer överens med hur besökare beskriver staden. / With the development in the charter industry over the last decades, marketing companies must create ways to make a destination stand out against others to potential tourists. Some researchers argue that brand personality is a good tool to use for this purpose. In this essay written in Swedish, we explore tourism in Gothenburg based on personality traits. One qualitative data collection is gathered from interviews with two marketing employees at Göteborg & Co, while a quantitative survey was also completed with tourists visiting the city. The results show that personality traits that are desired by Göteborg & Co marketing, match the personality traits of tourists visiting the city.

År 2021 fyller Göteborg 400 år som stad. På initiativ av Göteborgs kommun och Göteborg & Co firas detta med en stor jubileumssatsning som involverar ett stort antal projekt. Hela jubileumssatsningen startade år 2010 och sträcker sig fram till självaste jubileumsåret 2021. Under denna tidsperiod har flera projekt genomförts som en del av Göteborgs 400-årsjubileum, och fler projekt kommer att genomföras. Inför Göteborgs 300-årsjubileum, år 1921, grundades flera besöksmål som än idag har stor betydelse för Göteborg och Göteborgs besöksnäring. Denna studie syftar till att att undersöka hur fem projekt inom Göteborgs jubileumssatsning eventuellt kan bidra till att Göteborg blir en mer attraktiv destination för besökare med hjälp av destinationsutveckling och marknadsföring. De fem projekten som har studerats är; “Lisebergs jubileumssatsning”, “Göteborgsvarvet Marathon”, “Göteborg berättar”, “Artscape” samt “Tillgänglig skärgård”.  För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med intervjuer och dokument-och textanalys använts, med utgångspunkt i kritisk realism och en abduktiv ansats. Den tidigare forskningen har utgått ifrån två huvudteman, vilket är; “Destinationsutveckling och “Destinationsmarknadsföring”. Resultatet och analysen presenteras efter samma huvudteman. Från intervjuerna och dokument- och textanalysen kan det konstateras att projekten på olika sätt bidrar till att Göteborg blir en mer attraktiv stad, detta genom att erbjuda unika egenskaper som särskiljer Göteborg från andra destinationer. Det går även att fastställa att marknadsföringen är en viktig del för att sprida information till besökare, där innehållsmarknadsföring, spridning av information via hemsidor, sociala medier, radio och tidningar är betydelsefullt. Dessutom är samarbetet mellan aktörer oerhört viktigt för att destinationen ska utvecklas och attrahera besökare. / In 2021 Gothenburg is turning 400 years as a city. On the initiative of the Gothenburg municipality and Göteborg & Co, this is celebrated with a large anniversary that involves a large number of projects. The entire anniversary initiative started in 2010 and extends until the anniversary year 2021. During this period of time, several projects have been implemented as part of the Gothenburg 400th anniversary, and more projects will be implemented. Prior to the Gothenburg 300th anniversary in 1921, several visitor attractions were founded, which today are of great importance for Gothenburg and Gothenburg’s tourism industry. This study aims to investigate how five projects as a part of Gothenburg’s 400th anniversary possibly can contribute to Gothenburg becoming a more attractive destination for visitors using destination development and marketing. The five projects that have been studied are; “Liseberg anniversary project”, “Gothenburg marathon”, “Gothenburg tells”, “Artscape” and “Accessible archipelago”.  To answer the aim of this study, a qualitative method has been used, based on critical realism. Previous research from which the study is based upon, are divided into two main themes, which is; “Destination development” and “Destination marketing”. The result and analysis are presented through the same main themes. Furthermore, the study show the projects in various ways contribute to Gothenburg becoming a more attractive city, this by offering unique characteristics that differentiates Gothenburg from other destinations. It is also possible to state that marketing is an important part of spreading information to visitors, where content marketing and information via websites, social media, radio and newspapers are important. In addition, the cooperation between actors is extremely important for the destination to be developed and attract visitors.

The dissertation deals with the Municipal Theatre of Göteborg with special reference to the period between 1967 and 1971, during which the group theatre developed and paved the way for a repertoire of social criticism. The theatre debate is viewed against the background of the socio-economic, ideo­logical, and cultural development of the 1960,s. After describing conditions at the Municipal Theatre of Göteborg under Mats Johansson's management from 1962 onwards, the study concentrates on analysing three group theatre plays produced by Lennart Hjulström: Flotten (spring 1967) by Kent Andersson, Hemmet (autumn 1967) by Kent Andersson and Bengt Bratt, and Sandlådan (autumn 1968) by Kent Andersson. The first play thematizes the ideological confusion of the middle-aged generation, the second the disappointment of the aged at the betrayal of socialist ideals, and the third the manipulative repression of children's education. A series of stagings with strong elements of social criticism caused a long and intense debate in the summer of 1969 about both the repertoire and the internal conditions of the Municipal Theatre. In spring, 1971, Kent Andersson and Bengt Bratt wrote Tillståndet (an ambiguous title meaning both 'condition' and 'permission'), by which the authors intended to ex­pose the repressive tolerance of bourgeois society. This play functions as an evaluation of both the group theatre period and the situation of the theatre as a whole, and it is therefore analysed in a metaperspective. It also functions as a summary of the criticism of the Swedish welfare state. / digitalisering@umu