In this diploma work we present the results from a study of how adult immigrants utilise the services provided by the public library in Biskopsgården, Gothenburg. A survey encompassing 51 library visitors of foreign origin and an interview with two librarians at the library were performed. The results from the survey show that the majority of the informants were male students inages from 26 to 45 years and that they had been living in Sweden for a maximum of five years. 73% of the informants used the library to borrow literature in Swedish, 53% to read newspapers and periodicals in their native language, 43% to borrow literature in their native language and 43% to read newspapers and periodicals in Swedish. These results were compared with two other related studies with which partial correspondencewas found. In addition, related topics such as multicultural librarianship and the psychological aspects of immigration are discussed.

No description available.

This thesis aims at producing knowledge about a cultural policy (re)construction process in the City of Göteborg, Sweden. Cultural policy is understood as public interventions in the cultural field, with the term public referring mainly to the democratic political-administrative organisation. The reconstruction process is studied in the context of the general challenges that cultural policy has come to face as an integral part of welfare state policies in late-modern Western societies; in particular, the thesis looks into the ways in which Göteborg as a local cultural policy agent responds to these challenges. In this context, two major components of policymaking are brought into focus: the organization and the visions of Göteborg s cultural policy. The thesis explores how the two issues are brought under scrutiny, debated, and acted on by political and administrative agents at different levels of government but primarily within the municipal organization of the city itself. The empirical part of the study analyses arguments put forth by the different agents involved in this process, interpreting cultural policy statements collected from 117 public documents but also through 6 interviews with politicians and administrators in charge of cultural affairs in the city. In addition to providing a detailed account of the diverse arguments advanced, the thesis also considers relevant statements found in theoretical, research-based texts, variously addressing themselves to what is identified as central elements of cultural policy. A neo-pragmatist and discourse-oriented research approach is utilized in the examination of the cultural policy statements and in the analysis of their internal relations. Three different discourses are identified as distinct tools used by political and administrative agents implicated in the (re)construction of cultural policy: the quality discourse, the welfare discourse, and the alliance discourse. The agents involved make simultaneous use of these discourses, which, respectively, focus on (1) professional artistic excellence, (2) broadening of the participation in cultural activities, and (3) sustainable development. The study concludes that the policy process in the City of Göteborg emerges primarily as a reproduction of existing discourses that characterize the cultural policy field more broadly. At the same time, however, this reproduction takes place as a creative assimilation adapting these discourses to local conditions.

Som Göteborgs marknad ser ut idag erbjuder utbudet både en bredd och ett djup. Många butiker ligger tillgängliga i eller med närhet till stadens centrum. Då det inte direkt finns en lucka i marknaden är det metavärdet och produktmixen som avgör valet av varumärke för konsumenten. Tanken med vår rapport är att undersöka möjligheten att expandera den redan existerande butikskedjan Urban Outfitters också till Göteborg. Vi vill därför undersöka Göteborgskonsumentens inköpsbeteende samt vilket som är den bästa lokaliseringen av en butik . Vi har tittat närmare på företaget Urban Outfitters vilket är en Amerikansk butikskedja, som startade med en butik under namnet Free People. Detta var år 1970. Vi har genomfört en marknadsplan med företaget som studieexempel. För att kunna undersöka om Göteborg är en bra plats att expandera till har vi undersökt konsumenten, dennes köpbeteende samt kunskap och uppfattning om företaget. Dessutom har vi tittat p och analyserat vart den bästa lokaliseringen för en butik. Till en början studerade vi befintlig litteratur för att få fram en ram för arbetat. Vi utförde 100 stycken påstana intervjuer. Resultatet av vår undersökning visar att det finns kunskap och övervägande positiva åsikter om företaget, vidare utförde vi en fokusgrupp intervju för att få en djupare förståelse för inte bara hur de handlar utan också hur de resonerar vid val av varumärke, vi diskuterade också företaget och Göteborgsmarknad. För att Urban Outfitters ska kunna etablera sig och få en stabil kundgrupp anser vi att det endast är till deras fördel att fortsätta med samma affärsidé som de har nu vad gäller produktmixen och konceptet. Utifrån vår analys och de marknadsundersökningar vi utfört drog vi slutsatsen att Göteborg är en lämplig marknad om företaget vill expandera i Sverige och att stora lokaler i centrumkärnan är läget man ska satsa på.An extensive marketingplan. / Program: Butikschef, textil och mode

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lokala politiker och tjänstemän arbetar med mark och bostadsfrågor för att bekämpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska även diskutera relationen mellan segregation på bostadsmarknaden och segregation på arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur beskriver lokala politiker och tjänstemän bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjänstemän upprätthåller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier använder lokala politiker och tjänstemän för att motverka bostadssegregering i Göteborg?På vilket sätt anser lokala politiker och tjänstemän att segregation på bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation på arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi använt en tematisk intervjuform med en förbestämd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion. Våra respondenter beskrev bostadssegregationen i Göteborg som tydlig i nästan alla stadsdelar. Fattiga och rika bor i olika delar av staden, vilket skapar stora klasskillnader mellan stadsdelarna. Bostadsbrist, svensk bostadspolitik och stora inkomstklyftor beskrevs som upprätthållande faktorer för bostadssegregation. De metoder som används för att motverka bostadssegregation är styrning av upplåtelseformer, social blandningspolitik och social konsekvensanalys. Relationen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden är attinkomsten styr var man har råd att bo. Bostadssegregation leder delvis till klassegregation när grupper med olika inkomstnivåer segregeras geografiskt. Våra respondenter ansåg att för att skapa en stad med ett blandat boende måste den svenska bostadspolitiken begränsa vinstmaximeringen på bostadsmarknaden samt tillåta subventionering av hyresrätter i vissafall. Tidigare forskning inom området säger att människor tenderar att gruppera sig medlikasinnade och att påtvingad blandning av olika skäl inte leder till ett socialt samspel. Forskningen visar flera faktorer för bostadssegregation, varav vissa kan bekämpas genom att skapa bättre förutsättningar för ett socialt samspel inom grundskolan. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

No description available.

Diss.

No description available.

No description available.

Det enskilt största köpet en privatperson gör i sitt liv är husköp brukar det heta och det är svårt att argumentera för något annat.  Under det första kvartalet utav 1998 låg medelpriserna för ett småhus i Göteborg på 780 000 kronor. Om vi vrider fram tiden tio år och ser till medelpriserna för ett småhus i Göteborg under det andra kvartalet utav 2008 finner vi att huspriserna har stigit till 1 883 000 kronor.   Bakom prisutvecklingen ligger det ett stort antal påverkande faktorer. Då vi har haft begränsat med tid och resurser har vi valt att lyfta fram de variabler som vi i tidigare forskning sett har haft mest inverkan och applicera de på Göteborgsmarknaden. Avsikten med den här undersökningen har varit att identifiera och undersöka de faktorer som vi sett haft störst inverkan i tidigare forskning. Vi har identifierat och undersökt hur bankränta, befolkningsutveckling samt löneutveckling har påverkat småhuspriserna i Göteborg. Undersökningen har utförts i statistikprogrammet SPSS och det undersökningen kommit fram till är att bankränta och befolkningsutveckling har haft påverkande effekt på småhuspriserna i Göteborg under den undersökt tidperioden. Vi har även identifierat att bostadsmarknaden i Göteborg inte har följt de teorier som finns om huspriser fullt ut.