Företag vill uppfattas som legitima och redovisar därför information om sitt sociala arbete, men beroende på vilken typ av information som presenteras kan företagen uppfattas på olika sätt av en intressent. Upprättandet av hållbarhetsrapporter enligt GRI:s ramverk skapar en grad av legitimitet, men inom den sociala aspekten finns utrymme för tolkning och informationen blir ofta subjektiv. Syftet med uppsatsen är att granska hur företag redovisar den sociala aspekten i hållbarhetsrapporter och ur ett intressentperspektiv identifiera möjliga problem som kan uppstå vid tolkning av informationen, som företagen väljer att offentliggöra. I den teoretiska referensramen beskrivs CSR-konceptet, organisationen Global Reporting Initiative och dess ramverk G4 samt ett antala redovisningsteorier. För studien har en kvalitativ metod används och insamlingen av data har genomförts med dokumentundersökningar. Fyra hållbarhetsrapporter från företag inom kläd- och textilbrnschen har granskats med utgångspunkt i den sociala aspekten. I det empiriska materialet presenteras hurvida företagen uppfyller ramverkets rekomendationer om vilken information som ska redovisas enligt de valda indikatorerna i rapporterna. Vidare analyseras rapporternas innehåll med hjälp av tidigare forskning. Studien visar att företag tenderar att endast delvis redovisa den information som de utger sig ha med enligt ramverket. Vid granskning av rapporterna ansågs heller inte mängden information ha ett direkt samband med rapportens trovärdighet. Den största anledningen till att företagen inte uppfyller det som GRI avser med sitt ramverk G4 är att kvantitativ data i form av siffror saknas. Studiens slutsats är således att en intressent inte har möjlighet att validera företagens arbete inom den sociala aspekten genom att endast läsa deras hållbarhetsrapport och bör granska dessa kritiskt.

No description available.

Idag finns det inga regler i Sverige för hur hållbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av hållbarhetsarbete ser olika ut för olika företag. Den här studien har undersökt vilka delar av hållbarhet svenska företag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har förändrats över tiden. Vidare har den undersökt vilka förklaringar som kan ligga till grund för resultatet. Kvantitativa data samlades in genom en granskning av hållbarhetsredovisningar från 2003 och 2013, publicerade av 27 svenska företag listade på OMX Stockholm inom segmentet Large Cap. De data analyserades med hjälp av Global Reporting Initiative (GRI) ramverk för hållbarhetsredovising. Resultatet visade att hållbarhetsarbete redovisades mer och med högre kvalité 2013 än 2003, men att det fortfarande finns mer att göra. Aspekter inom ekonomi, miljö och anställningsförhållanden och arbetsvillkor förekom i störst utsträckning, följt av mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. Både vad och hur mycket som redovisades skiljde sig åt mellan de undersökta branscherna. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Legitimitetsteorin, Intressentteorin och imitationsteorierna.

Bakgrund: Rapporter om epidemier, fattigdom, artutrotning är rapporter som vi bemöter dagligen. Som en respons till dessa typer av rapporter har strävan efter hållbar utveckling ökat och påtryckningarna från omvärlden har givit företagen incitament att frivilligt upprätta hållbarhetsredovisningar. Ramverket Global Reporting Initiative (GRI) publicerar riktlinjer och standarder för att förbättra hållbarhetsrapporteringen. GRI har nyligen publicerat G4, deras senaste utgåva av standarder. G4 eftersträvar ytterligare väsentlighet vid upprättning av hållbarhetsredovisningar, företag skall välja att endast redovisa de resultatindikatorer som är väsentliga för dem. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska företag inom dagligvaruhandeln och klädbranschen har implementerat GRI:s senaste riktlinje (G4). Syftet är att få en bättre förståelse av vad företagen anser är väsentligt att hållbarhetsredovisa och om denna väsentlighet har förändrats i takt med GRI:s nya riktlinjer. Vidare vill vi undersöka om det förekommer några branschskillnader om vad som är väsentligt att hållbarhetsredovisa. Metod: Forskningsmetoden i studien grundar sig på en innehållsanalys. Utifrån hållbarhetsredovisningar från utvalda företag verksamma inom dagligvaruhandeln och klädbranschen, har relevant data för att besvara studiens syfte samlats in. För att bearbeta materialet har en kodningsmanual och kodningsschema utformats. För att besvara syftet i studien har empirin tillslut analyserats och återkopplats till valda teorier. Resultat: Empirin visar att implementeringen av GRI:s senaste riktlinje G4 har haft en påverkan på hur företagen hållbarhetsredovisar. Väsentlighetskravet har resulterat i att företagen utökat sin process för att identifiera vilka resultatindikatorer som är väsentliga att redovisa.

In the lead-up to the Johannesburg World Summit on Sustainable Development in 2002, several documents were published by the mining industry declaring the important role that public sustainability reporting had to play in driving sustainable development and pointing to the Global Reporting Initiative???s (GRI) 2002 Sustainability Reporting Guidelines as a suitable vehicle for this. With the aim of finding ways to improve the quantity and quality of public sustainability reporting within the Australian coal mining industry, this study set out to investigate the current sustainability reporting practices of companies involved in the industry. A survey was conducted of the public financial and non-financial reporting practices of all companies with a significant interest in a New South Wales or Queensland coal mine. Three survey cycles were completed covering the 2001, 2002 and 2003 calendar years and the 2001/02, 2002/03 and 2003/04 financial years. The reporting practices were determined both in terms of frequency of report production and contents of reports. A GRI-based content analysis tool was used to measure the amount of sustainability information contained in the company reports. It was found that only around a quarter of companies produced a nonfinancial report and that almost half did not produce any public reports, with the number of unlisted companies publicly reporting particularly low. Whilst a wide range of reporting practices were observed with regard to content, the frequency of Economic, Environmental and Social Performance Indicators in reports was generally found to be low. An investigation of the regulatory reporting requirements on companies was then conducted to determine what sustainability information companies could report with data that they already had at hand. The same GRI-based content analysis tool was used to analyse a variety of regulatory documents. It was found that companies did not publicly disclose a significant amount of the environmental data that they are required to report to regulators. The study also evaluated the reporting capacity of non-reporters and found that, with the exception of Governance Structure and Management Systems elements, large unlisted companies had similar regulatory reporting requirements to listed companies. However, smaller unlisted companies had fewer requirements to report Profile and Economic elements. Finally, the influences of company ownership structure, non-financial reporting status, industrial sector, nationality and participation in voluntary initiatives on sustainability reporting practices were investigated. It was concluded that in order for public sustainability reporting to be a useful tool in driving sustainable development, focus needed to shift from ???best practice??? to ???common practice??? so that a critical mass of reporters is amassed to allow benchmarking of performance.

<p>Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag. Studien kommer att bygga på intervjuer med privata och statliga företag av olika storlekskategorier.</p>

<p>Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer.</p><p>Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras.</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar.</p><p>Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta.</p><p>Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna. Studien visar även att erfarenhet och kunskap om hållbarhetsredovisning har stor betydelse på hur företag redovisar sin intressentanalys. Det framkom av studien att det finns en tydlig skillnad mellan hur noterade bolag och statligt ägda bolag redovisar sin intressentanalys. Noterade bolag tenderar till att redovisa mer av GRI:s riktlinjer i sin intressentanalys. Studien visar även att det skilde sig i hur företagen presenterade intressentanalysen i hålbarhetsredovisningen. De noterade bolagen presenterade generellt intressentanalysen tydligare än de statligt ägda bolagen.</p> / <p>The traditional environmental reporting has past. Sustainability Reporting is further something that is becoming more and more prevalent in the society. Today, various frameworks and guidelines for sustainability reporting appear and are being used by Swedish companies and organizations.</p><p>Stakeholder analysis is a major part of sustainability reporting and the various frameworks advocates what the sustainability report should contain of. If the companies are to follow a specific framework they will get guidelines on what the stakeholder analysis should include but not how it should be presented.</p><p>The aim of this study is to describe and explain how companies, which are represented in the PricewaterhouseCoopers report (2009), present the stakeholder analysis in their sustainability reports. The essay is based on auditing of all the companies’ sustainability reports, to determine how the companies report their stakeholder analysis. To our help we have the developed analytical model. To complement this study, seven intervires were preformed which are of interest in this study.</p><p>The result of the study shows that the interviwed comapnies all follow the framework of GRI, in the determination of what the stakeholder analysis should include.guidelines in different ways. The companies present the guidelines in marixes, tables and some in linear form. The study also shows that experience and knowledge of sustainability reporting is very important in understanding how companies report their stakeholder analysis. It was clear that there is a difference in how public companies compared to the state-owned companies report their stakeholder analysis. Public companies tend to report more of the GRI guidelines of stakeholder analysis in their sustainability reports, but there were also differences in how they present their stakeholder analysis. The study showed that the public companies presented the stakeholder analysis more clearly then the state-owned companies.</p>

<p>Title: Global Reporting Initiative - A comparative study on compliance with the initiative's guidelines between Ericsson and Vattenfall.</p><p>Authors: Peter Leidhammar, Mattias ThorénSupervisor: Bo EnquistExaminer: Margareta BjurkloSeminar Date: 2009-01-14</p><p>Background and problem formulation: The interest and the requirements that stakeholders have for companies sustainability issues are becoming increasingly important. Thus more companies are increasing their work on their sustainability reports. As there are no laws governing how these are to be designed, standards have been created by various organizations that companies voluntarily can follow. Now, after the Swedish government gave them the directive to follow the GRI's guidelines the Swedish public companies have started to follow this trend. The question then stand how much the private companies' sustainability reports differ from state companies and whether this can be traced to the differences in the companies' ownership and their stakeholders picture.</p><p>Objective: The purpose of the paper is:· analyze how the GRI's guidelines are followed by the two organizations· highlight differences between them from a theoretical perspective</p><p>Limitations: This paper is limited to two companies, one company owned by the government and one privately-owned company. The companies are Vattenfall and Ericsson, both report in accordance with the GRI guidelines.</p><p>Methodology: The study is a case study made on the basis of an abductive approach. The empirical collection was done through a qualitative approach in which the two companies’ reports are examined to demonstrate how well they meet the GRI's indicators. Empirical datashows whether they meet, partially m eets or does not meet the GRI's indicators.</p><p>Results and conclusions: The differences between the two companies are not very apparent when only the total numbers of indicators that are fulfilled, partially fulfilled and not fulfilled are presented. It is within each of the areas of GRI that differences are revealed. The study has found that most of the dissimilarities between the companies cannot be derived from thedifferences in the ownership conditions, but from differences in the business operations of each organization and differences in the market for each organization.</p>

<p><p>Medvetenheten om företagens ansvar vad gäller miljö och hållbarhet har ökat och vissa företag redovisar dessa områden utöver den ekonomiska redovisningen. Vårt eget intresse i detta aktuella ämne har varit anledningen till att vi valt att studera dessa miljö- och hållbarhetsredovisningar närmare. Syftet är att undersöka hur utvecklingen för miljö- och hållbarhetsredovisningar sett ut samt att bringa klarhet i varför företagen redovisar miljö och hållbarhet. Företagen som studerats är svenska Statens Järnvägar, SJ, och finska Valtion Rautatiet, VR. Båda är statligt ägda och verkar inom tågbranschen. Genom den kvalitativa metoden har vi studerat företagens miljö-, hållbarhets- och årsredovisningar under åren 2001-2008. Vår dokumentundersökning har visat att både SJ och VR förändrar sin redovisning och går från miljöinformation och miljöredovisning till hållbarhetsredovisning och redovisar idag betydligt fler områden än tidigare. Då företagen redovisar enligt GRI:s riktlinjer G3 ökar jämförbarheten. Kvaliteten ökar hos både SJ och VR under den studerade perioden, främst därför att de båda blir mer utförligare och redovisar fler områden. SJ genomgår den största förändringen då deras miljöinformation inte uppfyllde kvalitetskraven i början av vår undersökning, men då redovisningen sker enligt G3 ökar kvaliteten. Vi har vidare funnit att nöd- och nyttomotivet är anledningarna till varför SJ och VR redovisar miljö och hållbarhet. Utvecklingen har sett olika ut för SJ och VR men de har båda gått från miljö- till hållbarhetsredovisning.</p></p>

<p>The environment is one of the most significant global issues of today and companies and company leaders have realized its increased importance. In order to improve stakeholder relations and company transparency many companies have started to report their environmental performance through the Global Reporting Initiative (GRI) framework. The purpose of our thesis is thus to examine how companies report their environmental performance in accordance with GRI. We examine the reporting by companies during a three year period to see if there has been a change in the way they report. Further, we intend to examine possible differences between the companies’ reporting. The three companies examined in this thesis all use the GRI framework when making their Sustainability Reports. They however report their environmental work differently as they can choose exactly how to report and what kind of information to add to the reports. The diverse information given in the reports complicates a comparison between the companies environmental reporting. Legislation can make comparison between the companies reporting more credible.</p>