Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och hur företag ska hantera detta är oklart. Denna studie fokuserar på förändringen över tid av denna typ av rapport från början på 2000-talet fram till de senast publicerade rapporterna, 2013 och 2014 i stora svenska företag. Vi granskade tre företags hållbarhetsrapporter från olika branscher för att identifiera skillnader och likheter med hjälp av en egen analysmodell. Vi valde vidare att utföra denna undersökning med legitimitetsteorin i åtanke för att få en förståelse för varför företag hållbarhetsrapporterar som de gör. Vi kunde se att två av företagen utvecklades relativt mycket från och med att de började hållbarhetsredovisa fram till de senast upprättade rapporterna och uppvisade allt mer relevant information, medan det tredje företaget, i förhållande till de andra två, redan från början hade hög kvalitet på sina hållbarhetsrapporter och därmed inte utvecklades i samma utsträckning. Vi kom fram till att införandet av GRI har påverkat rapporteringen kring hållbar information och att samhällets ökade förväntningar på företag påverkar rapporteringen. / Sustainability reporting is a relatively new phenomenon and how organizations are supposed to handle this is not quite clear. This study focuses on the shift of this type of reporting from the beginning of the 21th century until the latest published sustainability reports from 2013 and 2014 from big Swedish enterprises. The study includes three different enterprises from three different business areas to examine differences and similarities with our own analysis model. Furthermore we decided to conduct this survey with legitimacy theory in mind to get an understanding of why enterprises report on sustainability the way they do. We found that two of the enterprises evolved considerable and the reports included more relevant information over time, while the third enterprise showed, in relation to the other enterprises, relatively consistent information and reports from the early years to 2014. Our study shows that the introduction of GRI has affected reporting of sustainable information and the enhanced expectations of the community on enterprises also influences reporting. This study is conducted in Swedish.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera vad företag inom den privata sektorn har för uttalade motiv till att hållbarhetsredovisa. Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika företag verkande inom olika branscher. Intervjuerna hade alla en intervjumall som utgångspunkt vid intervjun. Empirin har kommit oss tillhanda från intervjuer med elva företag. Fem telefonintervjuer genomförda med Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup och Fritidsresor. Även sex intervjuer genomförda på plats, dessa företag var Handelsbanken, Bring, EY, Folksam, JM och Fabege. Empiri: Resultatet visade att de främsta motiven till att privata företag valde att hållbarhetsredovisa var för att visa transparens gentemot dess intressenter, långsiktigheten vad gäller framtida generationer och företagets affärsnytta, samt att det för vissa upplevdes som ett krav. Slutsats: Beroende på hållbarhetsredovisningens omfattning och frekvens i företagen drog vi slutsatsen att det fanns ett klart samband mellan dessa och företagets motivation. De företag som etablerat arbetet mer i affärsverksamheten visade tendens till att se arbetet som långsiktigt, medan företag med ett mindre strukturerat arbete mer upplevde det som ett krav. Att visa transparent till intressenterna var även det ett viktigt motiv för företagen att hållbarhetsredovisa. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what companies in the private sector has stated for reasons for sustainability reporting. Methods: In this study we have applied a qualitative research method and used semi-structured interviews with different companies, operating in various industries. All the interviews used an interview guide for the interview. The empirical research has been collected by interviews with eleven companies. Five interviews conducted by phone with Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup and Fritidsresor. Six interviews were conducted at each companies headquarter. These companies were Handelsbanken, Bring, EY, Folksam, JM and Fabege. Empirics: The result shows that the primary motivations for private companies to do sustainability reporting were to show transparency towards their stakeholders, look in a long-term perspective in terms of future generations and business benefit and that some felt that they were forced. Conclusion: Depending on the extent on sustainability reporting and its frequency in the companies there was a clear correlation between these and their motivation. The companies that had establish the work more in the business tended to see the work as a long-term, while companies with a less structured work saw it as a forced work. To show transparent to stakeholders was also an important reason for companies to work with a sustainability report.

No description available.

A prática de divulgar relatórios de sustentabilidade tem se tornando comum em organizações por todo o mundo; em especial no Brasil, há uma forte tendência de crescimento na adoção desta prática. O objetivo deste trabalho foi identificar porque as organizações reportam e os aspectos positivos e negativos no modelo de reporte de sustentabilidade proposto pela Global Reporting Initiative (GRI), na opinião dos funcionários apontados nos relatórios de sustentabilidade como responsáveis por eles; estas informações são importantes porque poucas pesquisas investigam os relatórios de sustentabilidade a partir deste ponto de vista e porque oferece à GRI pontos específicos a serem melhorados. A pesquisa foi realizada por meio da análise de conteúdo, sem a utilização de softwares específicos para o método, das respostas dos funcionários de 27 empresas às questões: Por que elaborar relatório de sustentabilidade? Quais aspectos positivos você identifica no modelo de reporte proposto pela GRI? e quais os negativos? Como resultado, foram obtidas sete categorias sobre por que as organizações emitem relatório de sustentabilidade: apoiar a gestão, acompanhar o mercado, prestar contas, contribuir com outras empresas, abertura do capital, relacionamento com stakeholders e melhorar a imagem da empresa. As categorias de aspectos positivos identificadas foram: melhora a gestão da empresa, proporciona uma ferramenta de marketing, o guia proposto para a elaboração do relatório, possibilidade de legitimação e auxilia no benchmarking. E as categorias de aspectos negativos: dificuldades no processo proposto, dificuldades internas, modelo do relatório final, avaliação dos relatórios, visão externa dos relatórios, indicadores, utilização do relatório como ferramenta de marketing e foco em grandes empresas. Como conclusão, verificou-se que as empresas encontram nas diretrizes da GRI mais do que um modelo de reporte, chegando a representar uma ferramenta de gestão da sustentabilidade; porém, os aspectos negativos identificados colocam em risco a eficácia do projeto de reporte, principalmente devido ao excesso de flexibilidade dos relatórios, o que permite a emissão de diversos formatos de relatórios, muitos dos quais pouco objetivos e com chance de conter informações não confiáveis. Sugerem-se então algumas propostas de melhorias, entre elas a definição de um quadro-resumo que forneça ao leitor uma visão global do desempenho da organização em sustentabilidade, a definição de um modelo específico de relatório final e o desenvolvimento de um novo padrão de classificação dos relatórios. / The practice of disclosing sustainability reporting is becoming common in organizations throughout the world; especially in Brazil, there is a strong upward trend in the adoption of this practice. The objective of this study was to identify positive and negative aspects in the framework for sustainability reporting proposed by the Global Reporting Initiative (GRI), according to the opinion of the staff responsible for the report; this information is important because few studies investigate the sustainability reports from this point of view and because it offers to GRI specific points to be improved. Held data collection by means of open questions that evaluated: why report sustainability reports; positive aspects in the guidelines; and negative aspects of the proposed guidelines. The investigation of responses obtained was through content analysis, using an exploratory qualitative approach. As a result, there are seven categories on why organizations issue a sustainability report: management support, market monitoring, accountability, contribute to other companies, going public, stakeholder relations and improve the company\'s image. The categories of positive aspects are: improved management of the company, provides a marketing tool, the proposed method for preparing the report tab, possibility of legitimation and helps in benchmarking. And the categories of negative aspects: difficulties in the proposed process, internal difficulties, model of the final report, evaluation reports, external view of the reports, indicators, use the report as a marketing tool and focus on large companies. In conclusion, it was found that companies encounter on the GRI guidelines more than one reporting model, came to represent a management tool for sustainability; However, the negative aspects identified jeopardize the effectiveness of the project reporting, mainly due to excessive flexibility of reporting, which allows the issuance of various types of reports, many of which little goals and likely to contain unreliable information. Then are suggested some proposals for improvements, including propose a summary table that provides the reader with an overview of the organization\'s performance in sustainability, propose a specific model of the final report and develop a new standard for classification od reports.

This thesis deals with comparing CSR activities of two selected Slovak banks. Theoretical part presents definition of CSR and explanation of the concept. It also describes various options for measurement, evaluation and reporting of Corporate Social Responsibility, where most attention is focused on the Reporting of Sustainable development according to GRI Guidelines. In the practical part, the comparison of the reporting of both banks is made, according to AIM model. Then, it continues with comparison of CSR activities of banks, based on GRI indicators. The last part of thesis consists of proposals for settlement of differences between banks and proposals, which could lead to greater efficiency in the field of CSR in the future.

Titel: Hållbarhetsredovisning-Implementeringsproblematik kring GRI G4 Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annelie Backlund och Urban Molander Examinator: Tom Karlsson Handledare: Ola Nilsson Instutition: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Examensarbete i företagsekonomi 15hp Syfte: Studiens syfte är att uppnå en fördjupad förståelse kring problematiken rörande implementeringsprocessen vid implementering av hållbarhetsredovisning enligt GRI:s G4 riktlinjer. Metod: För studien valdes en deduktiv ansats av kvalitativ karaktär. En fallstudie av ett företag inom byggsektorn har utförts i form av intervjuer. Analysen gjordes utifrån tre kriterier sammansatta i en modell för att studera en implementeringsprocess. Resultat och slutsats: Ur Top-Down perspektivet anses GRI:s riktlinjer inte tillräckligt tydliga samt svåra att ta till sig och tolkningen anses som nödvändigt för att riktlinjerna ska fungera i verksamheten. Det fanns inte tillräckligt med resurser främst i form av tid och tidigare redovisningssystem var för dåliga vilket ledde till att det inte gick att rapportera alla utvalda indikatorer. Organisationen som helhet var inte delaktiga vid implementeringen vilket påverkade processen negativt. Ur Bottom-Up perspektivet anses GRI:s riktlinjer som överlag tydliga. Tolkningen var svår att utföra men utfördes för att kunna applicera riktlinjerna i verksamheten. Det är nödvändigt med tillräckliga resurser vilket upplevdes som en brist då det främst var ont om tid. Det saknades tillräckligt bra informationsdatasystem vilket påverkade implementeringsprocessen negativt och framförallt behövdes det fler individer delaktiga i processen. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrar med ytterligare en dimension kring implementering av hållbarhetsredovisning utifrån två olika perspektiv. Detta kompletterar litteraturen och ger praktiska implikationer genom att lyfta fram problematiken vilket är av intresse för de företag som ska implementera GRI G4 i sin verksamhet. Detta är särskilt aktuellt i och med det nya EU-direktivet om att företag av en viss storlek måste hållbarhetsredovisa samt att GRI:s tidigare versioner ersatts av den nu aktuella G4. Förslag till fortsatt forskning: Med tanke på det resultat som framkommit i vår studie gällande att det var för få involverade i processen med att implementera och arbeta med hållbarhetsredovisning har vi som förslag till vidare forskning att titta på hur involverade olika funktioner inom organisationer är i hållbarhetsredovisningen. Det skulle även vara intressant att undersöka om implementeringsprocessen skiljer sig från bransch till bransch och att göra en studie med ett ett större antal fallföretag. Nyckelord: Sustainability, Implementation, GRI, CSR, Construction / Title: Sustainability Reporting – Implementation difficulty aspects with GRI G4 Level: G2E, Bachelor thesis in Business and Administration Authors: Annelie Backlund and Urban Molander Examinator: Tom Karlsson Tutor: Ola Nilsson Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Course: 16VT-2FE93E-Degree Project in Business Administration (Bachelor) Purpose: The purpose of the study was to gain a deeper understanding about occuring problems during the implementation process of sustainability reporting in accordance with GRI G4. Method: A qualitative, deductive approach was outlined for the thesis. A case study on a company within the construction industry was performed, and semi structured interviews was performed. The material was subjected to analysis utilizing a implementation matrix consisting of three criterias in a model designed to study the implementation process. Results and Conclusion: According to the Top-Down perspective, the GRI guidelines are considered a bit unclear and difficult to adjust to, which leads to the necessity to interpret the guidelines to make it work in practice. There was not enough resources, especially time, allocated and the information data system at hand was not adequate enough to manage all the data needed for the choosen indicators. The organisation as a whole was not fully engaged during the implementation, which negatively affected the process. According to the Bottom-Up perspective, the GRI guidelines are over all clear. Interpretations of the guidelines were difficult to manage, but necessary in order to be able to gain applicability throughout the organisation. The necessity of sufficient resources allocated suffered from the lack of time out in the organisation. The lack of updated information data system had a negative impact on the implementation process, and above all more people needed to take part in the process. Contribution: The study contributes with an additional dimension, from the two perspectives point of view, for the implementation of sustainability reporting. This add insights to the litterature and give practical notions by high-lighting implementation issues, which companies about to implement GRI G4 in their reporting could benefit from. This is currently on the agenda since the EU directive that will force companies above a certain size to perform sustainability reporting will be ratified later this year. It is also of interest since all sustainability reports following GRI guidelines needs to follow the current G4 version from now on. Suggestion for further studies: With the results that have emerged from our study in mind, too few involved in the implementation process and the practical work with the sustainability reporting, we suggest that future studies could cover how involved different departments are when it comes to sustainability reporting. It would also be of interest to study if the implementation process differs between different industries, as well as widen the horizon with a study covering more companies and case studies. Keywords: Sustainability, Implementation, GRI, CSR, Construction

Denna uppsats berör hållbar utveckling och framförallt företags redovisning av detta externt. Begreppet nämndes första gången av Brundtlandkommissionen, vilken skapades av FN år 1983, och definieras som ”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”. Miljöredovisning var det som först vann acceptans hos företagen, men idag rapporteras även ekonomiskt och socialt ansvar.Vår studie har främst fokuserats kring frågan om det finns någon skillnad i vad olika branscher väljer att presentera i sina hållbarhetsredovisningar samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Dessa frågor har sitt ursprung i att kritik riktats emot att rapporteringen är frivillig, eftersom detta leder till att företagen fritt kan välja innehåll i hållbarhetsredovisningen. För de som väljer att rapportera finns dock ett allmänt erkänt regelverk, Global Reporting Initiative (GRI). Trots detta finns ännu tveksamheter kring jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsrapporter.Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur GRI efterföljs inom olika branscher, för att se hur väl dessa hållbarhetsredovisningar går att jämföra. Vi har dessutom som delsyfte att kunna uttala oss om lagstiftning krävs för att uppnå jämförbarhet eller om frivilliga riktlinjer kan anses tillräckliga.Vår studie har avgränsats till företag inom industri-, försäljnings- och telefonibranschen som tillämpar GRI. Endast hållbarhetsredovisningar från 2005 har granskats, detta vad gäller socialt ansvar och miljö medan ekonomisk information har utelämnats.Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt synsätt och med en kvalitativ ansats, detta för att vi önskat tolka och skapa en djupare förståelse för den problematik som har undersökts. Dessutom har vi använt oss av induktion för att dra slutsatser, då vi till största del utgått från empirin för att göra nya upptäckter.Vårt empiriska material har framförallt inhämtats genom en granskning av hållbarhetsredovisningar från sex olika företag; SKF och Atlas Copco, IKEA och H&M samt Ericsson och TeliaSonera. Utöver detta har vi insamlat intervjumaterial från industri och försäljningsföretagen. Tyvärr kunde varken Ericsson eller TeliaSonera ställa upp på en intervju.Det empiriska underlaget blev därefter föremål för en analys av företagen inom branscherna och därefter jämfördes branscherna även med varandra. Slutligen diskuterades tänkbara orsaker bakom dessa skillnader.Slutsatserna av detta blev att försäljningsbranschen skiljer sig från övriga branscher genom att fokusera på andra sociala och miljömässiga områden. Dessa företag lägger nämligen störst fokus på leverantörer samt på de huvudsakliga material som företagen använder; trä respektive bomull. Orsaken till detta tror vi är att intressenterna ställer helt andra krav på IKEA och H&M, eftersom dessa företag uppmärksammats i fler skandaler gällande just dessa områden.Vad gäller jämförbarheten har vi dragit slutsatsen att denna är låg, främst på grund av att skilda företag använder sig av GRI i olika utsträckning. Därför anser vi att en förändring är på sin plats och som förslag ger vi att GRI bör ställa större krav på sina användare. Främst tänker vi då på upplysningskrav gällande den nivå det aktuella företaget valt att lägga sig på. / Uppsatsnivå: C

<p>Hållbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga samt sociala frågor för att nå en mer hållbar utveckling. Trots att det inte finns någon lag som tvingar företag till att upprätta hållbarhetsredovisningar, väljer många företag att göra det ändå. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda på vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag väljer att upprätta en sådan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville även ta reda på i vilken utsträckning företagen själva anser att de följer GRI: s riktlinjer, då de etablerats som en praxis för hur hållbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera några skillnader mellan två olika kategorier av företag. Kategorierna vi valde att studera var företag som har blivit prisbelönade av FAR SRS år 2006 eller 2007, samt företag som inte har blivit det. Varje kategori innehöll tre stycken företag vardera. Vi använde oss utav en kvalitativ ansats (metod) och även en deduktiv sådan. Därför utgick vi från teori i ämnet, för att se om den överensstämde med verkligheten. Teorin hittade vi främst i bokverk som vi lånade på biblioteket. När väl teorierna var insamlade tog vi kontakt med de företag vi valde ut att undersöka. Därefter genomförde vi en intervju med vartdera företaget och försökte sedan analysera våra resultat utifrån våra insamlade teorier. Vi kom fram till slutsatserna att teorierna stämde relativt väl och att det finns flera olika motiv för företag att upprätta hållbarhetsredovisningar. Det motiv som var gemensamt för alla företag i vår studie var intressenterna, och kunderna ansågs vara den viktigaste intressenten. Vi kom även fram till att det fanns fler, mer individuella motiv, men dessa var av en generell karaktär. Studien visade även att det fanns ett marknadsföringsmotiv med i bilden. Dock fungerade det mer som ett indirekt motiv för dem. Inga av företagen ansåg att de följde GRI: s riktlinjer fullt ut, men de prisbelönade företagen, med undantag för ett icke prisbelönat, ansåg att de följde dem i en större utsträckning.</p>

No description available.

<p>Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.</p><p>I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar. I uppsatsens empiriavsnitt har intervjuer gjorts med tre privata aktiebolag och tre statligt ägda bolag. Dessa är verksamma i vitt skilda branscher och ger därför en bild av hållbarhetsredovisningen ur olika perspektiv.</p><p>Undersökningen visar att hållbarhetsredovisningen fungerar som en kommunikationskanal till intressenterna. Det är en redovisning av ett antal miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som företagen själva kan välja ut. Hur den ser ut och vilka aspekter som tas upp varierar beroende på företagens verksamhet samt deras syn på syftet med hållbarhetsredovisningen. Företagen i denna undersökning redovisar hållbarheten dels för att tillfredställa intressenternas informationsbehov, och dels för att öka sin legitimitet hos intressenter och allmänhet. Hållbarhetsredovisningen är också ett sätt att marknadsföra sig, företagen är måna om att visa upp sitt miljötänkande och sitt sociala ansvarstagande. Fler och fler företag redovisar hållbarheten i enlighet med GRI:s riktlinjer. På det hela taget är företagen i undersökningen nöjda med denna utveckling då de finner riktlinjerna användbara, samt att detta ökar jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsredovisningar.</p><p> </p>