No description available.

<p>Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) är ett förbisett område. Det är viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där elva artiklar bearbetades och analyserades utifrån problemområdet. Resultat och Konklusion: När patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förändrades det dagliga livet för dem. Patienterna upplevde både positiva och negativa effekter av att nutrieras i hemmet. Det positiva med behandlingarna var enligt patienterna att de blev välnutrierade och att behandlingen räddade deras liv. Det negativa med behandlingarna var att de kunde ge fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Trots de negativa effekterna upplevde patienterna att de positiva effekterna av behandlingen övervägde de negativa. Implikation: Det finns behov av ytterligare forskning inom området för att sjuksköterskor ska få bättre kunskap om patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi och PN.</p>

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) är ett förbisett område. Det är viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där elva artiklar bearbetades och analyserades utifrån problemområdet. Resultat och Konklusion: När patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förändrades det dagliga livet för dem. Patienterna upplevde både positiva och negativa effekter av att nutrieras i hemmet. Det positiva med behandlingarna var enligt patienterna att de blev välnutrierade och att behandlingen räddade deras liv. Det negativa med behandlingarna var att de kunde ge fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Trots de negativa effekterna upplevde patienterna att de positiva effekterna av behandlingen övervägde de negativa. Implikation: Det finns behov av ytterligare forskning inom området för att sjuksköterskor ska få bättre kunskap om patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi och PN.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse. Både patienter och anhöriga upplever ett utanförskap och begränsningar i det dagliga livet till exempel i samband med semester, att äta ute, fira födelsedagar och andra sociala tillställningar. Hos både patienter och anhöriga förekommer ambivalenta känslor som till exempel samtida känslor av lättnad, tacksamhet, frustration och ilska över gastrostomibehandlingen.Slutsatser: Vid en gastrostomibehandling påverkas hela familjen. En gastrostomibehandlingen kan medföra känslor av utanförskap och saknad av det sociala livet, samt ambivalenta känslor över behandlingen. Det är önskvärt att sjuksköterskan förutom att ge adekvat information, stöd och ha ett övergripande ansvar för patienterna, stödjer familjen genom att lyfta fram föreställningar som finns i familjen angående behandlingen. Exempelvis genom att använda hälsostödjande samtal som metod.

Behandling med enteral nutrition erbjuds de patienter som har tugg- och sväljsvårigheter främst av neurologiska orsaker. Behandling kan därför ske med nasogastrisk eller gastrostomisk sond. Gastrostomisk sond väljs då behandlingen planeras vara ett långvarigt alternativ. Forskning visar att enteral nutrition medför ökat oberoende och lättnad över att inte behöva vara orolig över sitt näringsintag. Sociala tillfällen som inkluderar mat och dryck upplevs dock som svåra. Det saknas tillräcklig uppföljning av hur behandlingen fungerar för dessa patienter i det dagliga livet, vilket kan medföra att patientens nutritionsbehov inte ses över.Syftet är att beskriva patienters upplevelser av behandling med enteral. Åtta personer med enteral nutrition har intervjuats och analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att upplevelsen av att inte kunna äta normalt skiljer sig åt beroende på patienternas utgångsläge, att förskrivningen av material har förbättrats sedan SÄRNÄR- teamet tagit över, men distributionen är däremot bristfällig. Vidare visar studien att information oftast är tillräcklig på specialistenheten, men sämre om patienten vårdas på annan enhet än den som är specialiserade på enteral nutrition. Att vänja sig vid nackdelar och se fördelar med enteral nutrition framkommer som betydelsefullt för dessa patienter och är avgörande för att gå vidare i livet. Patienterna upplever att omgivningen inte förstår deras situation. På grund av att inte kunna äta normalt saknar dessa patienter den sociala samvaron i samband med matsituationen och upplever ett utanförskap. Genom att patienters egna berättelser och livshistoria förs fram, kan det bidra till att utveckla och förbättra vården av enteral nutrition. Vår förhoppning är att resultatet från denna studie ska komma till nytta för SÄRNÄR – teamet i deras arbete med att följa upp patienter med enteral nutrition. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 år i Sverige. Syftet var även att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 år med gastrostomi i Sverige. Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkätundersökning. Enkäterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i något av följande nätverk: Nätverket för habiliteringssjuksköterskor, Nätverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller Nätverket för nutritionssjuksköterskor. Resultat. Det upplevdes att granulombesvären var varierande och berodde på barnets övriga hälsa. 52% uppskattade att barnen utvecklade granulom inom två månader efter inläggning av gastrostomin. 34% av deltagarna uppskattade att ca 25% av barn och ungdomar med gastrostomier utvecklar granulom. 46% använde en kombination av lapis och kortisonsalva som behandlingsmetod vid granulom. Slutsats. De behandlingar som idag används för granulom är lapis och kortisonsalva, dessa används av många i kombination med varandra och verkar ha ett gott resultat. Sjuksköterskors kunskap inom området är brett och många har en gemensam åsikt om att granulombildning ofta har ett samband med patientens övriga hälsa. / Aim. The aim of the study was to investigate the occurrence and treatment of granulomas in children and adolescents under the age of 18 with gastrostomy in Sweden. The aim was also to investigate nurses knowledge of granulomatreatment in children and adolescents under the age of 18 with gastrostomy in Sweden. Methods. The design was of quantitative method by questionnaire. A questionnaire was sent to nurses who work in Sweden and are included in one of the following networks: Network for rehabilitation nurses, Network for rehabilitation nurses in nutrition and / or Network for nutrition nurses. Results. The severity of granuloma varied, depending on the child's general health. 52% estimated that the children developed granulomas within two months after insertion of the gastrostomy. 34% of respondents estimated that about 25% of children and adolescents with gastrostomier develop granulomas.46% used a combination of lapis and cortisone ointment as a treatment for granuloma. Conclusion.The treatments currently used for granulomas is lapis and cortisone ointment, these are used by many in combination with each other and seem to have a good result. Nurses' knowledge in the field is extensive and many have a common view that granuloma formation is often linked to the patients general health.

Background: Enteral nutrition is artificial nutrition, which is delivered via a tube to the gastrointestinal tract when the ability to eat is reduced. Previous research shows that both relatives and nurses think that enteral nutrition can enable continued life, but they also emphasize that it can limit everyday life. According to nurses, good knowledge about enteral nutrition and how it should be administered is needed to provide adequate care to patients. Relatives can get bad conscience if they go to social events by themselves when the family member refrain because the events often include meals. Enteral nutrition can take up the relatives everyday life and it can lead to that their previous lifestyle change and less time for themselves and their own hobbies. Aim: To describe women's experiences of being dependent on enteral nutrition. Method: A qualitative, manifest content analysis with an inductive approach. Result: It was found that well-being could be experienced and that support and good relationships were important in everyday life. The women´s relationship to food could change and they could experience limitations in everyday life and suffering. Conclusion: It was found that a joy of life could be experienced, simultaneously it was a challenge to live with enteral nutrition. / Bakgrund: Enteral nutrition är konstgjord näring som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen när förmågan att äta blivit nedsatt. Tidigare forskning visar att både anhöriga och sjuksköterskor anser att enteral nutrition kan möjliggöra fortsatt liv, dock framhäver de att den kan begränsa vardagen. Enligt sjuksköterskor kan det behövas goda kunskaper om enteral nutrition och hur den ska administreras för att kunna ge patienter adekvat vård. Anhöriga kan få dåligt samvete om de går själva till sociala evenemang när familjemedlemmen avstår på grund av att de ofta innefattar måltider. De anhörigas tidigare livsstil kan förändras och det kan leda till mindre tid till sig själva och sina fritidsintressen, då dagarna planeras utefter enterala nutritionen. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att vara beroende av enteral nutrition. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet att ett välbefinnande kunde upplevas och att stöd och goda relationer var viktiga i vardagen för kvinnorna. Kvinnorna fick en förändrad relation till mat och de kunde uppleva begränsningar i vardagen och ett lidande. Slutsats: Det konstaterades att livsglädje kunde upplevas, samtidigt som det var en prövning att leva med enteral nutrition.