This is a study about how one-year-old Swedish-learning infants presumably use probabilistic information, such as prosody and phonotactic regularity, in segmentation of speech. The variables studied were the Swedish tonal word accents I &amp; II and the distributional regularities of within-word and between-word consonant clusters in Swedish infant-directed speech. The results – which were not as clear-cut as the results obtained in earlier experiments on English-learning infants – suggest that 12-month old Swedish infants might be sensitive to prosodic cues to word boundaries: in experiment 1, altering the phonotactics of the stimuli reversed the infants’ preference for word accent types. However this was not confirmed in experiment 2, instead there was a general preference for listening at the accent II words. The results also suggest that 12-month old Swedish infants might not use phonotactic cues to word boundaries to the extent as expected: in experiment 1 and 2, altering the word accent types did not reverse the infants’ preference for phonotactics. Instead, both in experiment 1 and 2, there was a general preference for listening at the within-word stimuli. When compared with earlier research these findings indicate that infants, besides being able to integrate multiple statistical cues to word boundaries, might early in life be assisted by pattern-recognition in speech segmentation. / <p>Eeva Klintfors är född Koponen.</p>

Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språklig medvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder i årskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnens arbetsminne. Två typer av test användes: UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, ett standardiserat test av psykolingvistiska färdigheter. Resultaten visar att det finns ett klart samband mellan fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen i förskolan och elevernas språkliga medvetenhet i grundskolan. Vidare visar resultaten att även om minnesträningen i Bornholmsmodellen inte direkt påverkat resultaten vid ITPA, så finns det ett starkt samband mellan minnestestet i ITPA och elevernas prestation vid UMESOL.

Det huvudsakliga syftet med vår studie var att undersöka hur språklig medvetenhet kan främjas i förskolan. Studien har genomförts med 14 barn ålder 1-3 år samt tre pedagoger på en förskola i en mindre tätort. Undersökningen har genomförts med observation med hjälp av videokamera under två dagar på en förskola. Resultatet av vår studie visar betydelsen av pedagogens förhållningssätt till barnens språkutveckling. De var delaktiga och engagerade i barnens vardag och visade stort intresse för deras tankar och idéer. Pedagogerna var tydliga i sin pedagogroll och utmanade och uppmuntrade barnen. De använde sig av leken för att stimulera språket på ett lustfullt sätt i verksamheten. I vår undersökning stärks vår hypotes om vikten av att fånga de naturliga samtal och samspel som uppkommer i vardagen. Många gånger blev spontana händelser betydelsefulla för barnen. Det vi fann som extra intressant i vår studie var de situationer då barnen lärde av varandra.

This essay investigates postfeminist discourses in women’s magazines with the use of Fairclough’s (2014) critical discourse analysis (CDA). Additionally, it presents consumers’ perceptions of women’s magazines in order to explore how women’s magazines might influence readers’ constructions of identity. Postfeminism is mainly defined by Gill (2007, 2009) and McRobbie (2004) as an idea of feminism and antifeminism combined with the use of neoliberal views. Previous research conducted between 1990 and 2009 has stated that women’s magazines follow a postfeminist discourse and therefore give a contradictory message to their readers, emphasising the importance of individuality and empowerment as well as promoting a traditional feminine image. The magazines analysed in this essay were the January 2016 issue of Elle Magazine US and the February 2016 issue of Elle Magazine UK. The magazines follow a postfeminist discourse, and it is constructed with the use of wording and modality. To complement the CDA, an interview with a target group of women’s magazine readers was conducted. Findings indicate that the magazines both largely follow a postfeminist discourse, constructed through the use of rhetorical features such as wording and modality, and readers believe magazines affect their identity construction negatively. The article is concluded with a discussion on what the aim of a postfeminist discourse is.

No description available.

No description available.

This essay will examine fourteen selected clips of double entendres, also referred to as sexual innuendoes, from English-speaking films and TV-shows between the 1960s/1970s and 2010s. The aim was to determine whether the double entendres’ linguistic similarities and differences could be connected to generational differences and/or cultural differences between the United Kingdom and the United States. The linguistic focus of this study is mainly semantics and pragmatics. It includes the semantic aspects of meaning, ambiguity and puns in terms of homonyms, homophones, homographs, polysemes, oronyms, metaphors and, the pragmatic aspects regarding the generation and recovery of implicatures by audiences. The results have shown that many of the double entendres’ similarities are connected to linguistic aspects. For instance, both semantic meaning and pragmatics aspects, such as context, influence the double entendres. However, the result reveals differences in the double entendres’ degree of explicitness; such differences may be connected to generational changes and cultural variation. The study has also indicated that the usage of double entendres as a comedic device has become outmoded and, in some cases, politically inappropriate due to changes in the social climate.

Det ryska aspektsystemet är ett brett och mångfasetterat område som är svårt att lära sig för den som inte har något liknande i sitt modersmål. Det ryska utbildningsministeriet har utarbetat riktlinjer för vilket grammatiskt innehåll som ska finnas på olika nivåer. I denna uppsats återges riktlinjerna om aspektsystemet för de två första nivåerna, den elementära och basnivån. Förutom de riktlinjerna, refereras olika metodiska rekommendationer om innehåll och struktur för undervisningen om aspektsystemet. Syftet med denna uppsats är att analysera två läroböcker i ryska för nybörjare i jämförelse med riktlinjerna och rekommendationerna.   I de metodiska rekommendationerna för hur undervisningen om aspektsystemet ska struktureras finns några grundläggande råd. För det första att studenterna initialt behöver få en översiktlig bild av aspektsystemet. Med förståelsen att det finns mer som inte tas upp just nu kan sedan fördjupningar utföras del för del i det grammatiska materialet. För det andra att undervisningen om aspektsystemet ska bedrivas löpande i takt med andra delar i det ryska språket som samverkar med aspekterna, till exempel tempus, modalitet och verbens lexikala betydelser. För det tredje att gå igenom nya grammatiska fenomen med känd vokabulär för att studenterna ska kunna fånga upp de nyanser i betydelsen och användningen som är knutet till aspekterna.   De två analyserade läroböckerna skiljer sig till upplägget. Författarna till Møde i Petersborg har eftersträvat att presentera hela den grundläggande grammatiken.  I analysen framkom det även att det grammatiska innehållet i läroboken i hög grad överensstämmer med det som är framtaget i riktlinjerna. Det sätt på vilket det grammatiska materialet presenteras, samstämmer också till stor del med rekommendationerna. Författarna till Beginner's Russian har haft målsättningen att minimera det grammatiska innehållet för att undvika strukturer som inte är absolut nödvändiga på nybörjarnivån. Följden av det begränsade grammatiska materialet blir att läroboken bara i liten grad motsvarar innehållet i riktlinjerna. Läroboken Beginner's Russian samstämmer inte heller med rekommendationerna om innehåll och struktur i samma utsträckning som Møde i Petersborg. En svaghet hos båda läroböckerna i förhållande till rekommendationerna är att nästan bara ny vokabulär har används vid den huvudsakliga genomgången av aspektsystemet.

No description available.

There is a great prevalence of English in Swedish society, education as well as the research community. Recently, Stockholm University has revised its language policy in order to promote parallel use of Swedish and English. With this background, the current thesis aims to survey the linguistic landscape of Stockholm University in order to find out if there are any patterns that can be observed within it. Some inspiration was drawn from previous research into linguistic landscapes. The main discussion points of the current thesis are the linguistic landscape of Stockholm University, the relation between top-down and bottom-up signs as well as the relation between language use and language policy in light of the data gathered. In order to analyse and discuss this, data was gathered on two separate occasions in the form of signs placed into different categories. The first set of data was gathered in February and March of 2013 and the second set of data was gathered in October of 2015. There are visible patterns in the data, especially when making comparisons over time. Generally, Swedish is the most prevalent language in the linguistic landscape of Stockholm University, the lowest instance being just over 70%, but this prevalence shows a small decrease along with an increase in English and mixed language items going from 2013 to 2015. Also, mixed and English items are more common in bottom-up signs than they are in top-down signs. These English and mixed signs also increase or decrease locally from 2013 to 2015. There was also a local anomaly in that there was one area with a majority of bottom-up signs when the other areas had a majority of top-down signs. Given that this survey was explorative in its nature, it is difficult to draw many firm conclusions based upon the discussion points. However, it appears that there is a difference between language practices and the language policy documents at Stockholm University. The communications policy appears more close to reality however. Swedish also appears to be the language associated with power at said university.