This study investigates how student motivation is affected by gamification and whether gamification can make English as a subject more accessible for Swedish students learning English as a foreign language (EFL) or not. Data was gathered through interviews with five teachers and analyzed through a sociocultural perspective. In the interviews, the participating teachers were asked how gamified strategies affected their students' motivation, intrinsically and extrinsically. The results indicate that there is a correlation between motivational gain and gamification. It shows that the effect of motivating students extrinsically through gamification leads them to become more engaged in their work. The results further show that it was the participants' perception that students were mostly affected by extrinsic motivation when a reward could be obtained in an activity. In terms of intrinsic motivation, the result suggests that the primary source of intrinsic motivation through gamified learning comes from the concept of fun. If something is fun, it makes you want to do it. The study also shows that English as a subject can become more accessible and depends on the teachers' ability to successfully insert gamification elements into an already working teaching environment.

No description available.

The purpose of this paper was to examine what types of feedback, both local/global and direct/indirect corrective written feedback (CWF), teachers gave on students’ compositions. Six teachers, three from China and three from Sweden, took part in the study. The feedback given on the compositions was also compared with teachers’ approaches and preferences towards corrective written feedback to see if there were any similarities and differences in how they used CWF. A qualitative approach was used in the analysis of the data from the students’ compositions, as well as using semi-structured interviews to see if their approaches and preferences matched the teachers’ teaching practices. The overall results of the study concluded that both the Swedish and Chinese teachers focused their error corrections mostly on local errors. The Swedish teachers also made an overall higher percentage of total error corrections than the Chinese teachers. The Chinese teachers marked more global errors than the Swedish teachers, whereas the Swedish teachers marked more local errors. When comparing these results to the six teachers’ approaches and preferences, the Swedish teachers’ answers matched more the written CWF they gave on the students’ compositions than the Chinese teachers. This, therefore, shows that the Swedish teachers have an overall broader understanding of their own use of CWF in terms of their approaches and preferences and the feedback they give on students’ compositions. / Syftet med denna fallstudie var att undersöka vilka typer av feedback, både lokal/global och direkt/indirekt korrektiv skriftlig feedback (corrective written feedback, CWF) sex lärare, varav tre från Kina och tre från Sverige, gav på elevers arbeten. Detta jämfördes också med deras tillvägagångssätt och preferenser för korrektiv skriftlig feedback för att se om det fanns några likheter och skillnader i hur de använde CWF. En kvalitativ metod användes i analysen av datan, likväl som semi-strukturerade intervjuer för att se om deras tillvägagångssätt och preferenser överensstämde med deras undervisningspraxis. Resultaten av studien visade att både de svenska och kinesiska lärarna la mest fokus på lokala misstag i sina CWF rättningar. De svenska lärarna hade en högre procentsats av de totala rättningarna av studentarbeten än de kinesiska lärarna. De kinesiska lärarna rättade fler globala misstag än de svenska lärarna, medan de svenska lärarna rättade fler lokala misstag. I jämförelse med dessa resultat och deras tillvägagångssätt och preferenser ser man att de svenska lärarnas svar stämde mer överens med deras skriftliga CWF på studenternas arbeten än de kinesiska lärarnas svar. Detta visar att de svenska lärarna har en mer övergripande förståelse för användandet av CWF i förhållande till deras tillvägagångssätt och preferenser.

Det blir allt vanligare att företag som är verksamma inom teknik och tillverkning använder sig av digitala skrivhjälpmedel för sin textproduktion. I denna uppsats undersöker jag hur det digitala skribentstödet Acrolinx används i två olika företag för produktion av teknisk dokumentation. Båda företagen har utvecklat företagsspecifika varianter av det språkbruk som kallas ”controlled language”, CL, som de använder för teknisk dokumentation, och som Acrolinx används för att upprätthålla. De typiska särdragen för ett CL utgörs av begränsningar avseende lexikon, grammatik och stil, vilket beskrivs exempelvis av Nyberg, Mitamura och Huisen (2003). Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur Acrolinx används i praktiken och hur det påverkar skribenternas arbete. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer samt genom en enkätundersökning bland tekniska informatörer som använder Acrolinx. Resultatet tyder på att ett enhetligt språkbruk som medel för informationsöverföring och en konsekvent terminologi är det huvudsakliga motivet till användningen av Acrolinx. Resultatet visar vidare att Acrolinx fungerar som ett skribentstöd och ett verktyg för samordning, men att det inte minskar behovet av språklig medvetenhet och kunskap hos skribenterna.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.