Sammanfattning/Abstract Ericson Hallström Annika & Morän Jeanette (2018). Kunskaper, utmaningar och anpassningar – En studie om generell språkstörning ur ett elev-, lärar- och specialpedagogperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI dagens informationssamhälle är språklig och kommunikativ kompetens nyckelförmågor eftersom det ställs stora krav på dessa. Enligt läroplanen (Lgr11) har skolan i uppdrag att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Läroplan (Lgr11) och skollag (2010:800) säger vidare att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi hoppas och tror att vi genom vår studie kan bidra med att skapa förståelse för och sprida kunskaper kring generell språkstörning. Vi vill lyfta de utmaningar som pedagoger och elever möter i skolans verksamhet och vilka anpassningar och insatser som kan gynna lärandet och måendet för elever med generell språkstörning. Det är angeläget för oss som blivande specialpedagoger att ta del av och lyfta fram aktuell forskning kring generell språkstörning för att i vårt framtida yrke som specialpedagoger kunna handleda personal, driva specialpedagogiskt förändringsarbete och anpassa lärmiljöer på bästa sätt för elever.Syfte Syftet med vårt arbete är att ur ett elev-, lärar- och specialpedagogperspektiv undersöka vilka kunskaper det finns om generell språkstörning på några skolor samt vilka utmaningar respektive grupp upplever sig möta rörande generell språkstörning. Vi avser också undersöka vilka insatser och anpassningar som kan gynna lärandet för elever med generell språkstörning. Frågeställningar•Vilka kunskaper anser våra informanter att det finns kring generell språkstörning? •Vilka utmaningar upplever våra informanter att de möter rörande generell språkstörning?•Vilka insatser och anpassningar kan gynna lärandet för elever med generell språkstörning? TeoriI vår studie utgår vi ifrån ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om att inlärning är en social process som sker i kommunikation med andra anammas. Vi utgår också ifrån ett relationellt perspektiv där omgivningens syn på eleven och interaktionen mellan eleven och dess omgivning är avgörande. Dessa båda perspektiv hjälper oss att belysa de fenomen som vi undersöker.MetodStudien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom semistrukturerade intervjuer med två elever, en lärare och tre specialpedagoger. Intervjuerna transkriberades och innehållet bearbetades genom att vi tematiserade och kategoriserade intervjusvaren. ResultatResultatet visar att p.g.a. att det funnits så många begrepp kring språkstörning så har det varit svårt att sprida kunskaper om diagnosen generell språkstörning. Utifrån resultatet kan vi också se att det finns ett behov av fortbildning kring generell språkstörning inom skolans verksamhet. En fortbildning som tydliggör hur komplex diagnosen är, vilka svårigheter eleverna kan ha och hur diagnosen kan yttra sig. Samtidigt bör fortbildningen innehålla praktiska delar där pedagoger får lära och pröva de anpassningar som gynnar lärandet för elever med generell språkstörning. Vi kan utifrån resultatet också se vikten av kunskaper om och användandet av det kooperativa lärandet i undervisningen. Utifrån resultatet kan vi även se att det har betydelse för elevernas lärande och kunskapsutveckling när de får stödstrukturer och strategier och blir involverade i sin lärprocess. Resultatet visar att digitala hjälpmedel, stödstrukturer o.s.v. är anpassningar som gynnar lärandet men de kan aldrig ersätta den betydelse som relationer har för lärandet. Resultatet visar sammantaget att samarbete och relationer mellan elever, föräldrar och pedagoger spelar roll för hur eleven trivs och lyckas i skolan.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger kan i sitt arbete med skolutveckling och anpassningar presentera ny forskning och bidra med nya kunskaper kring anpassningar och insatser som gynnar elever med generell språkstörning. Specialpedagogen kan också aktivt lyfta fram elevernas egna röster. På så vis kan specialpedagoger vara med och skapa bättre förutsättningar för elever med generell språkstörning så att de lyckas i skolan och bibehåller en god självkänsla. Som specialpedagoger blir vårt arbete viktigt för att finna fler vägar för att alla elever ska ha en möjlighet att få lyckas i skolan. Det här kan vi som specialpedagoger göra genom handledning och samtal med lärarna som jobbar närmast eleverna. Specialpedagogen kan också i sin roll skapa mötesplatser där olika professioner kan mötas och samverka för att på det viset gynna elevernas utveckling och lärande. En annan viktig specialpedagogisk implikation är att specialpedagoger kan driva skol- utvecklingsarbete genom att vara med och skapa ett relationellt synsätt på skolor. Specialpedagoger kan genom utvecklingsarbete skapa förebyggande och åtgärdande insatser som riktas mot olika nivåer i skolans organisation. NyckelordAnpassningar, generell språkstörning, kommunikation, lärande, relationer, samarbete, utmaningar.