Diplomová práce definuje specifika trhu léčiv, je zaměřena na komparaci jednotlivých typů regulace lékové politiky a na analýzu potřeb generických léčiv, jejichž existence na trhu léčiv může výrazně ovlivnit vývoj výdajů na léky. Analytická část se zabývá významem patentové ochrany a vývojem výdajů na léky v zemích Evropské unie.

Analýza rozdílných přístupů v prodeji a propagaci originálních léků a generických následovníků. Výzkum, který by měl potvrdit, zda originální léky jsou propagovány na základě kvality a nižších vedlejších účinků a generika na základě ceny. Zda na propagaci mají vliv postoje lékařů, pojišťoven a lékárníků? Popis současné situace na českém trhu, zákonná omezení.

Bakgrund: Enligt lagen om läkemedelsförmåner måste apoteket erbjuda det billigaste alternativet till förskrivna läkemedel. Införandet av generikareformen år 2002 hade för syftet att sänka läkemedelskostnaderna för både staten och allmänheten. Annat namn eller förpackning på utbytbara läkemedel har visat sig vara några av orsakerna till förvirring, oro över bytet eller felmedicinering hos minoriteten av patienterna. Vikten av läkarens och farmaceutens information i samband med bytet är lika viktig i dag som i början av generikareformen. Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att undersöka hur kunderna på apoteket upplever generiskt utbyte, 16 år efter införandet, och att undersöka om och hur många av dem har fått information från läkare att generiskt utbyte kan förekomma på apotek. Studiens sekundära syfte var att identifiera vilka eventuella problem kunderna upplever i samband med generiskt utbyte.  Metod: En enkät med 11 frågor delades ut till kunder som besökte sex apotek i fem olika orter i landet under perioden 1-14 mars 2018. Inklusionskriterier: personer över 18 års ålder, som hade förskrivna läkemedel vilka ingår i generiskt utbytbara grupper. Studien exkluderade personer under 18års ålder, personer som hämtade ut förskrivna läkemedel till någon annan person (ombud), samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Medverkan i studien var både frivilligt och anonymt. Databehandling och tabulering utfördes i Microsoft Excel och Chi2- test användes för statistiska beräkningar. Resultat: Av 502 deltagare som svarade på enkäten var det 87 % som uppgav att de hade fått byta ut sina mediciner mot generiskt alternativ. Av dem hade 44 % fått information av läkaren om generiskt utbyte. Studien visade också att det inte fanns något mönster gällande vilka patienter som läkarna väljer ut att informera om generiskt utbyte. Ingen skillnad visades med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå eller antal mediciner patienter använde regelbundet. Nittio procent av deltagarna var nöjda med informationen från apotekspersonalen om generiskt utbyte. Av de deltagarna som har valt att byta till generiskt alternativ, var det 28 % som hade upplevt en eller flera problem i samband med utbyte. Svårigheter att känna igen namn eller förpackning och nya biverkningar var några av mest förekommande problemen bland deltagarna. Slutsats: En övervägande del av apotekskunder har positiv inställning till generiskt utbyte. Minoriteten upplever problem. Information från läkare tycks påverka deltagarnas åsikt om generiskt utbyte på ett positivt sätt. Ytterligare insatser från förskrivare krävs dock för att patienternas åsikt om generiskt utbyte ska förbättras.

Placebo associeras ofta med de sockerpiller som bland annat används i vetenskapliga studier. De används för att, som verkningslös substans, jämföras med och på så sätt bedöma ett aktivt läkemedels effekt. Placebo kan dock innefatta mycket mer än så. Det bemötande patienten får spelar stor roll men även förväntan, betingning och sinnestillstånd påverkar en eventuell placeboeffekt. Placeboeffekten möts ofta med skepsis och i värsta fall avfärdas den som inbillning. Forskning har dock visat att placebo kan ge både psykologiska och fysiologiska effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka olika sätt placebo kan ge psykologiska och fysiologiska effekter. Artikelsökningen till denna litteraturstudie är gjord i databasen PubMed. Fem vetenskapliga kliniska studier valdes ut för närmare analys i arbetet. Studierna visar att placeboeffekten är komplex. Flera typer av responsmekanismer finns, vilka aktiveras av olika typer av stimuli. Förväntan kan exempelvis trigga opioida system medan betingning kan trigga både opioida och cannabinoida system samt immunförsvaret. De olika systemen kan aktiveras samtidigt och verka både oberoende av varandra och i kombination. Studierna har visat att placeboeffekterna kan ge både psykologiska och fysiologiska effekter. Dessa effekter är viktiga att ta hänsyn till, både i mötet med patienten, och vid upplägg och tolkning av vetenskapliga studier.

Introduktion När läkemedel säljs följer det med en bipacksedel som användaren uppmanas att läsa i sin helhet. Denna bipacksedel är obligatorisk och baseras på produktresumén som är en sammanfattning av läkemedlet, och krävs för att läkemedlet ska kunna godkänns. När läkemedelsbehandlingar blir långvariga, tex vid hypertoni, kan olika generika inom samma utbytbarhetsgrupp expedieras på apoteket när kunden kommer för att hämta sin medicin. Apoteket erbjuder den förpackning som Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket utsetts till att vara periodens vara. Trots att förpackning och utseende kan variera är läkemedlen likvärdiga och har samma indikation och biverkningsprofil. När bipacksedeln läses igenom kan det uppfattas som att detta inte stämmer, i synnerhet när biverkningar och varningar läses. Enalapril som är ett läkemedel mot hypertoni och hjärtsvikt, har för närvarande tio generika som betraktas som utbytbara. Sedan 1998 finns det inom EU gemensamma riktlinjer för hur en bipacksedel ska utformas och mallar att följa. Bland annat anges där vilka rubriker som ska vara med och i vilken ordning de ska komma. Läkemedelsverket ansvarar för översynen av innehållet i bipacksedeln i Sverige. Trots gemensamma regler och harmoniseringsprocesser som ska göra informationen mer enhetlig, kan skillnader förekomma i texten och det kan se ut som om till exempel biverkningsprofilen är annorlunda. Syfte Detta arbete studerar om det finns skillnader i hur den skriftliga informationen som följer med generika kan skilja sig åt och vad det kan bero på. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie av bipacksedlars text hos 10 generika av enalapril som ingår i samma utbytbarhetsgrupp. Resultat Det förekommer skillnader i både innehåll och placering av text. Den största skillnaden beror dock på att ordvalen skiljer sig åt vilket gör att det kan tolkas som olika varningar eller biverkningar. Diskussion När medicinska termer används utan förklaring i en text finns risken att det uppfattas som olika biverkningar. Ett exempel är när man väljer att använda den medicinska termen anorexi istället för aptitförlust. Det förekommer också att information hamnar på olika platser i olika dokument eller att information helt uteblir. Slutsats De flesta skillnader mellan innehållet i bipacksedlarna för enalapril berodde på att ordvalen varierade samt att informationens placering inte alltid var enhetlig. Det behövs ytterligare förenkling i språket i många bipacksedlar samt en mer enhetligt utformad text för att den ska upplevas utbytbar. Dessutom skulle information vad gäller etniska skillnader behöva en egen rubrik så att det är mer överskådligt i texten.

Inledning Reformen generiskt utbyte genomfördes i Sverige år 2002. Enligt svensk lag är apoteken skyldiga att byta ut originalläkemedlet mot det likvärdiga läkemedel som är det billigaste under den perioden. Originalläkemedel och generiska läkemedel ska vara identiska och bestå av samma aktiva substans med samma mängd, dock kan hjälpämnena variera. Reformen innebär ekonomiska besparingar för både samhället och individer. Kritik riktad mot utbytet på grund av patientsäkerheten relaterat till risker med biverkningar, felmedicinering och följsamhet. Information finns som staten tagit fram om generisk förskrivning och hur vårdpersonal förhåller sig till det.Både förskrivare och farmaceut har en positiv inställning till utbytet vilket rapporter visat. Det har gjorts studier i andra länder där de undersökt hur kunder ser på generiskt utbyte. Denna studie lyfter fram en särskilt målgrupp som inte har studerats tidigare för att uppskatta deras åsikter och attityder om generiskt utbyte. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka gruppen som deras generella uppfattning om generikautbytet. Mer specifikt undersöks vilka faktorer som är viktiga och som kan påverka deras uppfattning och acceptans till generikautbyte. Metod En webbenkät tilldelades i Facebookgruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Totalt var det 4298 medlemmar i gruppen varav 141 som deltog i studien vilket visar en låg svarsfrekvens. Enkäten utformades via Googleforms och datainsamlingen samlades via programmet. Tidsperioden för enkäten var mellan den 9-24/2- 2016 med en påminnelse efter 1,5 vecka i Facebookgruppen. Efter två veckor avslutades enkäten och datainsamlingen påbörjades. Resultat och diskussion Majoriteten (70%) av deltagarna angav att de hade accepterat bytet. Framförallt var det ekonomiska orsaker och tillräcklig information från farmaceuten uppgavs som viktiga anledningar till acceptans av utbytet. De som inte accepterade utbytet angav att de inte kände sig bekväma med att göra det, inte fått tillräckligt med information om utbytet av förskrivare och var oroliga för sämre effekt. Farmaceuter har en nyckelroll vad gäller information om generiskt utbyte. Andelen som fick information om utbytet från läkare tyckte inte denna vara tillräcklig. På grund av detta bör mer satsningar göras för att förbättra information mellan förskrivare och patient. Slutsats Studien hittade inga signifikanta skillnader mellan under grupper såsom svenskfödda och utländskfödda inom gruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Acceptansen har varit lika hög bland deltagarna vilket kan förklaras av deras akademiska bakgrund. I framtiden bör statliga myndigheter göra satsningar på att även utbilda och följa upp att förskrivare är med och informerar sina patienter i tidig skede för att minimera ytterligare risker för osäkerhet kring generika och generiskt utbyte.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsäkerheten vid generisk läkemedelsanvändning. Det som studerades var den eventuella problematiken, åtgärderna och patienternas egna erfarenheter av generisk användning. Den Metod som användes var en litteraturstudie där artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrån en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osäkerhet, täta läkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika läkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning är riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven läkemedelsdos. Patientsäkerheten påverkas även då försämrad följsamhet, biverkningar och sämre effekt är konsekvenser av generisk substitution. Åtgärder anses vara kvalificerade patient- och personal utbildningar. Tydligt uttalade ordinationer, minskat antal mediciner med lika namn och utseenden, samt dubbelkontroller och uppdatering av listor var förslag på förbättringar. Patienter hade generellt negativa attityder och erfarenheter av generika. Attityderna grundade sig främst på otrygghet och misstro. Patienter upplevde förvirring, fler eller värre biverkningar samt sämre effekt. Slutsatsen visar att det förekommer att patienter och sjuksköterskor erfar problem vid användning av generiska läkemedel och att detta får konsekvenser för patientsäkerheten. Därför bör fler problemåtgärder fastställas och tillämpas för att förhindra medicineringsfel som äventyrar patientsäkerheten.

No description available.

Univ., Diss--Mannheim, 1999.

This study uses logistic regression to estimate the probability of choosing the brand-name drug despite the presence of cheaper generics given patient and drug characteristics in the Czech pharmaceutical market in the period 2009-2013. Results of the analysis may help guide policies to decrease pharmaceutical costs. In order to motivate people who are more likely to choose the original version of drug, policy makers may impose higher copayments and lower subsidies on the original drugs which they use. Additionally, two supplementary analyses were applied to sub-sectors of the pharmaceutical market: antihypertensive drugs and antibiotics. Fixed effects logistic regression is employed to test the robustness of the results.