Den 1 juni 2022 infördes en ny lag i Rättegångsbalken vilket öppnade upp nya möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att kunna genomsöka information som inte är lagrad internt på en kommunikationsutrustning. Denna lag fick namnet genomsökning på distans. Syftet med detta arbete var att granska lagen med koppling till de kränkningar som görs i den personliga integriteten. Vi har även undersökt avvägningen av jurisdiktion i beslutsfattningen vid inhämtning av data som inte är lagrad i Sverige samt att ett mindre experiment har genomförts för att belysa svårigheter med den praktiska tillämpningen av lagen.

I takt med att världen blir alltmer uppkopplad och digitaliserad, är det en ständig utmaning för lagstiftningen att hänga med i utvecklingen. Digitaliseringen har också öppnat upp en helt ny arena för brottslighet, där elektroniska enheter och information har blivit alltmer centrala. För att bekämpa den ökande brottsligheten i den digitala sfären, har det funnits ett behov av att säkra digitalt bevismaterial som lagras utanför den fysiska enheten. Tidigare kunde det vara svårt att komma åt dessa digitala bevis på ett effektivt och lagligt sätt. Den nya lagen om genomsökning på distans har öppnat upp för möjligheten att säkra digitalt bevismaterial även utanför den lokala enheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lagen har påverkat det IT-forensiska arbetet, samt kartlägga möjligheter och utmaningar som lagen medför. Därutöver lyfter arbetet även fram önskemål på förändringar i lagen ur ett IT-forensiskt perspektiv. Detta undersöktes med hjälp av en kvalitativ studie där det utfördes intervjuer med IT-forensiker på Polismyndigheten och en verksamhetsutvecklare på NFC. / As the world becomes increasingly connected and digitized, it is a constant challenge for legislation to keep up with the pace of the technical development. Digitalization has also established an entirely new arena for criminal activity, where electronic devices and information have become increasingly central. To combat the increasing digital crime, there has been a need to secure digital evidence stored outside of the physical device. Previously, it could be difficult to access this digital evidence in an effective and legal manner. The new law on cloud forensic investigation has enabled the probability of securing digital evidence even outside of the local device. The purpose of this essay was to examine how the law has affected the IT-forensic investigation work, as well as to identify the opportunities and challenges posed by the law. In addition, the work highlights requests for changes to the law from an IT forensic perspective. This was investigated using a qualitative study where interviews were conducted with IT-forensic experts from Polismyndigheten and a developer from NFC.

Det sker en kontinuerlig digitalisering i världen vilket innebär en utmaning för samhällets lagstiftning, till följd av att lagstiftning är tids- och resurskrävande. Detta är något som kriminella utnyttjar i och med att deras verksamhet har flyttats alltmer till den digitala världen. Kriminell verksamhet som genomförs med hjälp av molntjänster har varit svårt att bekämpa, då det inte är säkert att den data som skapas i molntjänster också lagras i samma land. Arbetet att samla in denna data har för svenska myndigheter därför varit krångligt, och i vissa fall, omöjligt. Det var först i juni 2022 som en lag trädde i kraft, RB 28:10 genomsökning på distans, som gjorde det möjligt för utredare att gå in i molntjänster och leta efter bevismaterial.  I denna uppsats har semi-strukturerade intervjuermed IT-forensiker och åklagare genomförtsoch analyserats.Resultatet visar att upplevelsen av lagen är positiv; att den kom hastigt men att den var behövlig. Däremot har den skapat mer arbete för IT-forensiker som en konsekvens. Kompletterande har ett experiment av molndata tillhörande ett Google-konto undersökts med hjälp av två IT-forensiska verktyg, vilket resulterat i att en skillnad i verktygens identifiering av raderad data uppmärksammats. Slutligen påvisar uppsatsen och dess resultat att lagen,genomsökning på distans, och utvinning av molndata försett brottsbekämpningen med data av högt bevisvärde och möjliggjort utredningar som tidigare inte var möjligt enligt lag. / The constant digitalization of our world poses a challenge to our governments in developing laws correspondingly. This divergence is something cybercriminals exploit. Criminal activity taking place in the cyberspace, specifically through cloud platforms, has been difficult for law enforcement to regulate and prosecute, partially due to the information needed is kept in servers outside of jurisdiction. In Swedish law enforcement this has caused the acquisition of valuable cloud data, in some cases, impossible, consequently leading to unsolved cases. As of June 2022, a new law regarding means of coercion took effect which enabled the recovery of account specific cloud data. In this work semi-structured interviews, with IT-forensics and prosecutors, were conductedand analyzed. The result shows that the experience of the law is positive, that it came abruptlybut that it was necessary. However, it has created more work for IT-forensics as a consequence. In addition, an experiment involving cloud data belonging to a Google account has been investigated with the help of two IT-forensic tools, which resulted in the observation of a variation in the tools' identification of deleted data. Finally, the paper and its findings demonstrate that the law and cloud data mining have provided law enforcement with high probative value data and enabled investigations previously not lawfully possible.