General von Seeckt was made head of the Reichswehr (Chef der Heeresleitung) as a result of the Kapp-Luttwitz Putsch (1920). We have traced how the Freikorps formations were formed, and became a two-edged sword, both negative and positive in effect. How did von Seeckt cope with the numerous crises? What was his concept of managing the various domestic crises and the burden of the Versailles Treaty? Since there has been much research in this period I have tried to put more light on lesser known facts and persons, especially Wolfgang Kapp, his collaborators, emphasizing the part played by Russo-German military relations, and Mentzel's mission to Russia.

General Paul von Lettow-Vorbeck’s East African Campaign was a conventional war of movement. Lettow based his operations on the military principles deduced from his thorough German military education and oversea deployments to China and German South West Africa. Upon assignment to German East Africa, he sought to convert the colony’s protectorate force from a counterinsurgency force to a conventional military force. His conventional strategy succeeded early in the war, especially at the Battle of Tanga in October 1914. However, his strategy failed as the war in East Africa intensified. He suffered a calamitous defeat at the Battle of Mahiwa in November 1917, and the heavy losses forced Lettow to adopt the counterinsurgency tactics of the colonial protectorate force.

Studien syftade till att undersöka skillnader i framställning i två militära rekryteringsfilmer från Tyskland och Sverige. Syftet uppfylls genom multimodala analyser av filmerna och genom en fokusgruppsintervju beståendes av tyska och svenska studenter. I den multimodala analysen kartlades relevanta meningsbärande modaliteter för att ta reda på hur organisationerna framställer sig själva i filmerna. Fokusgruppsintervjun gav underlag till en kvalitativ innehållsanalys där publikens tolkning av filmerna kartlades med ett särskilt fokus på hur kultur har för betydelse för tolkningen. Studiens teoretiska bakgrund utgörs dels av Althussers teori kring ideologier och statliga anordningar och interpellationskonceptet som det vidareutvecklas av Judith Williamson. För tolkning av fokusgruppsintervjun applicerades Stuart Halls teori om Encoding/Decoding och Kim Schröders multidimensionella mottagarmodell. Studien kommer fram till att filmerna syftar till att interpellera, tilltala, publiken på skilda vis vilket leder till att två olika ideologier reproduceras. Innehållsanalysen av fokusintervjun pekade på att den kulturella bakgrunden kan vara en central faktor som förklarar varför filmerna tolkades olika av deltagarna. Ur ett samhälleligt perspektiv är studien relevant då den påtalar militära organisationers reproduktiva makt över ideologier i samhället. Förslagsvis kan framtida forskning undersöka kulturens roll för avkodning av militära rekryteringsfilmer på en mer detaljerad nivå. Till exempel skillnader i mottagande mellan landsorts- och stadsbefolkning. Studiens begränsningar utgörs främst av den korta tidsram inom vilken den genomförts och bristen på triangulering av data

No description available.