Studiens syfte är att undersöka förskollärares förhållningssätt kring taluppfattning samt barns förståelse för kardinaltalsprincipen. Delstudie 1 genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Teorin som användes vid analysen av intervjumaterialet var fenomenografi med begreppet andra ordningens perspektiv, där tolkning blev centralt utifrån deltagarnas uppfattningar. Resultatet visar att de förskollärare som ingick i studien har en positiv inställning och ett liknande förhållningssätt till ämnet matematik. Begreppet grundläggande talbegrepp upplevdes svårdefinierat av samtliga förskollärare. När det kommer till matematik på förskolan ser majoriteten av deltagarna att det matematiska lärandet främst uppkommer i det spontana arbetet, då det finns i material och rutiner. Samtidigt kan det tolkas finnas viss planerad matematik i det som benämns spontant. Förskollärarna har ingen djupare kännedom om det bredare matematiska utrymmet i den reviderade Lpfö18. De upplever också de matematiska strävansmålen som tolkningsbara, med skilda åsikter. Delstudie 2 genomfördes genom samtalsfrågor och Give-a-numberuppdrag i två barngrupper, med åldrarna tre till fem år. Teorin av Sarnecka et al. om olika number-knower-levels användes vid analys av resultaten från uppdragen, för att se barnens förståelse för grundläggande talbegrepp och kardinaltalsprincipen. Resultatet visade att barnen använde språket och sina erfarenheter för att delge sina matematiska kunskaper.Ingen av barnen befann sig i pre-number-knower nivån, fyra barn befann sig i subset-knower nivån och slutligen befann sig sju barn i cardinal-principle-knower nivån. Barnen i den sista nivån visade förståelse för kardinaltalsprincipen. Avslutningsvis fanns det under uppdragen och i samtalen med barnen en viss variation i uppvisad kunskap, beroende på individuella och socioekonomiska faktorer.