The master´s thesis deals with the application of unmanned aerial vehicle (UAV) in photogrammetry and mapping. The first part describes the UAV that was used for imaging, legislative restrictions resulting from its operations, planning and realization of the flight. The second part of this thesis is focused on processing results, especially on evaluation the accuracy of the results gained by UAV with and without a GNSS module. The data are evaluated in the 3rd accuracy rating class (ČSN 01 3410). The theoretical principles are explained as well. The main aim of the thesis is to demonstrate the effective use of the GNSS module Emlid Reach and the unmanned aerial vehicle in geodesy.

The main fokus of this D thesis consists in the creating of horizontal points in Lešná village that is closed to Valašské Meziříčí, part Vysoká. Sixty five points of horizontal control (PPBP) were located and set in Vysoká. The network adjustment was done with the help of the method of lest squares and coordinates were counted with the G-NET/Mini programme.

The Aim of this master`s thesis was creation of a digital cadastral map in the part of cadastre unit Vilantice, in Chotěborky. There is an analog cadastral map scale 1:2 880 in the cadastre unit Vilantice currently. Review and completion of the positional point field was done by technology of global navigation satellite system and terrestrial methods. Result of this master`s thesis were the documentation of the review and completion of the positional point field, mapping sketches and vector file of a digital cadastral map.

No description available.

Trains are constrained to the railway tracks they operate on. This can be leveraged for absolute train positioning, where a train’s position can be mapped onto a digital track map (DTM). Extensive research has been dedicated to enhancing the accuracy of DTMs. However, certain practical applications necessitate compact DTMs that can be processed and transferred in real-time, thereby introducing a trade-off between accuracy and memory requirements. This study focuses on data reduction techniques for generating compact DTMs, presenting three distinct methods. Equidistantly sampled Cartesian coordinates are the input to all three methods as they employ different approaches: the linear method simplifies the polygonal chain that connects the coordinates, the spline method utilises smoothing B-splines for interpolation, and the geometric method interpolates the coordinates with a cubic spline and analyse the curvature to identify track segments and describe them geometrically. The performance of these methods is evaluated by their compactness in terms of the number of data fields needed, accuracy in representing track length, and the perpendicular distances between the ground truth track and the generated DTM. The compact DTM generation techniques are applied to three evaluation tracks specifically generated for this study, as well as two existing tracks in the Swedish railway network, each with distinct complexities and characteristics. On the evaluation tracks, the geometrical DTM excels when accuracy is prioritised. As greater perpendicular deviations are tolerated, the smoothed spline DTM method outperforms the other techniques in terms of compactness. The linear DTM method is superior when even greater perpendicular deviations are tolerated. On the existing tracks, the linear DTM method is outperforming the other methods in both accuracy and compactness, presumably because of limitations with the used data set. In conclusion, the choice of technique for generating compact DTMs depends on multiple factors, including the characteristics of the track and the desired level of accuracy. / Tåg är bundna till de järnvägsspår de trafikerar. Detta innebär att tågets digitala position kan förfinas genom att knyta tågets sensorinformation till en position på en digital spårkarta. Tidigare forskning har fokuserat på att förbättra precisionen i digitala spårkartor. Eftersom en del praktiska användningsområden av digitala spårkartor kräver att kartan är kompakt för att kunna bearbetas och överföras i realtid, uppstår en avvägning mellan precision och minneskrav. Denna studie fokuserar således på olika tekniker för datareduktion som kan användas för att generera kompakta spårkartor. Tre metoder tillämpas som alla använder samplade koordinater längs med järnvägsspåret som indata. Den linjära metoden förenklar det polygontåg som förbinder koordinaterna. I spline-metoden används utjämnande splines för att interpolera koordinaterna. Den geometriska metoden interpolerar koordinaterna med en kubisk spline och använder kurvaturen i splinen för att identifiera spårsegment och beskriva dessa geometriskt. De tre metoderna utvärderas och jämförs utifrån en analys avseende kompakthet, avvikelse från järnvägsspårets egentliga längd samt genom att mäta de vinkelräta avstånden mellan det riktiga spåret och spåret i den digitala spårkartan. Tre tågspår har skapats syntetiskt för att utvärdera de tre metoderna. Dessutom har två tågsträckor längs med Kinnekullebanan och Södra stambanan valts ut. Analysen visade att den geometriska spårkartan var mest kompakt på de syntetiska tågspåren när precision prioriterades högst. När kraven på precision minskades var spline-kartan mest kompakt på de syntetiska spåren. Däremot var den linjära metoden mest kompakt när kompakthet prioriterades över precision. Den linjära metoden var dominant med avseende på både precision och kompakthet på Kinnekullebanan och Södra stambanan, troligtvis på grund av begränsningar med den data över järnvägen som använts. Slutsatsen från denna studie är att valet av teknik för att generera kompakta spårkartor beror på flera faktorer, inklusive järnvägsspårets egenskaper och krav på precision.

In modern society, Global Navigation Satellite Systems (GNSSs) are ubiquitously relied upon by many systems, among others in critical infrastructure, for navigation and time synchronization. To overcome the prevailing vulnerable state of civilian GNSSs, many detection schemes for different attack types (i.e., jamming and spoofing) have been proposed in literature over the last decades. With the launch of Galileo Open Service Navigation Message Authentication (OS­NMA), certain, but not all, types of GNSS spoofing are prevented. We therefore analyze the remaining attack surface of relay/replay attacks in order to identify a suitable and effective combination of detection schemes against these. One shortcoming in the evaluation of countermeasures is the lack of available test platforms, commonly limiting evaluation to mathematical description, simulation and/or test against a well defined set of recorded spoofing incidents. In order to allow researchers to test countermeasures against more diverse threats, this degree project investigates relay/replay attacks against GNSS signals in real­world setups. For this, we consider colluding adversaries, relaying/replaying on signal­ and on message­level in real­time, over consumer grade Internet, and with Commercially off the Shelf (COTS) hardware. We thereby highlight how effective and simple relay/replay attacks can be on existent and likely on upcoming authenticated signals. We investigate the requirements for such colluding attacks and present their limitations and impact, as well as highlight possible detection points. / Det moderna samhället förlitar sig på ständigt tillgängliga satellitnavigeringssystem (GNSSs) för navigering och tidssynkronisering i bland annat kritisk infrastruktur. För att åtgärda det rådande såbara tillståndet i civila GNSSs har många detektionssystem för olika attacktyper (dvs. jamming och förfalskning) blivit förslagna i den vetenskapliga litteraturen under de senaste årtiondena. Införandet av Galileo Open Service Navigation Message Authentication (OS NMA) förhindrar vissa, men inte alla typer av förfalskningsattacker. Därför analyserar vi den övriga angreppsytan för replay attacker för att identifiera en kvalificerad och effektiv kombination av detektionssystem emot dem. Ett tillkortakommande i utvärdering av detektionssystemen är bristen på tillgängliga testplattformar, vilket får konsekvensen att utvärderingen ofta är begränsad till matematiska beskrivningar, simuleringar, och/eller testning mot ett väldefinierat set av genererad förfalskningsattacker. För att hjälpa forskarna testa detektionssystemen mot mer varierade angrepp undersöker detta examensarbete replay attacker mot GNSS signaler i realistiska situationer. För dessa syften betraktar vi kollaborerande angripare som utför replay attacker på signal ­ och meddelandennivå i realtid över konsument­kvalité Internet med vanlig hårdvara. Vi framhäver därmed hur effektiva och enkla replay attacker kan vara mot befintliga och kommande autentiserade signaler. Vi undersöker förutsättningar för sådana kollaborerande attacker och presenterar deras begränsningar och verkan, samt möjliga kännetecken.

This paper deals with study of inertial navigation, global navigation satellite system, and their fusion into the one navigation solution. The first part of the work is to calculate the trajectory from accelerometers and gyroscopes measurements. Navigation equations calculate rotation with quaternions and remove gravity sensed by accelerometers. The equation’s output is in earth centred fixed navigation frame. Then, inertial navigation errors are discussed and focused to the bias correction. Theory about INS/GNSS inte- gration compares different integration architecture. The Kalman filter is used to obtain navigation solution for attitude, velocity and position with advantages of both systems.

The aim of this thesis is to graphically interpret navigation messages from a prototype of global navigation satellite system. The resulting application is implemented in Python programming language for Windows operating system and follows requests from researchers developing the prototype. Necessary terminology together with graphical user interface programming possibilities of object-oriented language Python is a base for theoretical background of this text. Practical part of this research describes a solution for receiving generated messages from the prototype as well as their storing and filtering into useful information. Further, the design of graphical user interface of the application for prototype interactions and other tools used for its configuration are included.

Time synchronization is a process of ensuring all the time difference between the clocks of network components(like base stations, boundary clocks, grandmasters, etc.) in the mobile network is zero or negligible. It is one of the important factors responsible for ensuring effective communication between two user-equipments in a mobile network. Nevertheless, the presence of asymmetries can lead to faults, making the detection of these errors indispensable, especially in technologies demanding ultra-low latency, such as 5G technology. Developing methods to ensure time-synchronized mobile networks, would not only improve the network performance, and contribute towards cost-effective telecommunication infrastructure. A rulebased simulator to simulate the mobile network was built, using the rules provided by the domain experts, in order to generate more data for further studies. The possibility of using Reinforcement Learning to perform fault detection in the mobile network was explored. In addition to the simulator dataset, an unlabelled customer dataset, which consists of time error differences between the base stations, and additional features for each of its network components was provided. Classification algorithms to label the customer dataset were designed, and a comparative analysis of each of them has been presented. Mathematical algorithm and Graph Neural Network models were built to detect error, for both the simulator and customer dataset, for the faulty node detection task. The approach of using a Mathematical algorithm and Graph Neural Network architectures provided an accuracy of 95% for potential fault node detection. The feature importance of the additional features of the network components was analyzed using the best Graph Neural Network model which was used to train for the node classification task (to classify the base stations as faulty and non-faulty). Additionally, an attempt was made to predict the individual time error value for each of the links using Graph Neural Network, however, it failed potentially due to the presence of fewer features to train from. / Tidssynkronisering är en process för att säkerställa att all tidsskillnad mellan klockorna för nätverkskomponenter (som basstationer, gränsklockor, stormästare, etc.) i mobilnätet är noll eller försumbar. Det är en av de viktiga faktorerna som är ansvariga för att säkerställa effektiv kommunikation mellan två användarutrustningar i ett mobilnät. Icke desto mindre kan närvaron av asymmetrier leda till fel, vilket gör upptäckten av dessa fel oumbärlig, särskilt i tekniker som kräver ultralåg latens, som 5G-teknik. En regelbaserad simulator för att simulera mobilnätet byggdes, med hjälp av reglerna från domänexperterna, för att generera mer data för vidare studier. Möjligheten att använda RL för att utföra feldetektering i mobilnätet undersöktes. Utöver simulatordataset tillhandahölls en omärkt kunddatauppsättning, som består av tidsfelsskillnader mellan basstationerna och ytterligare funktioner för var och en av dess nätverkskomponenter. Klassificeringsalgoritmer för att märka kunddataset utformades, och en jämförande analys av var och en av dem har presenterats. Matematisk algoritm och GNN-modeller byggdes för att upptäcka fel, för både simulatorn och kunddatauppsättningen, för uppgiften att detektera felaktig nod. Metoden att använda en matematisk algoritm och GNN-arkitekturer gav en noggrannhet på 95% för potentiell felnoddetektering. Funktionens betydelse för de ytterligare funktionerna hos nätverkskomponenterna analyserades med den bästa GNN-modellen som användes för att träna för nodklassificeringsuppgiften (för att klassificera basstationerna som felaktiga och icke-felaktiga). Dessutom gjordes ett försök att förutsäga det individuella tidsfelsvärdet för var och en av länkarna med GNN, men det misslyckades potentiellt på grund av närvaron av färre funktioner att träna från.