Thesis (master's)--ha-Universiṭah ha-ʻIvrit bi-Yerushalayim, Jerusalem, 1986. / "Iyar 746--Sepṭember 1986." Includes bibliographical references (p. 176-191).

Thesis (master's)--ha-Universiṭah ha-ʻIvrit bi-Yerushalayim, Jerusalem, 1986. / "Iyar 746--Sepṭember 1986." Includes bibliographical references (p. 176-191).

In my thesis essay I have researched the impact of water management on the outcome of peace negotiation and treaty in the case of Israel and Syria. My research question was “How should the water resources of the Golan Heights be addressed in a coming peace treaty between Israel and Syria for this treaty to be sustainable?”. I emanated from the theory advocated by researchers Ohlsson, Homer-Dixon and Gleick, arguing that the detailed incorporation of water management in negotiations as well as in a final peace treaty between countries is crucial for these to be sustainable. I used this theory in analysing the extended data related to the two countries’ water resources and water policies, as well as two previous rounds of negotiation. I came to the conclusion that for any future negotiation to lead to a sustainable peace agreement between the two countries, it is crucial for them to establish very detailed stipulations on the shared water resources. Both Israel and Syria are in great need of accessing and controlling water resources, however Israel is much more dependent than Syria on the waters of the Golan Heights. When an internationally recognized borderline between the countries in the future will be established, it will by default be situated on or closely connected to vital water resources. Therefore the water management, including use of and withdrawal from these resources needs to be clearly regulated, otherwise conflict might rise again between the two countries. If water management would be included in the peace treaty in as thoroughly manner as the theorists suggests, this would enable the treaty to become sustainable, as well as make feasible the resolution of related conflicting matters.

<p>The topic of this essay is the strategic importance of the <em>Golan Heights</em> during the period <em>1967-1973, </em>specifically targeting the following<em> </em>questions;</p><p>-          <em>Why were the heights strategically important</em>?</p><p>-          <em>What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights?</em></p><p>A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s <em>Militärteorins grunder</em> (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework.</p><p>The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will <em>not</em> deal with the <em>war of attrition</em> in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area.</p><p>The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a “strategic lock” both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors.</p> / <p>Denna uppsats behandlar främst de grundläggande teorierna kring strategi applicerade på referensobjektet Golanhöjderna under åren 1967-1973.</p><p>Syftet är att svara på frågorna:</p><p><em>Varför var höjderna viktiga ur ett strategiskt perspektiv?</em></p><p><em>Vilka fördelar vinner endera</em> <em>staten på att besitta dem?</em></p><p>Tidsrymden har valts med tanke på att det är under denna tid som de häftigaste striderna ägde rum på detta specifika terrängavsnitt. Utnötningskriget 1970 berörs ej då det inte berörde terrängavsnittet. De parter som behandlas är Israel och Syrien då dessa gränsar till varandra runt Golanhöjderna.</p><p>De bägge parternas planer och mål under stridigheterna kommer att analyseras enligt en deskriptivt-analyserande metod och även till viss del jämföras vad avser deras avsikter och önskade slutläge.</p><p>Den teoretiska referensramen, vilken skall fungera som ett analysverktyg, består huvudsakligen av sex belysande aspekter som tillsammans kan beskriva den strategiska bilden, hämtade ur Jerker Widéns och Jan Ångströms bok <em>Militärteorins grunder</em>. Utöver dessa sex aspekter kommer även manöverkrig, linjaritet samt rysk krigskonst att beskrivas. Dessa operationaliseras sedan på referensobjektet och leder fram till en diskussion som sedan mynnar ut i ett antal slutsatser.</p><p>De slutsatser som har dragits är att Golanhöjderna har en strategisk vikt i området 1967-1973 då de fungerade som ett ”strategiskt lås” för bägge sidor samt att höjderna var värdefulla ur underrättelse-/spaningshänseende.</p>

The topic of this essay is the strategic importance of the Golan Heights during the period 1967-1973, specifically targeting the following questions; -          Why were the heights strategically important? -          What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights? A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s Militärteorins grunder (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework. The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will not deal with the war of attrition in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area. The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a “strategic lock” both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors. / Denna uppsats behandlar främst de grundläggande teorierna kring strategi applicerade på referensobjektet Golanhöjderna under åren 1967-1973. Syftet är att svara på frågorna: Varför var höjderna viktiga ur ett strategiskt perspektiv? Vilka fördelar vinner endera staten på att besitta dem? Tidsrymden har valts med tanke på att det är under denna tid som de häftigaste striderna ägde rum på detta specifika terrängavsnitt. Utnötningskriget 1970 berörs ej då det inte berörde terrängavsnittet. De parter som behandlas är Israel och Syrien då dessa gränsar till varandra runt Golanhöjderna. De bägge parternas planer och mål under stridigheterna kommer att analyseras enligt en deskriptivt-analyserande metod och även till viss del jämföras vad avser deras avsikter och önskade slutläge. Den teoretiska referensramen, vilken skall fungera som ett analysverktyg, består huvudsakligen av sex belysande aspekter som tillsammans kan beskriva den strategiska bilden, hämtade ur Jerker Widéns och Jan Ångströms bok Militärteorins grunder. Utöver dessa sex aspekter kommer även manöverkrig, linjaritet samt rysk krigskonst att beskrivas. Dessa operationaliseras sedan på referensobjektet och leder fram till en diskussion som sedan mynnar ut i ett antal slutsatser. De slutsatser som har dragits är att Golanhöjderna har en strategisk vikt i området 1967-1973 då de fungerade som ett ”strategiskt lås” för bägge sidor samt att höjderna var värdefulla ur underrättelse-/spaningshänseende.