Bakgrund: Majoriteten av landets golfklubbar drivs som ideella föreningar där syftet är att främja medlemmarnas gemensamma intresse. Ekonomin kan trots det ideella syftet ses som en viktig beståndsdel för ideella föreningar. Där regelbundna uppföljningar är att föredra för att undvika en sämre ekonomisk situation. Då ekonomistyrningens syfte ämnar till att uppnå ekonomiska mål kan det fordras anpassning av styrningsverktygen för att kunna applicera dem på den ideella verksamheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ekonomiska styrningsverktyg anpassas till ideella föreningar som har medlemmarnas intresse i fokus. Metod: Tillvägagångssättet utgår från en kvalitativ metod, där studien genomförts på ideella golfklubbar. Det empiriska materialet har inhämtats från fyra semi-strukturerade intervjuer, med klubbchef från respektive golfklubb. Materialet har därefter analyserats utifrån en komparativ metod för att upptäcka skillnader och likheter mellan respondenterna. Slutsats: Studien visar att ekonomiska styrningsverktyg till viss del måste anpassas till den ideella verksamheten, där anpassningen sker efter medlemmarnas intresse. Anpassning görs till budgetarbetet, möjligheten till att öka rörliga intäkter, att investeringsbedömning görs utan möjlighet till intäktsberäkning, samt ideella föreningars olika finansieringsmöjligheter. / Background: The majority of swedish golf clubs are run as non-profit organizations where the purpose is to work for the members' common interest. Despite the non-profit purpose, the economy can be seen as an important element for non-profit organizations where regular follow up is preferable to avoid a bad economic situation. Since the purpose of management control is to achieve financial goals, adaptation may be required to apply the control tools to non-profit organizations. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how management control tools are adapted to non-profit organizations that have the members' interest in focus. Method: The approach is based on a qualitative method and the study was conducted at non-profit golf clubs. The empirical material has been collected from four semi- structured interviews with the club manager from each golf club. The material has then been analyzed on the basis of a comparative method for detecting differences and similarities between the respondents. Conclusion: This study shows that management control tools in some parts have to be adapted to non-profit organizations and is adapted after the members' interest. Adaptation is made to the budget process, the possibility to increase variable income, that the investment analysis is made without the possibility of revenue calculation and to the different financing possibilities for non-profit organizations.

Photovoltaic Systems in Sweden has longbeen heavily dependent on subsidies and grants to bring in a profit for the investor. Production of excess electricity is a major reason for this as the compensation for excess electricity today is low. However, there are businesses that have an electricityneed that are particularly suitable for solar electricity. These businesses have an electricity demand when the sun shines the brightest and if the Photovoltaic System is properly scaled, the excess electricity can be minimized. A golf club is that kind of a business and this thesis aims to examinate the solar power potential for golf businesses in Sweden. Nine golf clubs was selected from different locations in Sweden. The load profiles from these golf clubs was simulated in the software HOMER against solar radiation data from each site. The system sizes that produces 5% excess electricity was calculated for each club. Finally the profitability for these systems was evaluated. The result shows that the golf clubs in Sweden can make profitable investments in PV systems without subsidies and grants. When the excess production is allowed to be 5% of the total production, solar electricity covers about 20 % of the yearly electricity need. For many of the clubs, the netpresent value is greater than the investment after 40 years. This means that the investment has more than doubled its value. Production price will be about 80 Swedish cents per kWh and the payback time is estimated to be 18 years. / Sveriges energisystem står inför en förändring. Enligt dagens miljöpolitik ska förnybara energikällor som vindkraft, bioenergi och solenergi på sikt ersätta kärnkraft och fossila energikällor. Solel står idag för en nästan obefintlig del av den svenska elmixen vilket främst beror på att priserna på solcellssystem tidigare har varit för höga. Höga subventioner har varit nödvändiga för att en investering inte ska innebära en förlust. Idag har systempriserna sjunkit till en nivå där en ekonomisk vinst är möjlig även utan subventioner. En förutsättning för en ekonomisk vinst är att solcellerna integreras på rätt sätt i verksamheten. För att en investering i ett solcellssystem ska vara ekonomiskt lönsam utan subventioner krävs det att producenten själv konsumerar den producerade elen. Det beror på att ersättningen för överproducerad el, så kallad överskottsel, i dagsläget inte motsvarar lönsamheten som uppstår då elen konsumeras av verksamheten själv. För att kunna få en låg andel överskottsel i produktionen krävs det att verksamheten i fråga har ett elbehov vid den tid då solcellerna producerar el, alltså då solen skiner som starkast. Examensarbetet är inriktat mot att studera verksamheter som, till skillnad från en normal villa, har ett elbehov under dagtid och under sommarhalvåret. En golfverksamhet har ett sådant elbehov och dessutom finns det stora markytor och flera byggnader i verksamheten, vilket är ett stort plus vid installation av solceller. Det fördelaktiga elbehovet medför att relativt stora solcellsanläggningar kan integreras i golfverksamheterna utan att det produceras för mycket överskottsel. För att bestämma golfverksamheters lämplighet för solelsproduktion i Sverige har 9 golfklubbars elbehov analyserats mot solinstrålningsdata från respektive plats. De nio klubbarna är valda från olika delar av landet för att påvisa skillnader i produktion och lönsamhet beroende på lokalisation. För varje golfklubb framtogs systemstorlekar som producerar omkring 5 % respektive 10 % överskottsel per år. I rapporten presenteras huvudsakligen resultaten för systemstorlekar med 5 % överskottsel eftersom en sådan mängd anses vara försumbar. Ekonomin för de framtagna systemen analyserades och presenteras i form av nettonuvärde vid livslängdens slut, produktionspris samt återbetalningstid. Resultaten från undersökningen visar att golfverksamheter i Sverige kan göra lönsamma investeringar i solcellssystem även utan subventioner eller bidrag. För många klubbar är nettonuvärdet större än investeringen efter 40 år, vilket innebär att investeringen har mer än dubblerat sitt värde. Produktionspriset hamnar på runt 80 öre per kWh och återbetalningstiden blir omkring 18 år. Med investeringsstöd är nettonuvärdet större än investeringen redan efter 25 år. Produktionspriset blir runt 60 öre per kWh och återbetalningstiden sjunker till omkring 10 år. Att göra en investering i solceller innebär inte bara en ekonomisk lönsamhet för investeraren. En investering medför också positiva fördelar för miljön då solceller producerar förnybar el. Stora delar av världen arbetar idag aktivt för att få in mer förnybar el i energisystemet. Sverige har som mål att 50 % av energianvändningen i Sverige ska försörjas av förnybara energikällor år 2020. Idag är drygt 40 % av energiförsörjningen förnybar, vilket innebär att det återstår en del arbete tills målet är uppfyllt. Om golfklubbar i Sverige utnyttjar sitt fördelaktiga elbehov och investerar i solceller kan de bidra till att målet uppnås samtidigt som de gör en god ekonomisk affär. Därför rekommenderas det att Sveriges golfklubbar ser över sina möjligheter att integrera solcellsystem i sina verksamheter.