Although Business Intelligence (BI) is highly promoted and praised, organisations implementing a BI solution do not always achieve expected benefits. Instead, numerous reports of failed BI implementations and challenges prevail. Even organisations indicating they receive benefit from their BI solutions strive for improvement in BI. This highlights a need for BI to improve and for it to overcome its challenges. In response, this thesis proposes a paradigm shift for BI. It provides a literature and case study, representing an interpretive enquiry using a qualitative research approach. The case study is set within a large South African bank, extending to BI vendors providing BI solutions to the bank. Two scenarios are used to compare the views of BI providers and BI customers. In one scenario, the bank’s internal BI departments represent the BI provider view, providing BI to other departments within the bank as their BI customers. In the other scenario, the BI vendors represent the BI provider view and the BI customer view is represented by the bank’s BI departments as well as other internal bank departments – who are also the BI customers of the BI departments. The thesis starts by identifying BI’s prevailing challenges, highlighting the restrictive tendency evident within BI literature and practice whereby typical Information System (IS) challenges are raised as BI challenges. Challenges are then examined to understand their BI-specific aspects and to identify a list of BI’s prevailing challenges. The thesis then examines current measures proposed to address BI’s challenges, establishing that these are largely ineffective. Rather than attempt to resolve BI’s challenges in the same manner as previous attempts do, this thesis then analyses BI at a conceptual level to reveal a common worldview of BI held by BI practitioners and academics. It is identified that this common worldview is predominantly based on a Goods-Dominant (G-D) Logic, resulting in many of BI’s challenges. A suggestion is made to shift this worldview to a Service-Dominant (S-D) Logic. Although S-D Logic is not a new lens, it has not yet been explicitly applied to BI or a BI-related discipline at a conceptual level, offering the opportunity to examine BI from a new perspective wherein new insights to address BI’s persistent challenges emerge. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2012. / Informatics / unrestricted

This qualitative research is a contribution to the ongoing debate among marketing researchers regarding if there is a dominant paradigm and viewpoint of marketing and which one is the most appropriate. In this study current views of marketing are identified and then compared against the older Goods-Dominant Logic of Marketing and Vargos’ and Luschs’ alternative Service-Dominant Logic of Marketing. The trends that have been observed are situated in the framework of Thomas S. Kuhn’s philosophy of science. The aim has been to make an analysis about which stage marketing is in its scientific revolution today. Kuhn’s philosophy has, as far as we know, never been examined with the chosen methodology. Further it has not been applied onto a social science either. The conclusion that has been drawn in the thesis is that marketing is dealing with anomalies at this moment. Therefore it is in a stage of crisis in its scientific revolution. Hence there is not a dominant paradigm in marketing currently. / Bakgrunden till uppsatsen är den debatt vilken pågått under snart 20 år fram till dags dato mellan marknadsföringsforskare gällande vilket grundläggande synsätt som vetenskapen bör ha. Forskning visar på att marknadsföringsdisciplinen under lång tid präglats av ett varucentrerat synsätt som har sitt ursprung i nationalekonomin. I debatten tydliggör forskarna för de brister som de finner med det varucentrerade synsättet och särskilt gällande det förhållningssätt synsättet har till service och tjänster. Undersökningen har sin utgångspunkt i den fråga några forskare ställer sig gällande om ett paradigmskifte kan vara på gång inom marknadsföringsdisciplinen. Frågan ställer vi mot det alternativa synsätt Stephen Vargo och Robert Lusch utvecklat. De är inte de enda forskare som utvecklat alternativa synsätt men deras utmärker sig på två sätt. Dels genom att service istället för varor är grundstenen i synsättet dels den aggregerade nivån på deras resonemang. Vi ställer oss frågan vilket som är det rådande paradigmet inom marknadsföringsdisciplinen idag. Är det Vargos och Luschs nya servicecentrerade synsätt Service-Dominant (S-D) Logic of Marketing, eller det äldre varucentrerade som de benämner Goods-Dominant (G-D) Logic of Marketing? Eller kanske något annat? Frågeställningen ställs utifrån Thomas S. Kuhns vetenskapsfilosofi vari paradigm är det mest centrala begreppet. Vidare syftar vi till att påvisa i vilken av faserna i den vetenskapliga revolution som marknadsföringsdisciplinen är i idag. Undersökningen har främst en deduktiv ansats, där grunden utgörs av en omfattande litteraturstudie. Kuhns vetenskapsfilosofi och alla de faser som ingår i den vetenskapliga utvecklingen som han kallar för vetenskapliga revolutioner fungerar som en metateori. Vidare redogörs det även för de karakteristiska dragen i G-D Logic och S-D Logic. Metodvalet är kvalitativt då vi syftar till att ge en ögonblicksbild av rådande synsätt vilket stämmer väl överens med kvalitativa metoders styrkor. Tio informanter inom urvalet intervjuades rörande deras synsätt kring områden som marknadsföringsämnet består av. Analysen byggs sedan upp i två steg. Informanternas svar analyseras utifrån G-D Logic och S-D Logic för att se om informanternas synsätt omfattas av dem eller om något annat synsätt är tydligt. De tendenser vi finner i informanternas synsätt analyserar vi sedan utifrån Kuhns vetenskapsfilosofi. Därefter var det möjligt att dra slutsatsen att marknadsföringsdisciplinen idag befinner sig i den vetenskapliga fasen kris som karakteriseras av anomalier. Vidare är inget synsätt dominant idag. Undersökningen har främst två målgrupper. Dels forskare inom marknadsföringsämnet där vi bidrar till den rådande debatten. Dels till andra samhällsvetenskapliga discipliner. Vi har inte kunnat finna att Kuhns filosofi har testas inom samhällsvetenskapen tidigare. Därigenom kommer undersökningen också med ett metodologiskt bidrag.

No description available.