Grönt socialt arbete innebär ett paradigmskifte för professionen som sådan och syftet i föreliggande uppsats var att ta reda på hur socialarbetaren kan arbeta rent praktiskt, inom ramen för grönt socialt arbete. Med sin kritik mot nyliberala strukturer och sätt att främja resiliens hos sårbara och marginaliserade människor sammanfattar denna scoping review 12 artiklar som behandlar grönt socialt arbete. Att socialarbetaren arbetar med djur och växter innebär ett postantropocentriskt glokalt socialt arbete där miljöförändringar i en del av världen även påverkar en annan del av världen. Grönt socialt arbete ifrågasätter nyliberalismen, ser holistiskt på människans livsförutsättningar och motverkar miljömässig ojämlikhet. / Green social work means a paradigm shift for the profession and the aim in the present study is to highlight how the social worker can work in a practical way, within the framework of green social work. With its critique of neoliberal structures and ways of promoting resilience in vulnerable and marginalized people, this scoping review summarizes 12 articles dealing with green social work. That the social worker works with animals and plants means a post-anthropocentric glocal social work where environmental changes in one part of the world also affect another part of the world. Green social work question neoliberalism, take a holistic view of human life conditions and counteract environmental inequality.

Syftet med studien är att med hjälp av en internationellt tillämpad enkät och med utgångspunkt i studenters attityder till klimatförändringar (vid Örebro universitet) undersöka deras klimatoro, inställning till regeringens klimatåtgärder, miljömedvetna handlingar, samt inställning till ekosociala interventioner. Det empiriska material som studien bygger på samlades in genom en webbenkät som undersökte respondenternas tankar och känslor i relation till klimatförändringarna, samt deras inställning till vissa miljömedvetna handlingar och ekosociala interventioner. Den insamlade empirin analyserades sedan mot bakgrund av teorierna kognitiv dissonans, Environmental Locus of Control (ELOC) och grönt socialt arbete. Studiens resultat indikerar en låg grad av kognitiv dissonans bland studenternas tankar och beteenden kopplat till klimatförändringar då majoriteten agerar i enlighet med sina tankar och känslor. Vidare visade det sig att andelen personer med hög grad av miljövänliga beteenden var störst bland de som upplevde hög grad av klimatoro, upplevde intern ELOC och påverkades i hög grad negativt av regeringens klimatåtgärder. Dessutom visade det sig att majoriteten av respondenterna hade en positiv inställning till ekosociala interventioner. / The purpose of the study is to use an internationally applied questionnaire to investigate students' attitudes towards climate change (at Örebro University), their eco-anxiety, attitudes towards government climate action, pro-environmental behaviors, and attitudes towards ecosocial interventions. The empirical material on which the study is based was collected through an online survey that examined the respondents' thoughts and feelings in relation to climate change, as well as their attitudes towards certain environmentally conscious actions and eco-social interventions. The collected empirical data was then analyzed in light of the theories of cognitive dissonance, Environmental Locus of Control (ELOC) and green social work. The study results indicate a low degree of cognitive dissonance among students' thoughts and behaviors related to climate change as the majority act in accordance with their thoughts and feelings. Furthermore, it was found that the proportion of individuals with high levels of pro-environmental behaviors was greatest among those who experienced high levels of climate anxiety, experienced internal ELOC, and were highly negatively affected by government climate action. Moreover, the majority of respondents were found to have a positive attitude towards ecosocial interventions.