<p>Vi har under våren 2009 skapat en grafisk profil med tillika informationsmaterial åt industriföretaget PEPAB produktionspartner AB. Företaget var i behov av att få riktlinjer för hur deras externa kommunikation skulle kunna se ut. Profilen behandlar allt ifrån visitkort och brevpapper till användning av logotyp och typografi. I den här rapporten redogör vi för alla steg i arbetet, från idé och frågeställningar till färdigt resultat.</p>

Vi har under våren 2009 skapat en grafisk profil med tillika informationsmaterial åt industriföretaget PEPAB produktionspartner AB. Företaget var i behov av att få riktlinjer för hur deras externa kommunikation skulle kunna se ut. Profilen behandlar allt ifrån visitkort och brevpapper till användning av logotyp och typografi. I den här rapporten redogör vi för alla steg i arbetet, från idé och frågeställningar till färdigt resultat.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

En väl utformad grafisk profil kan hjälpa ett företag att skapa medvetenhet och kundlojalitet. Den grafiska profilen består bland annat av logotyp, färger, typsnitt och profil- och korrespondensmaterial som allt måste vara enhetligt utformat och anpassat efter företagets kultur, målgrupp och vision. Projektet syftar till att undersöka och beskriva hur tatuerares grafiska profil bör vara utformad för att bäst fylla sitt syfte. En enkätundersökning gjordes med målet att skapa förståelse för tatueringskundernas syn på den grafiska profilen och kompletterades med en intervju med en förtroendeingivande tatuerare som i sina åsikter fick representera tatueringsbranschen. Litteratur i ämnet grafisk profilering och grafisk design kompletterade undersökningen ytterligare. Resultaten från enkätundersökningen stämde inte helt överens med litteraturen vilket gör det svårt att ge ett exakt svar på projektets frågeställningar

No description available.

<p>Det overordnede temaet i denne hovedfagsavhandlingen er navigering i Internett og hypermedia, med vekt på grafisk navigering til forskjell fra tekstlig navigering. </p><p>Oppgaven består av en praktisk og en teoretisk del, med fortrinn på den praktiske delen. Praksisen består i å lage et grafisk navigasjonsprogram som supplement til det allerede eksisterende hypersystemet i MNFIT222. Utviklingen av dette programmet skal skje på bakgrunn av tidligere implementeringer i andre systemer, både på Internett og i andre applikasjoner. Hovedfokus ligger på bruken av grafiske løsninger. I den teoretiske delen har vi lagt vekt på de generelle problemstillinger om navigeringsproblemer i hypermedia og Internett. </p><p><i>Oppgaven er likevel langt på vei en teknisk oppgave, til forskjell fra en litterær oppgave.</i></p><p>I litteraturen blir navigeringsproblemer i hypertekst ofte beskrevet med ordene <i>desorientering</i> og <i>kognitiv overbelastning</i>. For å motvirke dette kan man benytte mange forskjellige løsninger og teknikker, blant annet grafiske kart. Vår motivasjonen er ønsket om å gi brukerne et slikt kart. Vi har derfor utviklet programmet <b>Lupen</b>. </p><p>Lupen er implementert i et eksisterende hypersystem <b>Opsys</b>. Opsys bygger på en pensumbok i faget MNFIT222 Operativsystemer, og er et læringsmiljø for mellomfagstudenter ved NTNU. Vi ville finne ut hvor langt vi kunne komme, og samtidlig å dokumentere problemstillingene vi møtte underveis. Lupen er et resultat av en avveiing mellom muligheter og praktisk gjennomførbarhet. Likevel vil vi presentere noen nye tjenester og ideer:</p><p>• Lupen er ikke tilstandsløs. Den oppdateres ved brukerens klikk i hypersystemet </p><p>• Brukernes historie blir lagret utover nettleserens sesjon. </p><p>• Mulighet for å avgjøre om Lupen skal være tilstandsløs. </p><p>• Man kan forstørre et område på Lupen. </p><p>Den tekniske utviklingen av Lupen har vært krevende, og vi har møtt mange problemer. Vi kan nevne de mest grunnleggende av disse: </p><p>• Kode for layouter i nettkart er gjerne patentbeskyttet, eller krever en svært god innsikti matematikk. Dette gjorde at vi måtte utvikle vår egen layout. </p><p>• Opsys arkitektur er basert på egendefinerte Perl-løsninger, og dette måtte vi ta hensyn til. På grunn av dette er ikke Lupen direkte teknisk overførbar til andre systemer. </p><p>• Opsys har vært svært dårlig dokumentert. </p><p>I Kapittel 1 av oppgaven har vi lagt vekt på Internets historie og utviklingen av nettleserne. Dette vil vise hvordan en økende mengde tilgjengelig informasjon har ført til generelle problemer med navigering, både i Internett og ellers. Kapittel 2 vil vise de generelle teoretiske og kognitive problemene i mer detalj. I Kapittel 3 går vi igjennom noen eksempler på grafiske kart, og deres fordeler og ulemper. Vi har studert disse under utviklingen av Lupen, og dette har gitt oss verdifull innsikt i forskjellige metoder og funksjonalitet for å øke nytteverdien av grafiske kart. Vi vil oppsummere denne innsikten i kapittelet. Kapittel 4 vil presentere det eksisterende hypersystemet Opsys. En kort beskrivelse av arkitekturen vil vi også ta med. De påfølgende 2 kapitlene vil ta for seg Lupen. Utviklingen har basert seg på en hurtig rekkefølge av prototyper, og vi vil derfor i Kapittel 5 oppsummere den innsikten vi fikk av den første funksjonelle prototypen, både teknisk og kognitivt. I Kapittel 6 presenterer vi vår endelige løsning på Lupen. Vi vil ta for oss både funksjonalitet og arkitektur. Kapittel 7 vil oppsummere arbeidet, og gi pekere til et eventuelt fremtidig arbeid med grafiske kart. </p><p>Vi bruker ordet forfatter som en fellesbetegnelse på utviklere og designere. Forfatter er den eller de personene som utvikler innholdet på nettstedene. Bruker er den jevne person som benytter systemene, uten å ta del i selve utformingen. Webmaster er ansvarlig for tjenerne og den tekniske utviklingen av et hypersystem.</p>

Det overordnede temaet i denne hovedfagsavhandlingen er navigering i Internett og hypermedia, med vekt på grafisk navigering til forskjell fra tekstlig navigering. Oppgaven består av en praktisk og en teoretisk del, med fortrinn på den praktiske delen. Praksisen består i å lage et grafisk navigasjonsprogram som supplement til det allerede eksisterende hypersystemet i MNFIT222. Utviklingen av dette programmet skal skje på bakgrunn av tidligere implementeringer i andre systemer, både på Internett og i andre applikasjoner. Hovedfokus ligger på bruken av grafiske løsninger. I den teoretiske delen har vi lagt vekt på de generelle problemstillinger om navigeringsproblemer i hypermedia og Internett. Oppgaven er likevel langt på vei en teknisk oppgave, til forskjell fra en litterær oppgave. I litteraturen blir navigeringsproblemer i hypertekst ofte beskrevet med ordene desorientering og kognitiv overbelastning. For å motvirke dette kan man benytte mange forskjellige løsninger og teknikker, blant annet grafiske kart. Vår motivasjonen er ønsket om å gi brukerne et slikt kart. Vi har derfor utviklet programmet <b>Lupen</b>. Lupen er implementert i et eksisterende hypersystem <b>Opsys</b>. Opsys bygger på en pensumbok i faget MNFIT222 Operativsystemer, og er et læringsmiljø for mellomfagstudenter ved NTNU. Vi ville finne ut hvor langt vi kunne komme, og samtidlig å dokumentere problemstillingene vi møtte underveis. Lupen er et resultat av en avveiing mellom muligheter og praktisk gjennomførbarhet. Likevel vil vi presentere noen nye tjenester og ideer: • Lupen er ikke tilstandsløs. Den oppdateres ved brukerens klikk i hypersystemet • Brukernes historie blir lagret utover nettleserens sesjon. • Mulighet for å avgjøre om Lupen skal være tilstandsløs. • Man kan forstørre et område på Lupen. Den tekniske utviklingen av Lupen har vært krevende, og vi har møtt mange problemer. Vi kan nevne de mest grunnleggende av disse: • Kode for layouter i nettkart er gjerne patentbeskyttet, eller krever en svært god innsikti matematikk. Dette gjorde at vi måtte utvikle vår egen layout. • Opsys arkitektur er basert på egendefinerte Perl-løsninger, og dette måtte vi ta hensyn til. På grunn av dette er ikke Lupen direkte teknisk overførbar til andre systemer. • Opsys har vært svært dårlig dokumentert. I Kapittel 1 av oppgaven har vi lagt vekt på Internets historie og utviklingen av nettleserne. Dette vil vise hvordan en økende mengde tilgjengelig informasjon har ført til generelle problemer med navigering, både i Internett og ellers. Kapittel 2 vil vise de generelle teoretiske og kognitive problemene i mer detalj. I Kapittel 3 går vi igjennom noen eksempler på grafiske kart, og deres fordeler og ulemper. Vi har studert disse under utviklingen av Lupen, og dette har gitt oss verdifull innsikt i forskjellige metoder og funksjonalitet for å øke nytteverdien av grafiske kart. Vi vil oppsummere denne innsikten i kapittelet. Kapittel 4 vil presentere det eksisterende hypersystemet Opsys. En kort beskrivelse av arkitekturen vil vi også ta med. De påfølgende 2 kapitlene vil ta for seg Lupen. Utviklingen har basert seg på en hurtig rekkefølge av prototyper, og vi vil derfor i Kapittel 5 oppsummere den innsikten vi fikk av den første funksjonelle prototypen, både teknisk og kognitivt. I Kapittel 6 presenterer vi vår endelige løsning på Lupen. Vi vil ta for oss både funksjonalitet og arkitektur. Kapittel 7 vil oppsummere arbeidet, og gi pekere til et eventuelt fremtidig arbeid med grafiske kart. Vi bruker ordet forfatter som en fellesbetegnelse på utviklere og designere. Forfatter er den eller de personene som utvikler innholdet på nettstedene. Bruker er den jevne person som benytter systemene, uten å ta del i selve utformingen. Webmaster er ansvarlig for tjenerne og den tekniske utviklingen av et hypersystem.

Hur kan information vara utformad, för att inspirera, informera och locka förstagångsresenärer att utforska områden och delta i de aktiviteter som Kiruna Turism erbjuder? Hur kan en ny text disponeras för att öka läsligheten, läsbarheten och läsvärdet jämfört med det befintliga materialet? Hur kan ny text och ny grafisk formgivning struktureras i en trycksak för att tillsammans förenkla kommunikationen till mottagaren? Syftet med arbetet har varit att göra ett förslag på ett intresseväckande informationsmaterial som skiljer sig i utseende från andra turistbroschyrer och samtidigt håller en hög läslighet och högt läsvärde.

Syftet med arbetet är att i samarbete med företagen Stora Enso Packaging ochGuldfågeln AB göra en undersökning för att påvisa effekten avdesignkommunikation inom förpackningsdesign. Utifrån undersökningen formgesen ny tryckmässig layout på Guldfågeln AB:s 2 kg kycklingbröstfilé förpackning.Våra frågeställningar är:· Vad ska den befintliga förpackningen kommunicera?· Hur upplever konsumenten den befintliga förpackningen utifrånförpackningens innehåll?· Vilken betydelse har en produktbild för konsumenten gällande produktenskommunikation?· Vilken effekt har typsnitt, färg, bild och illustration på vad förpackningenkommunicerar?Grunden till arbetet är en intervju med Johan Ekerot, marknads- ochförsäljningschef på Guldfågeln AB. Utifrån en sammanställning av denna gjordesen konsumentundersökning. Intervjuer med referenspersoner, professionellaformgivare, genomfördes för att få synpunkter på Guldfågeln AB:s förpackningoch idéer till den nya layouten. En litteraturstudie gjordes för att fördjupa vårakunskaper inom ämnesområdet. Efter att all information hade samlats in ochsammanställts startades layoutarbetet.Designmetoder så som skisser och designbrief användes för att ta framlayoutförslag. En ny produktbild fotograferades och med hjälp av redigerings- ochillustrationsprogram sammanställdes den slutgiltiga layouten.Resultatet av undersökningen och grundarbetet visar på att designkommunikationär viktig i förpackningsdesign för att företag ska kunna förmedla det de vill.Typsnitt, färg, bild och illustration är viktiga designelement som måste samarbetaför att skapa en fungerande kommunikation. Trots att både konsument ochreferenspersoner upplevde förpackningens tryckmässiga layout som rörig tycktesGuldfågeln AB ändå ha lyckats i sin kommunikation.Den nya tryckmässiga layouten grundar sig på den information som samlats in igrundarbetet. Layouten är renare, det vill säga innehåller färre designelement änden befintliga. Information har grupperats enligt gestaltlagar för att förtydliga denoch formkontrast har använts för att skapa spänning i layouten. Nyadesignelement som recept har lagts till för att på ett tydligare sätt uttryckaGuldfågeln AB:s kärnvärden. Det gör också den nya produktbilden, vilken visarprodukten i en hemmiljö. / The purpose of this work is, in cooperation with Stora Enso Packaging andGuldfågeln AB, to do a study to demonstrate the effect of design communicationin packaging design. From the results of the study a new printed layout forGuldfågeln AB’s 2kg chicken breast fillet packaging was made. The study includesconsumers apprehension of Guldfågeln AB’s packaging, the product photo andother design elements. Interviews and other research were the basis of the newlayout. Our conclusion from the research is that Guldfågeln AB have succeeded intheir design communication despite a disordered layout. The new layout is morestructured and tidy but still contains many of Guldfågeln AB’s previous designelements. It is our assumption that it communicates the company’s core values.

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om. Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter.