This master thesis aims to identify and interpret alienation-related situations in two novels by the German-Romanian author Herta Müller, "The Land of Green plums" (Herztier) and ''The Appointment" (Heute wär ich mir nicht lieber begegnet). The events presented in the novels take place during the time of the communist dictatorship of Nicolae Ceausescu in Romania, with some references to the time before the Second World War. Alienation is considered a central theme in both novels. The thesis uses the six dimensions of alienation as described by the American sociologist Melvin Seeman (University of California), and is based on the following research questions: 1) What literary descriptions of alienation-related situations can be found in Herta Müller’s two novels?; and 2) How do these literary descriptions emphasize the concept of alienation as defined in Melvin Seeman’s theory? In analyzing the novels, two aspects were taken into account: 1) what kind of society the protagonist lives in; and 2) what types of situations highlight the protagonist’s alienation. The process of identification and evaluation of texts describing alienation-related situations are based on a mixed method of thematic and biographic text analysis. The method of interpreting a written text rest on hermeneutics as described by Hans Georg Gadamer. The thesis identifies several descriptions of alienation-related situations in both novels. These situations are all various expressions of the protagonists’ experiences of living in a non-democratic society. Most of them relate to extreme situations causing fear and anxiety to the protagonists. The thesis studies the relationship between protagonists and society. The protagonists describe not only their own police interrogations, but also those of their friends. Alienation is also represented in the childhood memories of the protagonists.

<p>Henning Berger (1872 – 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av få ihågkomna författare från 1900-talets första årtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har främst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, särskilt i Där ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. Framställningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök. I analysen används delvis en biografisk ansats med stöd av Bergers brev och uppgifter från Bergers samtida. Med den biografiska ansatsen visas på paralleller mellan Bergers liv och novellernas karaktärer, särskilt ifråga om kvinnobilder. Den förfarne novellfabrikören Berger beskrivs genom den marknadsorientering han tillämpar, bland annat i spök- och kriminalberättelser, och den klassiska novellteknik han ofta tillämpar. Vidare behandlas hans impressionistiska stilkonst, delvis i förbindelse med danska föregångare. I slutdiskussionen tas spekulativt upp hur Berger i slutet av 1910-talet synes närma sig ett ”modernare” tilltal, i samklang med den splittrade europeiska tillvaron efter första världskriget.</p>

Henning Berger (1872 – 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av få ihågkomna författare från 1900-talets första årtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har främst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, särskilt i Där ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. Framställningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök. I analysen används delvis en biografisk ansats med stöd av Bergers brev och uppgifter från Bergers samtida. Med den biografiska ansatsen visas på paralleller mellan Bergers liv och novellernas karaktärer, särskilt ifråga om kvinnobilder. Den förfarne novellfabrikören Berger beskrivs genom den marknadsorientering han tillämpar, bland annat i spök- och kriminalberättelser, och den klassiska novellteknik han ofta tillämpar. Vidare behandlas hans impressionistiska stilkonst, delvis i förbindelse med danska föregångare. I slutdiskussionen tas spekulativt upp hur Berger i slutet av 1910-talet synes närma sig ett ”modernare” tilltal, i samklang med den splittrade europeiska tillvaron efter första världskriget.

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900–1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar. Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye. En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag. Den bio­grafiska traditionen är fortfarande aktuell, trots att den uppmärksammats och motarbetats av bland andra Domellöf.

The thesis aims to increase our understanding about parents reasoning about the elementary school choice by studying which factors parents perceive as important during the decision making process and also by giving meaning to Pierre Bourdieu’s concept of capital through the parents perspective. The empirical material comes from seven BNIM-interviews made with parents, which has been analyzed according to the thematic field analysis. The results show that the parents are not especially concerned about making an active school choice. Stability, closeness, friends, rumors, development and adaptability to the reality are the factors that are perceived as the most important in the decision making process. The school choice has a limited meaning as an investment in social capital, from Bourdieu’s perspective. The cultural capital has a somewhat more prominent meaning for the school choice, but the parents’ seems to mainly use the school choice as a reproduction strategy.

<p>This master thesis is looking into the stories on the internet forum www.resedagboken.se. The stories of Swedish teenaged exchange students in the U.S. are studied and the main purpose is to see both what they are writing about and the reason for why they are spending their time writing down their experiences in a public forum.</p><p>Even though most of the teenagers here are writing with a specific audience in mind, all the stories are free to anyone to take part of and this causes a difficult position for the teenagers who often seem to forget the public point of view when they are telling about their personal lives.</p><p>The study is divided into two parts. The first one looks into the content of the stories and the other one focuses on the storytellers and their reasons for writing. The teenagers are writing both a lot about their everyday lives in their new environment, but also a lot of things to keep in touch with what their friends and family in Sweden are doing. To get their readers to understand and connect more with them over the stories, most of them use references to movies and TV-shows to help the readers visualize the writers’ experience.</p><p>As the teenagers are experiencing this year on their own and are spending a year abroad without the usual supporting by family and friends, my results are pointing to that they are using these stories to get the support they need. Not only are they using the support from the past to deal with the present, they also use these stories so they will keep their place amongst their friends in Sweden. They use stories to prepare both themselves and their family and friends for their return.</p>

This master thesis is looking into the stories on the internet forum www.resedagboken.se. The stories of Swedish teenaged exchange students in the U.S. are studied and the main purpose is to see both what they are writing about and the reason for why they are spending their time writing down their experiences in a public forum. Even though most of the teenagers here are writing with a specific audience in mind, all the stories are free to anyone to take part of and this causes a difficult position for the teenagers who often seem to forget the public point of view when they are telling about their personal lives. The study is divided into two parts. The first one looks into the content of the stories and the other one focuses on the storytellers and their reasons for writing. The teenagers are writing both a lot about their everyday lives in their new environment, but also a lot of things to keep in touch with what their friends and family in Sweden are doing. To get their readers to understand and connect more with them over the stories, most of them use references to movies and TV-shows to help the readers visualize the writers’ experience. As the teenagers are experiencing this year on their own and are spending a year abroad without the usual supporting by family and friends, my results are pointing to that they are using these stories to get the support they need. Not only are they using the support from the past to deal with the present, they also use these stories so they will keep their place amongst their friends in Sweden. They use stories to prepare both themselves and their family and friends for their return.

”Sommar” är ett av de allra främsta exemplen på Inger Edelfeldts skicklighet som novellförfattare. Genom ett antal stilistiska och berättartekniska grepp utnyttjar hon novellens begränsade utrymme optimalt. Edelfeldt förmedlar här motiv och tema, utan att behöva ge avkall på vare sig person- eller miljöskildring och hon lyckas dessutom förmedla en rikedom av känsla och undermening. Uppsatsens syfte är att klargöra på vilket sätt Inger Edelfeldt skapar mening i novellen, utan att behöva skriva ned varenda bokstav i den historia hon vill förmedla: Vilka stilistiska och berättartekniska grepp används? Och vilken betydelse får dessa för tolkningen av berättelsen? Uppsatsen fokuserar på fyra olika analysområden (med såväl kvantitativa som kvalitativa drag): det sinnliga, det ljusa och det mörka, det rituella samt det utelämnade och det antydda. Det är just genom att använda sig av dessa stildrag och berättartekniska grepp som Edelfeldt, trots den knapphändiga informationen, skapar en djupare mening i texten.

Denna studie undersöker temat ”hembygden” i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat”Mallarmés poetiska universum”, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter. Detta grundar sig dels på den biografiska aspekten i min studie, vilket intetäcks in av nämnda text, men också på grund av att jag väljer att endast fokusera på ett enda tema.Helmer Grundströms norrländska bakgrund har i hög grad färgat av sig på de texter som han senareskrev, och dikterna speglar därför till viss del de komplicerade känslor som han hyste införhembygden. Därför förväntas det biografiska materialet förstärka mina påståenden och antaganden.    I uppsatsens analys uppmärksammas olika detaljer i texten, och dessa detaljer diskuteras sedan iförhållande till liknande inslag. Utifrån dessa mindre delar urskiljs olika motiv i diktningen, somtillsammans bildar den tematiska helhetsbilden. En stor del av motivurvalet i Grundströms diktningkretsar också kring hembygden. Huvudmotiven är, enligt min uppfattning, de kontrasterandeaspekterna hemlängtan och behovet av att ge sig av, vilka båda inryms i hembygdens tematiskahelhet. Dessa motiv utvecklas och diskuteras utifrån textexempel, och kompletteras med utsagor omförfattarens samtida livssituation. Även andra motiv urskiljs i diktningen, för att sedan knytas an tilltemats två redan nämnda huvudaspekter. Sammanfattningsvis kommenteras temat sedan i sinhelhet. Det utgör således huvudmålet i min studie: att se det stora genom de små detaljerna, vilketRichard också förespråkar.