<p>Henning Berger (1872 – 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av få ihågkomna författare från 1900-talets första årtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har främst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, särskilt i Där ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. Framställningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök. I analysen används delvis en biografisk ansats med stöd av Bergers brev och uppgifter från Bergers samtida. Med den biografiska ansatsen visas på paralleller mellan Bergers liv och novellernas karaktärer, särskilt ifråga om kvinnobilder. Den förfarne novellfabrikören Berger beskrivs genom den marknadsorientering han tillämpar, bland annat i spök- och kriminalberättelser, och den klassiska novellteknik han ofta tillämpar. Vidare behandlas hans impressionistiska stilkonst, delvis i förbindelse med danska föregångare. I slutdiskussionen tas spekulativt upp hur Berger i slutet av 1910-talet synes närma sig ett ”modernare” tilltal, i samklang med den splittrade europeiska tillvaron efter första världskriget.</p>

Henning Berger (1872 – 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av få ihågkomna författare från 1900-talets första årtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har främst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, särskilt i Där ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. Framställningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök. I analysen används delvis en biografisk ansats med stöd av Bergers brev och uppgifter från Bergers samtida. Med den biografiska ansatsen visas på paralleller mellan Bergers liv och novellernas karaktärer, särskilt ifråga om kvinnobilder. Den förfarne novellfabrikören Berger beskrivs genom den marknadsorientering han tillämpar, bland annat i spök- och kriminalberättelser, och den klassiska novellteknik han ofta tillämpar. Vidare behandlas hans impressionistiska stilkonst, delvis i förbindelse med danska föregångare. I slutdiskussionen tas spekulativt upp hur Berger i slutet av 1910-talet synes närma sig ett ”modernare” tilltal, i samklang med den splittrade europeiska tillvaron efter första världskriget.

Det finns inte många kvinnliga huvudpersoner inom sf‐spel. Undersökningens resultat är tänkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktär för ett sf‐spel. Utifrån en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv. Tillsammans med romananalyser utgjorde dessa grupper utgångspunkt för karaktärsskapandet. De tre konceptillustrationerna reflekterade en egenskapsgrupp var. När konceptillustrationerna var färdiga utfördes en enkätundersökning och en fokusgrupp. Undersökningen gav resultatet att egenskaper som föredrogs för en kvinnlig karaktär i ett sf spel var aktiv, smidig, intelligent och mystisk, karaktären ska också passa in i kontexten. Svaren skiljde sig åt, anledningen kan vara att respondenterna troligen uppfattar sf‐genren olika. Vidare arbete kan göras med en omarbetad enkätundersökning med 1000 respondenter. Möjligen kan karaktärer gestaltas från slutsatserna och därefter utvärderas. Alternativt kan karaktärerna och bakgrunden stå separat i en undersökning, möjligen kan ett arbete skapas där endast visuella egenskaper grupperas.