This essay explores the connection between rhythm and imagery in three poems by Tomas Tranströmer. The poems are: “Ostinato”, “Alkaiskt” and “Preludium”. In the essay, an analysis of rhythm is combined with an analysis of imagery. The rhythmic analysis focuses on concepts like “verse”, “phrase” and “stressed” and “unstressed” syllables. The analysis of imagery focuses on such concepts as “simile”, “metaphor” and “symbol”. The essay uses these concepts to explore the connections between rhythm and imagery in the poems. The result of the research is that there are several ways in which rhythm and imagery interact in the three poems. They interact, for example, through a correspondence between rhythmic repetition and imagery of endless movement. The study ends by recommending that future analysis of Tranströmer's poetry should pay closer attention to the way that rhythm is used in his poems and the way it effects their meaning.

Syftet med föreliggande konstnärliga examensarbete var att analysera och interpretera den kubanska kompositören Leo Brouwers neoromantiska Sonata (1990) för klassisk gitarr. Det utfördes metodiskt genom en musikanalys av storform, sonatform, harmonik, musikaliska citat, dansanta begrepp och sammanställning av en motivkatalog. Studiens resultat indikerar att Brouwer tillämpade sonatform samt inkorporerade citat från Beethoven, Scriabin, Padre Soler och Bernardo Pasquini. Sonaten är komponerad idiomatiskt för gitarr men involverar ändå vissa speltekniska utmaningar för gitarristen. Det har bearbetats genom egna fingersättningar för att på bästa sätt gestalta fraseringar med tillämpning av bland annat karaktär av legato och speltekniska aspekter som campanella. Studien har resulterat i en utvecklad förmåga att tillämpa en äldre musikform för att bära ett modernare tonspråk genom instudering och analys av Leo Brouwers Sonata.

Denna uppsats analyserar den rytmiska strukturen i fyra dikter av Edith Södergran, två från hennes första diktsamling och två från hennes sista, postuma samling. Den rytmiska analysen utgår ifrån kognitiv metrisk teori och fokuserar på läsarens mentala upplevelse av rytmiska intryck. Dikterna granskas utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv där de individuella versradernas struktur såväl som den övergripande strofkonstruktionen är central.  Huvudsakliga begrepp i den rytmiska analysen är balans och kraft, tagna från George Lakoff och Mark Johnssons teori om perceptionsmönster. Här uppmärksammas dikternas regelbundenhet när det kommer till alternering av stavelsebetoning, versradens längd och möjligheten att upprätthålla stadig meter, där balans och obalans syftar till närvaron eller avsaknaden av symmetrier och kraft syftar till upplevelsen av rytmens tempo.  Uppsatsen utgår även ifrån rytmiska analysmetoder utvecklade av Reuven Tsur och Richard Cureton. Detta innebär att uppsatsen använder sig av begreppet gestalt, lånat från gestaltpsykologi, samt Curetons tre rytmiska komponenter, kallade meter, gruppering och prolongering. Gestalter syftar här på samlingar av enskilda enheter som uppfattas som helheter. Meter står för upplevelsen av slagkraftig, upprepande rytmik, gruppering för upplevda symmetrier i bl.a. stavelsedistributionen och prolongering för känslan av progression mot ett mål i dikten. Dessa begrepp används i uppsatsen för att tydliggöra dikternas rytmiska struktur i sin helhet, medan kraft och balans används för att beskriva den effekt som strukturerna har på läsaren.  Resultatet av analyserna är att de fyra dikterna använder stark variation och skiftningar mellan olika former och perceptionsmönster. Analysen uppmärksammar också att både de tidiga och de sena Södergrandikterna kan ses som rytmiskt komplexa och mångfacetterade. Analysen visar att Södergran har, både i sina tidigaste publicerade och i sina sista dikter, en vilja att konstant variera och komplicera läsarens upplevelse. De ord som bäst karaktäriserar de fyra dikternas rytmiska intryck är förändring och förnyelse.

My study challenges the status quo that seems to exist in the design of modern apartments, which is heavily influenced by the modernistic movement that flourished in early 20th century. Modernists strived to create a just and equal society, by challenging the social order and the traditional hierarchical system. The architecture of the time reflected these ideals and ultimately resulted in simplistic and repetitive designs that often formed box like interiors with standardised furniture. Consequently, these designs are detached from the individualism of the inhabitants, forcing people to sit, sleep, dine and socialise in a predefined space in a prescribed manner. My project is an artistic intervention to the BOX - the soulless interior of modern apartments. My aim is to explore and imagine alternative ways of existing within the box and push the boundaries of how we conduct daily activities in the living space.

Denna studie undersöker temat ”hembygden” i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat”Mallarmés poetiska universum”, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter. Detta grundar sig dels på den biografiska aspekten i min studie, vilket intetäcks in av nämnda text, men också på grund av att jag väljer att endast fokusera på ett enda tema.Helmer Grundströms norrländska bakgrund har i hög grad färgat av sig på de texter som han senareskrev, och dikterna speglar därför till viss del de komplicerade känslor som han hyste införhembygden. Därför förväntas det biografiska materialet förstärka mina påståenden och antaganden.    I uppsatsens analys uppmärksammas olika detaljer i texten, och dessa detaljer diskuteras sedan iförhållande till liknande inslag. Utifrån dessa mindre delar urskiljs olika motiv i diktningen, somtillsammans bildar den tematiska helhetsbilden. En stor del av motivurvalet i Grundströms diktningkretsar också kring hembygden. Huvudmotiven är, enligt min uppfattning, de kontrasterandeaspekterna hemlängtan och behovet av att ge sig av, vilka båda inryms i hembygdens tematiskahelhet. Dessa motiv utvecklas och diskuteras utifrån textexempel, och kompletteras med utsagor omförfattarens samtida livssituation. Även andra motiv urskiljs i diktningen, för att sedan knytas an tilltemats två redan nämnda huvudaspekter. Sammanfattningsvis kommenteras temat sedan i sinhelhet. Det utgör således huvudmålet i min studie: att se det stora genom de små detaljerna, vilketRichard också förespråkar.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd. Diktjagets materialisering i samband med närheten kan tolkas som ett uttryck för hur det ”mänskliga” bara kan existera genom att definieras av ett mänskligt kollektiv. Diktjagets förkroppsligande innebär att aspekter som självbild, begär och kropp sätts i spel. Diktjagets osynlighet kan kopplas till skam och otillåtet begär. Queert begär kan även tolkas i det återkommande vattenmotivet. Genom hela diktsamlingen återfinns tystnad i olika former. Tystnaden har en upprätthållande verkan på gemenskapen, men utgör likväl en begränsning i den. Tystnaden har en hemlighetsbevarande funktion. Brytandet av tystnaden har tydliga kopplingar till nattens queera mörker.

This empirical work and base has been to analyze the new high school reform that the Swedish government introduced as a statement 2008/09:199 about: Higher demand and quality within the high school. This statement became legal through the government vote in spring 2010. But above all it is the investigation (SOU 2008:27) that is the central piece for these new examination changes for high school students that will come into effect 1 of July 2011. The purpose and questions asked in this analyze has been if the reform takes its base in a modernistic (traditional) way or a late modern scientific perspective. And also to find out how these new quality amendments in the investigation makes visible about the high school and what the purpose are about the changes.   When scientific theories in these analyze is placed against the reform, the result shows that the modernization process reflects more of a late modern aspect, which constantly reappraise in a changeable society. The ambition with the reform is to meet the reflexivity of the individual mind. The collaboration between the consumer and school principals, high demanding adaption to working life and explicit examination goals for the students emphasizes the demand on quality. The students can be signified as dynamic market products, more adaptable and linked to a thinking entrepreneur. This will be the primary mission for the high school. The result also shows that the adaption and individualism is two sides of the coin, and that is what this reform tries to capitalize on. In spite of a more regulated and explicit demand on education – it’s the individual reflexivity of an entrepreneur with more options that has to see and understand the dynamic possibilities that calls on the open market.