Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007. / S. 202-211: Bibliografi.

Ever since art and craft was separated there has been an ongoing schism between the two. The craft movement has been showed out of the fine art galleries and museums and has been left with country fairs and second handed rated galleries for exhibiting their work. This has created insecurity within the realm of craft. Left artists doubting themselves and the importance of their work and has led to an immensely boring debate which, for the past hundred years has debated whether craft and fine arts could or should be regarded as equal artistic manifestations. Maybe the importance no longer lies in trying to manically copy the fine art scene. But for once and for all, claim the space our work deserves in a contemporary environment, far away from rigid artistic boarders and a language that lacks all the right words. This essay investigates what it means to work in the periphery, in the gray areas of contemporary artistic metal making today and why the view on work in craft media is looked upon as handicraft and not art.

Under 1900-talet har elektrisk belysning använts som en del i byggnaders utformning, med permanent fasadbelysning som en integrerad del i arkitekturen. När en ursprunglig fasadbelysning försvinner eller förändras, så försvinner också en del av möjligheten att uppleva byggnaden som den var avsedd. Den här undersökningen syftar därför till att lyfta belysningens påverkan på byggnaders kulturhistoriska värden. Genom fallstudier har två höghus i Stockholm uppförda under 1960-talet undersökts: femte Hötorgshuset och DN-huset. Båda byggnaderna har eller har haft en ursprunglig exteriör belysning. Genom en intervjustudie har olika professioners synsätt på belysning som en del av byggnaders uttryck studerats. Undersökningen visar att belysning kan ha stor påverkan på kulturhistoriska värden, inte minst på upplevelsevärdet. Det framkommer också att befintlig lagstiftning kan tillämpas för att skydda en ursprunglig belysning. Undersökningen argumenterar för att det finns vissa skillnader i olika yrkesgruppers synsätt, men att skillnaderna inte har någon större påverkan på bevarandet av belysning. / During the 20th century, electric lighting has been used as a part of the design of buildings, with permanent facade lighting as an integral part of the architecture. When an original facade lighting disappears of changes, part of the possibility to experience the building as it was intended is lost. This study therefore aims to highlight the impact of lighting on buildings’ cultural significance. Through case studies, two high-rise buildings in Stockholm built during the 1960s have been studied: the fifth Hötorgshuset and DN-huset. Both buildings have or have had an original exterior lighting. Through interviews, different professions’ view on lighting as part of the expression of buildings have been studied. This study concludes that lighting can have a great impact on cultural significance, not least in how lighting affects the perception of buildings. It also shows that existing legislation can be applied to protect original lighting. This study argues that there are some differences in the different professions’ views, but that these differences have no major impact on the preservation of lighting.

In this essay I will present a stylestudy of he New Zeeland born author Katherine Mansfield, 1888 - 1923 and american master of horror, Stephen King, born 1947. The main focus is to analyze how they use the literary tools of time, place and focalisation and to make a literary experiment where I practise the learnings I have made.  I will try to answer how the authors use time, place and focalisation in the novels? In my literary experiment, can I find the differences and similarities? I have studied two shortstorys: Katherine Mansfields The Garden Party and from Stephen King, 1922.I read my first short story from Mansfield and King more than twenty years ago and over the years they have stayed in my memory as strong and positive experiences of reading. My aim is to learn more about the author's style with special attention to time, place and focalisation.  The tools for this is studies of their works in connection to these three concepts and a literary experiment where I try to mimic the authors. In this my work I have found similarities and differencies between the two authors. Differencies coming from the different times when they write: Mansfield from early 1900  modernism and romanticism and King contemporary literature and horror. I have deepened my understanding of place and time and captured new knowledge about focalization, a term that was new to me as I started the course. Both authors write chronologically over different timespace (one day and a decade). They use dialogue, both internal and external. They switch between external nd internal/varied internal focalization wich makes the novels fascinating and intriguing. I have found that is is possible to cross the style of the tho authors and create a credible story.

“The art of writing history” is a study of gender representation in art history literature. It investigates how women and women’s art are represented in a selection of modernist literature, and analyzes this in relation to gender order. It is a qualitative study that includes four books in the Umeå University course “Art history A1”. The paper also consists of interviews with four former students and a teacher of art history, all of whom have read the literature for teaching or learning. The subject matter of the included literature is the era of modernism, from 1870-1970. The literature is analyzed using close-reading and reading against the grain. These methods make it possible to expose the difference in how artists are treated depending on their gender. Additionally, it enables one to see how a canon is formed in art history literature. The results of the analysis showed that male artists were canonized more frequently than female artists. Words like “genius” and “masterpiece” are only used to describe male, not female, artists. Women’s personal and emotional life was deemed significant, while for male artists it was not. In the literature, women were marginalized and men were made  undeniable in the field of art and modernism.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kärnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar på en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet är det mest välrepresenterade, till antalet objekt räknade, men ger också den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA. De mest inflytelserika tillfällena för marknadsföringen av svensk design i USA under åren 1930-1960 är enligt konstprofessor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), världsutställningen i Chicago 1933, världsutställningen i New York 1939 och utställningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hälften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa på samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktär. / Museum of Modern Art has been very influential for the historiography and definition of modernism, "the international style". Swedish modernisms most vigorous period 1930-1960, is represented by 55 items in MoMA´s Architecture and Design collection. The Swedish objects in the collection show at a reception of Swedish design as most influential during the 1950s. The decade is the most well-represented, in number of objects counted, but also gives the most representative picture of how Swedish design was marketed in the United States. The most influential opportunities for the promotion of Swedish design in the United States during the years 1930-1960 are according to art professor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), the World's Fair in Chicago in 1933, the World's Fair in New York in 1939, and Exhibition Design in Scandinavia 1954-1957. Just under half of the represented designers in the MoMA collection, were included in the marketing, which can show correlations between marketing and the collection's character.

Denna studie undersöker temat ”hembygden” i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat”Mallarmés poetiska universum”, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter. Detta grundar sig dels på den biografiska aspekten i min studie, vilket intetäcks in av nämnda text, men också på grund av att jag väljer att endast fokusera på ett enda tema.Helmer Grundströms norrländska bakgrund har i hög grad färgat av sig på de texter som han senareskrev, och dikterna speglar därför till viss del de komplicerade känslor som han hyste införhembygden. Därför förväntas det biografiska materialet förstärka mina påståenden och antaganden.    I uppsatsens analys uppmärksammas olika detaljer i texten, och dessa detaljer diskuteras sedan iförhållande till liknande inslag. Utifrån dessa mindre delar urskiljs olika motiv i diktningen, somtillsammans bildar den tematiska helhetsbilden. En stor del av motivurvalet i Grundströms diktningkretsar också kring hembygden. Huvudmotiven är, enligt min uppfattning, de kontrasterandeaspekterna hemlängtan och behovet av att ge sig av, vilka båda inryms i hembygdens tematiskahelhet. Dessa motiv utvecklas och diskuteras utifrån textexempel, och kompletteras med utsagor omförfattarens samtida livssituation. Även andra motiv urskiljs i diktningen, för att sedan knytas an tilltemats två redan nämnda huvudaspekter. Sammanfattningsvis kommenteras temat sedan i sinhelhet. Det utgör således huvudmålet i min studie: att se det stora genom de små detaljerna, vilketRichard också förespråkar.

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.       Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden – visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen. Den svåra och kvardröjande sorgen och andra traumatiska, undanträngda händelser från det första äktenskapet kan vara en anledning till att Martinson ständigt återkom till självbiografiska skildringar i sitt författarskap. Inte mindre än nio av hennes romaner är självbiografiska.      En jämförelse av hur mor Sofi och Sally i boken behandlar de män som kommer till deras innersta rum visar sig kasta ljus över diskussionen om romanens struktur - om denna är litterärt, medvetet uppbyggd eller om de ingående berättelserna är sammanfogade mindre planmässigt, mer fristående gentemot varandra. Den figura som Ebba Witt-Brattström ser som en bekräftelse på romanens stränga, medvetna uppbyggnad, att mor Sofi förebådar sin ättling Sallys öde genom sin moderlighet ställd mot Sallys revolutionära inställning, vänds i uppsatsens perspektiv till sin motsats. Mor Sofi och hennes väninna Fredrika vänder upproriskt upp och ner på hela världen då Förskinnsbonden vågar sig fram till badstugans dörr. I motsvarande situation kapitulerar Sally och gifter sig med inkräktaren, Videbonden. Innebörden är rimligen att Witt-Brattströms tolkning av figuran faller och därmed inte kan användas som argument för något planerat samband mellan det inledande kapitlet om Sofi och de senare berättelserna om Ellen och Sally.