• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ett förlorat paradis : feminism och anarkism i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd

Looft, Helena January 2010 (has links)
Moa Martinson var politiskt aktiv syndikalist och feminist, hon debuterade 1933 med Kvinnor och äppelträd och blev en del av den svenska modernismens genombrott, en motröst och en kvinnlig föregångare. I den här uppsatsen gör jag en närläsning av den första delen i debutromanen, “Mor badar”, varvid jag undersöker äppelträdens symboliska funktion, mor Sofis mytiska roll och berättelsens legendartade drag. “Mor badar” handlar om två kvinnor som gör uppror mot samhällets normer i 1800-talets Sverige och fungerar som en sorts urmyt både inuti och utanför texten; den lever vidare hos mor Sofis ättlingar i romanens andra del och gör ett starkt intryck på läsaren. Med utgångspunkt i Bibelns skapelseberättelse, i dialog med Ebba Witt-Brattströms avhandling Moa Martinson – Skrift och drift i trettiotalet och med stöd av historik och artiklar i Pia Laskars bok Anarkafeminism analyserar jag Moa Martinsons text och tolkar den som en feministisk urscen, en påminnelse om ett kvinnornas, eller mänsklighetens, förlorade paradis, eller en framtida vision, en utopi, där människan står i förbund med naturen på ett mera genomgripande, grundläggande, självklart sätt. Mor Sofi blir i denna tolkning en “omedveten anarkist” – en länk i en kedja av tankar och handlingar, individuella och kollektiva, spontana och organiserade, som enligt anarkafeminismen så småningom kommer att leda fram till en omvandling av samhället. På så vis blir “Mor badar” ytterst en berättelse om hopp, en dröm om det goda livet, där den patriarkala, hierarkiska dualism vi har levt med sedan århundraden tillbaka kommer att ersättas av en ny helhetssyn. Splittringen mellan himmel och jord, mänskligt och gudomligt, ande och materia, kvinna och man, ifrågasätts och i stället framträder en vision av skapande, tillit och gemenskap, där förändringsprocessen är det viktiga och kvinnan har modet att leva i samhällets utkant.
2

Männen i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd

Eng, Tord January 2012 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.       Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden – visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen. Den svåra och kvardröjande sorgen och andra traumatiska, undanträngda händelser från det första äktenskapet kan vara en anledning till att Martinson ständigt återkom till självbiografiska skildringar i sitt författarskap. Inte mindre än nio av hennes romaner är självbiografiska.      En jämförelse av hur mor Sofi och Sally i boken behandlar de män som kommer till deras innersta rum visar sig kasta ljus över diskussionen om romanens struktur - om denna är litterärt, medvetet uppbyggd eller om de ingående berättelserna är sammanfogade mindre planmässigt, mer fristående gentemot varandra. Den figura som Ebba Witt-Brattström ser som en bekräftelse på romanens stränga, medvetna uppbyggnad, att mor Sofi förebådar sin ättling Sallys öde genom sin moderlighet ställd mot Sallys revolutionära inställning, vänds i uppsatsens perspektiv till sin motsats. Mor Sofi och hennes väninna Fredrika vänder upproriskt upp och ner på hela världen då Förskinnsbonden vågar sig fram till badstugans dörr. I motsvarande situation kapitulerar Sally och gifter sig med inkräktaren, Videbonden. Innebörden är rimligen att Witt-Brattströms tolkning av figuran faller och därmed inte kan användas som argument för något planerat samband mellan det inledande kapitlet om Sofi och de senare berättelserna om Ellen och Sally.

Page generated in 0.056 seconds