<p>The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do.</p> / <p>Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.</p>

<p>”Ineffektiv, toppstyrd och dyr” omtalades Riksrevisionen i DN vilket väckte författarnas intresse vad gäller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nämnvärt åt från en privat revisionsbyrå. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gäller de materiella anläggningstillgångarna maskiner och inventarier samt personalkostnader såsom löner, arvoden och förmåner. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer för att få en djupare förståelse i området. Författarna har tagit fram en egen modell som utgår ifrån variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen. Vid intervjutillfällena framkom att det inte föreligger många skillnader utan främst likheter vad gäller granskningsarbetet. En annan slutsats som författarna kommit fram till är att den mest framträdande skillnaden i granskningsarbetet beror på de regleringar som företagen och myndigheterna, som är föremål för granskningen, lyder under. Vidare har författarna även kommit fram till att Deloittes och Riksrevisionens respektive konkurrenssituation inte har någon påverkan av deras granskning i och med gällande lagar samt den hederskod som finns i branschen.</p>

The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do. / Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.

Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries. There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used. The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS. The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report. / För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder. Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.

”Ineffektiv, toppstyrd och dyr” omtalades Riksrevisionen i DN vilket väckte författarnas intresse vad gäller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nämnvärt åt från en privat revisionsbyrå. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gäller de materiella anläggningstillgångarna maskiner och inventarier samt personalkostnader såsom löner, arvoden och förmåner. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer för att få en djupare förståelse i området. Författarna har tagit fram en egen modell som utgår ifrån variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen. Vid intervjutillfällena framkom att det inte föreligger många skillnader utan främst likheter vad gäller granskningsarbetet. En annan slutsats som författarna kommit fram till är att den mest framträdande skillnaden i granskningsarbetet beror på de regleringar som företagen och myndigheterna, som är föremål för granskningen, lyder under. Vidare har författarna även kommit fram till att Deloittes och Riksrevisionens respektive konkurrenssituation inte har någon påverkan av deras granskning i och med gällande lagar samt den hederskod som finns i branschen.

Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilken är frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning. Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersöker författarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen. För att uppnå detta syfte har en kvantitativ metodansats antagits och en enkätundersökning via e-post har utförts omfattande 96 svenska börsbolag. Datainsamlingen har sammanställts som beskrivande statistik utfört i Excel. Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts om hållbarhetsredovisning och granskning. Hållbarhetsredovisning förklaras oftast med hjälp av intressent -, legitimitets – och agentteorin. Dessa förklarar även att en extern granskning av hållbarhetsredovisning har betydelse för att säkerställa för intressenterna att informationen som de delges är komplett och tillförlitlig. Detta ger möjlighet till bedömning om företaget är en bra ”samhällsmedborgare” vilket påverkar företagets legitimitet. För ägarna av företagen bevisar hållbarhetsredovisning att företagsledningen tar ansvar för företaget. Undersökningen visar att några av orsakerna till varför börsbolagen i undersökningen väljer att granska är på grund av att upprätthålla förtroendet från intressenterna och att öka legitimiteten i redovisningen. De främsta anledningarna till varför börsbolagen inte granskar är att de inte upplever att intressenterna efterfrågar det samt att denna information inte behöver kvalitetssäkras. Dessa anledningar kan kopplas till en rad olika faktorer som påverkar valet som exempelvis bransch och storlek på företaget. Där de större börsbolagen med verksamheter som har hög miljö- och social påverkan i större utsträckning väljer att granska medan de mindre börsbolagen anser att det är bättre att lägga resurserna på annat som att utveckla hållbarhetsredovisningen.

Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling. Genomförande: Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige. Slutsats: Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen. De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS. En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.

Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling. Genomförande: Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige. Slutsats: Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen. De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas  uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS. En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av  hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.

<p>Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilken</p><p>är frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning.</p><p>Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersöker</p><p>författarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen. För att uppnå detta syfte har en kvantitativ</p><p>metodansats antagits och en enkätundersökning via e-post har utförts omfattande 96 svenska börsbolag. Datainsamlingen har sammanställts som beskrivande statistik utfört i Excel.</p><p>Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts om hållbarhetsredovisning och granskning. Hållbarhetsredovisning förklaras oftast med hjälp av intressent -, legitimitets – och</p><p>agentteorin. Dessa förklarar även att en extern granskning av hållbarhetsredovisning har betydelse för att säkerställa för intressenterna att informationen som de delges är komplett</p><p>och tillförlitlig. Detta ger möjlighet till bedömning om företaget är en bra ”samhällsmedborgare” vilket påverkar företagets legitimitet. För ägarna av företagen bevisar hållbarhetsredovisning</p><p>att företagsledningen tar ansvar för företaget.</p><p>Undersökningen visar att några av orsakerna till varför börsbolagen i undersökningen väljer att granska är på grund av att upprätthålla förtroendet från intressenterna och att öka legitimiteten</p><p>i redovisningen. De främsta anledningarna till varför börsbolagen inte granskar är att de inte upplever att intressenterna efterfrågar det samt att denna information inte behöver kvalitetssäkras. Dessa anledningar kan kopplas till en rad olika faktorer som påverkar</p><p>valet som exempelvis bransch och storlek på företaget. Där de större börsbolagen med verksamheter som har hög miljö- och social påverkan i större utsträckning väljer att granska medan de mindre börsbolagen anser att det är bättre att lägga resurserna på annat som</p><p>att utveckla hållbarhetsredovisningen.</p>

<p>Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen.</p><p>De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS.</p><p>En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.</p>