En ökad infrastruktur är idag en av de största anledningarna till fragmentering av habitatvilket gör det svårare för vilt att röra sig över vägar utan risker. För att undersöka i vilkenutsträckning större vilt korsar vägar identifierades gröna stråk i Halmstad tätort därviltförekomst sedan undersöktes vintern 2015/2016. Tio lokaler valdes ut längs väg 600(Tylösandvägen), väg 610 (Kustvägen), riksväg 15, riksväg 25 och riksväg 26 där inventeringarutfördes i sju dagar fördelade under en tvåmånadersperiod. Viltförekomst av älg, rådjur,dovvilt, kronvilt, hare, vildsvin, grävling, rödräv, varg och lodjur undersöktes genomidentifiering av spårstämplar för att ta reda på om någon av lokalerna utgör en riskzon förviltolyckor och om det finns skillnader i viltförekomst nära och längre från vägen samt iskogsmark och öppen mark. Studiens resultat tillsammans med viltolycksstatistik visar attvissa av de undersökta stråken utgör riskzoner för större vilt; två närliggande lokaler ianslutning till riksväg 26 och en lokal i anslutning till riksväg 15. Det fanns ingen signifikantskillnad i viltförekomst på olika avstånd från vägen, vilket innebär att vilt följer de grönastråken och inte ser vägen som ett hinder. Det fanns heller ingen signifikant skillnad mellanviltförekomst i någon av marktyperna. / An increased infrastructure is one of today’s biggest reasons for the fragmentation ofhabitats, making it harder for wildlife to move without risks when crossing roads. To see inwhich extent larger mammals crosses roads greenways were identified in the urban parts ofHalmstad municipality, after which a study was made on the presence of wildlife duringwinter 2015/2016. Ten areas were chosen along road 600 (Tylösandsvägen), road 610(Kustvägen), trunk road 15, trunk road 25 and trunk road 26 where inventories were carriedout for a period of seven days distributed over a period of two months. Wildlife abundanceof moose, roe deer, fallow deer, red deer, hare, wild boar, badger, red fox, wolf and lynxwere investigated by identification of track stamps in order to find out if any of the tenplaces constitutes a danger zone for wildlife-vehicle accidents and if there are anydifferences in wildlife abundance close to and further from the road as well as in woodlandand open land. The result of the study along with wildlife accident statistics show that someof the investigated areas form danger zones for larger animals; two adjacent areas alongtrunk road 26 and one area along trunk road 15. There were no significant difference inwildlife abundance on different distances from the road which means that wildlife followsthe greenways and do not see the road as an obstacle, thus more likely to crossover. Therewere also no significant difference in wildlife abundance in woodland and open land,meaning wildlife-vehicle accidents are not more likely to occur in one type of land over theother.

Our motivation for this research is the interest we have for positive influences of green areas on people's well-being and social improvement. We see nature, the ecosystems and its services, integrated with humans as a whole, making our lives physically and mentally more sustainable. Therefore the purpose of this study is to investigate the social benefits of selected ecosystem services in sub-urban parks in Malmö City, and to explore how the respected services can be enhanced with a greater connectivity of the parks. A survey and interviews were used to collect information about people's preferences and values about nature parks and their opinion on possible connectivity of three sub-urban parks in Malmö, Sweden. The results show that people are overall positive with the recreational and aesthetic values of parks but show less appreciation for the parks as pure nature represents. Connectivity is not clearly understood by the participants but seems to be positively accepted. To give an idea on how Malmö could improve urban biodiversity and facilitate enjoyable nature experiences we give some practical suggestions for a green corridor.

Förlusten av biologisk mångfald är ett allvarligt globalt problem som uppstår på grund av mänsklig aktivitet som bland annat habitatförstörelse och klimatförändringar. När naturliga livsmiljöer förstörs eller fragmenteras minskar utrymmet för djur och växter att överleva och föröka sig, vilket påverkar ekosystemens funktioner och de fördelar som människor får från naturen. Urbaniseringen, trots att den bidrar till förlusten av naturliga miljöer, erbjuder också möjligheter att bevara och främja den urbana biologiska mångfalden. Grönstråk, som Ekostråket i Malmö, är en naturbaserad lösning som har potential att adressera klimatrelaterade utmaningar och förbättra biologisk mångfald i stadsmiljön. Dock stöter implementeringen av grön infrastruktur i det svenska sammanhanget på flera hinder, inklusive begränsade resurser, planeringsbegränsningar och juridiska utmaningar. För att skapa hållbarare städer och bevara den urbana biologiska mångfalden är det viktigt att förstå och förvalta de gröna värdena. Då man genom att arbeta med naturen och tillämpa naturbaserade lösningar kan lösa flera samhällsutmaningar samtidigt. Denna magisteruppsats undersöker de hinder som påverkar implementeringen av grönstråk och utgår utifrån Ekostråket i Malmö som en fallstudie. Studien identifierar åtta åtgärder för att underlätta implementeringen av grönstråk i ett svenskt sammanhang. Där behovet av uppdaterad kunskap, effektiv förvaltning och potentiella förändringar i planeringssystemet för att övervinna utmaningarna med implementering av grönstråk betonas. Grönstråk erbjuder multifunktionella fördelar, inklusive rekreation, förbättrad hälsa, klimatanpassning och stöd för lokal flora och fauna. Att öka allmänhetens kunskap och uppskattning av biologisk mångfald är avgörande för att skydda naturvärden. Denna uppsats bidrar med insikter om planering och implementering av grön infrastruktur och framhäver potentialen hos grönstråk för hållbar stadsutveckling samt hur de gynnar biologisk mångfald. / Loss of biodiversity is a global problem resulting from human activities such as habitat destruction and climate change. When natural habitats are destroyed or fragmented, the space for animals and plants to survive and reproduce decreases, affecting ecosystem functions and the benefits derived by humans from nature. Despite contributing to the loss of natural environments, urbanization also presents opportunities to preserve and promote urban biodiversity. Green corridors, such as Ekostråket in Malmö, are nature-based solutions that have the potential to address climate-related challenges and enhance biodiversity in the urban environment. However, the implementation of green infrastructure in the Swedish context faces several obstacles, including limited resources, planning constraints and legal challenges. Understanding and managing green values are important to create more sustainable cities and preserve urban biodiversity. By working with nature and applying nature-based solutions multiple societal challenges can be addressed simultaneously. This thesis examines the barriers affecting the implementation of green corridors, using Ekostråket in Malmö as a case study. The study identifies eight measures to facilitate the implementation of green corridors in a Swedish context. The need for updated knowledge, effective management and potential changes in the planning system to overcome the challenges of green corridor implementation is emphasized. Green corridors offer multifunctional benefits, including recreation, improved health, climate adaptation, and support for local flora and fauna. Increasing public awareness and appreciation of biodiversity is crucial for protecting natural values. This thesis provides insights into the planning and implementation of green infrastructure, highlighting the potential of green corridors for sustainable urban development and their contribution to biodiversity.