<p>Den här uppsatsen avhandlar ämnet gruppchefskap i morgondagens försvarsmakt samt hur väl specialistofficersutbildningen, som ligger till grund för dessa morgondagens gruppchefer, förbereder dem för kommande uppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att lyfta och diskutera faktorer inom ämnet gruppchefer i den nya försvarsmakten för att identifiera eventuella brister i dagens gruppchefsutbildning samt lägga grund för eventuell vidare forskning inom ämnet.</p><p>De frågeställningar som jag har ställt upp för mig är:</p><ul><li>Vilka allmänna krav kommer det att ställas på gruppchefer i den svenska försvarsmakten?</li><li>Får individer som genomfört specialistofficersutbildningen, rätt förutsättningar att möta de krav som kommer att ställas på dem?  </li></ul><p>Metoden som jag har tillämpat för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ analys i två delar kopplat till en teoretisk modell. Slutsatserna av denna undersökning är följande:</p><ul><li>Specialistofficersutbildningen är i sin teoretiska utformning väl förberedande för blivande gruppchefer.</li><li>För att verkligen bottna i problemformuleringen så bör kompletterande undersökningar genomföras.</li><li>Den stora skillnaden på dagens och morgondagens officerare ligger i chefskapet och utbildarrollen hemma i Sverige.</li></ul> / <p>Sweden has for decades been contributing UN with troops in international conflicts. But Sweden’s primary objective always been to defend nation borders. Although the primary objective might still be to protect nation borders, the missions abroad has become a bigger priority. The Swedish armed forces are going through a major change and reconstruction to meet this new priority, but is the personnel system adapted as well?  One of the major changes is that Sweden is now leaving a personnel system based on conscripts, and entering a new system based on employed soldiers. But Sweden has, at least not what I could find, ever had a joint plan for educating leaders on group level. Until now. This essay tries to answer the questions: What are the joint demands on group leaders of tomorrow? And how is the education adapted to meet these required demands?</p>

Den här uppsatsen avhandlar ämnet gruppchefskap i morgondagens försvarsmakt samt hur väl specialistofficersutbildningen, som ligger till grund för dessa morgondagens gruppchefer, förbereder dem för kommande uppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att lyfta och diskutera faktorer inom ämnet gruppchefer i den nya försvarsmakten för att identifiera eventuella brister i dagens gruppchefsutbildning samt lägga grund för eventuell vidare forskning inom ämnet. De frågeställningar som jag har ställt upp för mig är: Vilka allmänna krav kommer det att ställas på gruppchefer i den svenska försvarsmakten? Får individer som genomfört specialistofficersutbildningen, rätt förutsättningar att möta de krav som kommer att ställas på dem?   Metoden som jag har tillämpat för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ analys i två delar kopplat till en teoretisk modell. Slutsatserna av denna undersökning är följande: Specialistofficersutbildningen är i sin teoretiska utformning väl förberedande för blivande gruppchefer. För att verkligen bottna i problemformuleringen så bör kompletterande undersökningar genomföras. Den stora skillnaden på dagens och morgondagens officerare ligger i chefskapet och utbildarrollen hemma i Sverige. / Sweden has for decades been contributing UN with troops in international conflicts. But Sweden’s primary objective always been to defend nation borders. Although the primary objective might still be to protect nation borders, the missions abroad has become a bigger priority. The Swedish armed forces are going through a major change and reconstruction to meet this new priority, but is the personnel system adapted as well?  One of the major changes is that Sweden is now leaving a personnel system based on conscripts, and entering a new system based on employed soldiers. But Sweden has, at least not what I could find, ever had a joint plan for educating leaders on group level. Until now. This essay tries to answer the questions: What are the joint demands on group leaders of tomorrow? And how is the education adapted to meet these required demands?

Bakgrund: Digitaliseringens framväxt har möjliggjort för organisationer att arbeta i en virtuell kontext, vilket tillsammans med coronapandemins utbrott medfört att antal virtuella team och e-ledare ökat markant. Majoriteten av virtuella team leds av gruppchefer, vilket är den vanligaste förekommande ledarrollen i svenska privata organisationer. Gruppchefers övergång till att leda i en virtuell kontext har medfört två övergripande utmaningar: förtroende och kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka utmaningar i relation till förtroende och kommunikation som gruppchefer i svenska privata organisationer möter i utförandet av e-ledarskap i virtuella team, samt förstå hur gruppchefer har utvecklat sitt ledarskap för att hantera dessa utmaningar. Förståelsen leder till utveckling av ett teoretiskt ramverk baserat på gruppchefers erfarenheter i svenska privata organisationer.   Forskningsfrågor: Vilka utmaningar i relation till förtroende och kommunikation möter gruppchefer i utförandet av e-ledarskap i virtuella team? Hur har gruppchefer utvecklat sitt ledarskap för att hantera dessa utmaningar? Metod: Studiens forskningsansats är abduktiv och har en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju gruppchefer för virtuella team i svenska privata organisationer. Slutsats: Studiens slutsats visar de utmaningar gruppchefer möter i relation till förtroende och kommunikation när de utför e-ledarskap i virtuella team. Utmaningarna är gruppens välmående och motivation, personlig kontakt, grupptillhörighet, involvera anställda, tillgänglighet, kontroll, icke-verbal kommunikation, säkerställa att budskapet har nått fram, planering av möten, kommunikationsverktyg samt kreativitet vid möten. Slutsatsen visar även att gruppchefer har utvecklat ett nytt förhållningssätt för att hantera utmaningarna, nämligen hållbart e-ledarskap. / Background: The emergence of digitalization has enabled organizations to work in a virtual context, which together with the outbreak of the Covid-19 pandemic has led to an increase in the number of virtual teams and e-leaders. The majority of virtual teams are led by team leaders, which is the most common leadership role in Swedish private organizations. The team leaders' transition to leading in a virtual context has led to two overall challenges: trust and communication. Purpose: The purpose of this study is to describe the challenges in relation to trust and communication that team leaders in Swedish private organizations face in the execution of e-leadership in virtual teams, and understand how team leaders have developed their leadership to manage these challenges. The understanding leads to the development of a theoretical framework based on team leaders’ experiences in Swedish private organizations. Research questions: What challenges in relation to trust and communication do team leaders face in the execution of e-leadership in virtual teams? How have team leaders developed their leadership to manage these challenges? Methodology: The study's research approach is abductive and has a qualitative research method. Semi-structured interviews were conducted with seven team leaders for virtual teams in Swedish private organizations. Findings: The conclusion of this study shows the challenges team leaders face in relation to trust and communication when performing e-leadership in virtual teams. The challenges are the group's well-being and motivation, personal contact, group affiliation, involving employees, accessibility, control, non-verbal communication, ensure that the message has arrived, meeting planning, communication tools and creativity at meetings. The conclusion also shows how team leaders have developed a new approach to manage these challenges, which is sustainable e-leadership.