Med bakgrund mot tvetydigheter i tidigare forskning, syftade studien ta reda på om tillit till arbetsgruppen medierade relationen mellan transformativt ledarskap och grupprestation. Därtill undersöktes könsrelaterade skillnader avseende huruvida medarbetarna upplevde sin ledare som transformativ. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning där skalorna Multifactor Leadership Questionnaire 6S, Tillit till Arbetsgruppen Skala samt Grupprestation Skala användes för att mäta de olika variablerna. Data analyserades genom en mediationsanalys utifrån Baron och Kennys (1896) stegvisa metod. Stickprovet bestod av N = 96 medarbetare (60% män, 38% kvinnor samt 2% annan könstillhörighet) från 10 företag inom olika branscher. Resultatet visade inga signifikanta könsrelaterade skillnader i uppfattandet av ledarens transformativa ledarskap. Vidare visade resultatet att  transformativt ledarskap predicerade såväl tillit till arbetsgruppen som grupprestation men någon signifikant medierande effekt ej kunde identifieras avseende tillit till arbetsgruppen. Studien gav stöd för tidigare forskning som visat att tillit till arbetsgruppen ej medierar den undersökta relationen men att organisationer kan gynnas av transformativt ledarskap, då det kan ge fördelar i form av högre tillit bland medarbetarna samt förhöjd grupprestation.

<p>Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats.</p><p>Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande.</p><p>Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination. Alla lär heller inte lika bra i grupp enligt resultatet. Men respondenterna trodde att en grupp där det finns en vilja att lära och som fungerar kunde hjälpa dem som har svårigheter i studierna. Samhället är enligt respondenterna konstruerat för att arbeta i grupp, därför är det viktigt att lära studenterna det samtidigt som respondenterna var medvetna om att vissa arbetar hårdare i ett grupparbete än andra. Detta försvårade ett rättvist betygssättande, och därför ansågs det individuella arbetet vara bra när det gällde att pröva studentens kunskaper och för att se om hon/han förstått rätt.</p><p>Enligt respondenterna måste man växla mellan individuella och grupparbeten för att ge ett bra lärande till studenterna eftersom man lär sig på olika sätt individuellt och i grupp. Det anses även vara mer krav på individen nu, studenten har ett eget ansvar för att inhämta kunskap. Gymnasiet ansågs inte heller förbereda studenterna inför högskolan på ett bra sätt eftersom vissa blivande studenter inte hade baskunskaperna när de kom till högskolan. Eftersom studenterna hade olika kunskaper och erfarenheter var det även svårt att sätta en rimlig nivå på uppgifterna, det får inte vara för svårt men heller inte för lätt.</p>

Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats. Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande. Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination. Alla lär heller inte lika bra i grupp enligt resultatet. Men respondenterna trodde att en grupp där det finns en vilja att lära och som fungerar kunde hjälpa dem som har svårigheter i studierna. Samhället är enligt respondenterna konstruerat för att arbeta i grupp, därför är det viktigt att lära studenterna det samtidigt som respondenterna var medvetna om att vissa arbetar hårdare i ett grupparbete än andra. Detta försvårade ett rättvist betygssättande, och därför ansågs det individuella arbetet vara bra när det gällde att pröva studentens kunskaper och för att se om hon/han förstått rätt. Enligt respondenterna måste man växla mellan individuella och grupparbeten för att ge ett bra lärande till studenterna eftersom man lär sig på olika sätt individuellt och i grupp. Det anses även vara mer krav på individen nu, studenten har ett eget ansvar för att inhämta kunskap. Gymnasiet ansågs inte heller förbereda studenterna inför högskolan på ett bra sätt eftersom vissa blivande studenter inte hade baskunskaperna när de kom till högskolan. Eftersom studenterna hade olika kunskaper och erfarenheter var det även svårt att sätta en rimlig nivå på uppgifterna, det får inte vara för svårt men heller inte för lätt.

In the following study you will be presented with the research that has been done to investigate how monetary rewards affect motivation and performance. The point of the research was to understand how monetary rewards affected employees motivation and performance. We chose to reach out to four companies within four different industries which all either have or have had monetary reward systems with either bonuses or commissions. To gather all the empirical data needed we chose semistructured interviews with a total of nine respondents. Four of the respondents have or have had monetary rewards and the other five respondents have or have had positions where they are able to affect or have insight in how the reward system works. The purpose of choosing the respondents we did was to get a broader understanding for how the monetary rewards affect employees within different industries so that we could find general conclusions that can be used within other branches and companies. The result of the research shows that monetary rewards increase the level of motivation on employees, but that it does not necessarily mean that it will have a big effect on the performance. We found that monetary rewards does affect performance in the way that it makes the employees extensively will do their best at work, but that the employees still would reach their goals at work without any monetary rewards. We also researched whether group or individually based rewards were more desired and why. Our conclusion was that most people prefer a mix of the two, but that individually based rewards was more preferred than group based. / I följande studie kommer du som läsare att få ta del av den forskning som genomförts för att undersöka finansiella belöningars påverkan på motivation och prestation. Syftet med studien var att kunna förstå hur finansiella belöningar i form av bonus och provision påverkar medarbetare. Vi valde att vända oss till fyra företag inom fyra olika branscher som alla har eller tidigare haft finansiell belöning i form av bonus eller provision. För insamling av empirisk data genomfördes nio semistrukturerade intervjuer. Fyra av respondenterna omfattas eller har omfattats av finansiell belöning och fem av respondenterna besitter positioner som har eller har haft en påverkan och insyn i hur de finansiella belöningssystemen fungerar. Syftet med det breda urvalet av respondenter var att kunna få en bredare uppfattning om hur finansiella belöningar påverkar medarbetare inom olika branscher och genom det kunna dra mer generella slutsater som kan användas även inom andra branscher och företag. Resultatet av studien visar på att finansiella belöningar är motiverande för medarbetare, men att det nödvändigtvis inte behöver ha en större påverkan på prestationen. Vi fann att finansiella belöningar ökar prestationer i den bemärkelsen att medarbetaren blir mer mån om att prestera sitt allra yttersta, men att medarbetarna även utan finansiella belöningar skulle genomföra sitt arbete och för att nå de mål som finns uppsatta. Vi undersökte också om grupp- eller individbaserad belöning föredras och varför. Slutsatsen blev att de flesta föredrar en blandning av grupp- och individbaserad belöning, men att medarbetarna föredrar individbaserad belöning före gruppbaserad.